Men oj, Mia - läste hur bra det går för er, gud vad härligt!!!! Jag ska hålla ut!
Ja, man vill ju inte backa i utvecklingen bara för att man gärna hade velat gå in, tids nog ska han väl fatta galoppen
Nu ikväll hade vi nattningsrekord; Kort buff, utramsning och jämmer (inget skrik alls) och tyst efter 7 minuter. Men då hade han varit trött och gnällig sen en halvtimme efter eftermiddagsluren

Men man sa vara glad för det lilla!

Hoppas på en lika rekordbra natt!
På dagslurarna så vagnar jag honom tyst eller nästan tyst, det går ganska fort, men han börjar gorma innan jag sagt andra ordet på ramsan. Det är då jag kanske (

) är för snabb tillbaka för att vagna honom tyst igen. Vet inte... Jag fixar ju inte att han skriker

Men du har rätt, han ska ju inte vänja sig vid att jag kommer och vagnar så fort han skriker. Idag tog det 5-15 minuter vid varje dagslur men han hinner skrika upp sig ordentligt på de minuterna
Innan kuren så lade jag honom på sidan i vagnen, en snutte lite halvt över ögonen, napp i munnen och rullade vagnen tills han somnat - men det tog sällan lång tid för han var ju alltid trött (sov ju inte på nätterna...). Vägen upp till hans rum är så himla lång om man är på bottenvåningen så jag har valt dagslurar i vagnen enbart, plus att man blir lite mer mobil. Imorgon ska jag till tandläkaren lite halv-akut så mormor ska passa honom. Jag nattar honom för 2h-luren men om han vaknar till under tiden (det gör han oftast) måste mormor natta om och det undrar jag hur det kommer gå

Sen får hon ge honom mat också men det ska inte vara några problem. Får väl räkna med lite rörig kväll sen men hoppas det kommer gå bra!
Susan - tack för din lilla utredning, jag förstår hur du tänker men tycker det är svårt när jag väl står där... Min känsla är ju mest "usch sluta skrika sådär, det gör ont i mammas hjärta" men jag tror jag förmedlar "nu får du ge dig" haha. Jaja, jag hoppas jag kan ta med mig det tänket om det behövs i natt!