Helloj igen,
tänkte bara börja med att berätta att då vi lämnade bort lilltjejen för några veckor sedan så gick ALLT kanon. De fick tydliga instruktioner med schema mm och hon hade varit som en klocka hela tiden och de hade inte varit inne hos henne en enda gång på natten. Så toppbetyg
Men nu tycker jag det är ordentligt ur balans här hemma. Det har pågått i över två veckor nu och jag tänkte att det är väl den här åtta-niomånadersångesten som håller på, men nu börjar man ju bli lite frustrerad. Det skriks och är som om jag skulle kura henne för första gången… Jag drar dygnet:
07.30 vakna (amma)
09.00 frukost
11.00 sova 1,5 timme i vagn (aldrig några problem – hon somnar ofta på två, tre minuter)
12.30 lunch
15.00 mellanmål
16.00 sova i säng. Här blir hon helt skogstokig. Skriker och sätter sig upp i sängen hela tiden och bökar runt – vrider och vänder sig och sätter sig upp. Jag får gå in och lägga henne tillrätta flera, flera gånger och buffa till och med. Hon kan trots detta skrika på rätt bra ändå. Läggningen kan ta 20 minuter. Hon har tidigare fått sovit 45 minuter här, men det har vi ändrat till 20 nu för kvällarna har varit helt hopplösa – återkommer till det.
18.00 Middag
19.30 välling och godnatt. Här drar paniken igång igen. Skrattet till godnatt hjälper inte det minsta. Hon kan skratta gått länge innan, men så kommer hon till sängen och då är det skrik, skrik , skrik!!! Jag har märkt att det ibland är cirka 20 minuter skrik, då jag får ramsa och gå in och lägga tillrätta och ofta också buffa. Hon kan lugna sig, men så fort jag börjar gå ur rummet kommer vrålskriket igen. Och sen efter kanske 20 minuter är det precis som att hon ger sig. Så då slutar hon att skrika, men jag han höra att hon är vaken i en halvtimme till 45 minuter till. Och ibland får jag då hjälpa henne med någon ramsa innan hon då somnar. Det är precis som att det är i början av en kurning. Fattar ingenting. Jag är bestämt och har tänkt att nu ska hon testa! Men ska det hålla på i flera veckor?!!?
Natten är inga problem. Hon har i och för sig bökat rätt mycket, så man kan vissa nätter få gå upp och lägga henne tillrätta då hon ligger på rygg åt fel håll i sängen eller rakt på tvären… Men hon somnar om på två sekunder när man lägger henne tillrätta.
Men denna läggning i hennes säng är hopplös. Vi har ju till och med dragit oss för att ta hem folk eller gå bort nu eller ha barnvakt för att det känns bara jobbigt. Vad händer. Något vi gör fel?!?
Son – född 17 augusti 2007.
Dotter – född 14 februari 2011.