SM för lillasyster

Barnavårdsforum. Standardmodellen och andra råd och dåd i Barnabokens anda
Skriv svar
LaQ
Inlägg: 351
Blev medlem: sön 23 dec 2007, 08:47

Inlägg av LaQ »

Vilken härlig läsning! :heart:

Måste bara kommentera att mina pojkar varit precis som dina flickor i avseende med nattmål. De har kommit ikapp sig själv så att säga och vips sovit över nattmål utan vagning eller annat.

Intressanta tankar kring ramsan. Har inga bra svar, men läser och lär. :)
Storebror 07 12 18 :heart: (v. 42+2)
Lillebror 09 09 16 :heart: (v. 38+4)
~ På äventyr ~
Nancy

Inlägg av Nancy »

Kalaskakan skrev:Jag gör som så att jag ställer dig den frågan om 7 månader. Jag är säker på att du då kommer att veta och känna vilken fantastisk människa och mamma du är.
Kalaskakan, du kan fråga redan nu om du vill :wink: :heart:

Vi fick en ganska usel start Leonor och jag. Hade man trott stenhårt på diverse anknytningsteorier om hur viktigt den där första kontakten är så hade det väl varit kört för oss skulle jag tro. Men jag tror bergfast på att det viktigaste inte är vem som finns där i början utan att någon finns. Och Leo hade sin pappa och sina systrar.

I samma stund som jag bestämde mig för att sluta ha dåligt samvete för mina motstridiga känslor där i början så upphörde det motstridiga. Idag har jag inga som helst problem. Jag älskar min lilla bebis gränslöst och njuter till fullo av att umgås med henne.

15 februari blev Leo 5 månader. Hon är en helt ljuvlig liten bebisflicka och precis som Lani sådär innerligt förtjust i oss alla här hemma.

Hon har sannerligen inte varit ledsen eller missnöjd många stunder i sitt liv. Får hon bara mat, sömn och sällskap är hon idel leenden och intensiva försök till verbal kommunikation.

Hon gympar ibland nattetid och vänder sig till rygg utan att komma tillbaka till mage. Jag brukar ramsa upplysande direkt när jag hör henne så hon vet att det är natten men det är ingen idé att hjälpa henne tillbaks till mage förrän hon ber om hjälp. Det brukar hon göra efter att ha legat och gurglat och pratat en stund :heart:

Leia tycker om att ligga på mage när hon är vaken men är också väldigt förtjust i Bumbon.

Vi har inte riktigt kommit igång med annan föda än ersättning och välling men det känns inte som om det är nån brådska. Det ordnar sig nog.

Leia, Lussi och Lani är mycket stolta över sin lillasyster :heart:

:heart: Kram från Nancy
Nancy

Inlägg av Nancy »

Tack LaQ och SusanD för era inlägg :D :heart:

SusanD: Du hade så rätt så. Det ordnade sig med ramsan och det tämligen omgående. Vi brukar lägga Leo strax innan storasystrarna och ramsa lite lagom diskret. Ibland når ramsan Lanis öron och då brukar hon trava in till sin säng men det är ju ändå läggdags så det är ju bara bra :wink: 8) :lol:
Kalaskakan

Inlägg av Kalaskakan »

Nancy skrev:Kalaskakan, du kan fråga redan nu om du vill :wink: :heart:
Yeeeeih!! Tänker inte ödsla tid med att fråga, jag tänker sitta och fånle resten av dagen istället :D :heart:

I knew it, I knew it, det dåliga samvetet flög sin kos... *Highfivar med mig själv*
:thumbsup: \:D/
Nancy

Inlägg av Nancy »

Det var efter Kalakskakans dikt som ångesten och oron började släppa:
Kalaskakan skrev:Om natten kommer kärleken. Den som jag längtar efter att få känna för Luna.
Om natten kommer den.
När hon är för orolig för att somna om själv, eller som i natt, när min migrän fortfarande hägrade och jag bara ville ha henne nära.
Jag låg där med min lilla tjej på min arm, hade henne nära mig, toknära mig, närmare gick inte. Då kom den, kärleken.
Hon låg och tittade på mig med sina stora bruna ögon, och där möttes våra blickar igen i samförstånd. Jag låg och smekte hennes hjässa, andades på hennes panna, höll hennes lilla hand i min och så somnade vi.

Om natten kommer kärleken, inga skrik som håller den tillbaka, inga skrik som puttar allt annat åt sidan.
Det kanske låter hårt, det kanske inte finns någon som förstår hur skriken kan få kärlekskänslan att vika undan men det bryr jag mig inte om. Det är så här vi har det, det är så jag känner.

Men om natten, då kommer den.
Kärleken.
Den jag varje dag längtar efter att få känna.
Om natten.
Då kommer den.
Kärleken.
Min Luna.


:heart:
Om man vill tro att allt har en mening så har Leos och min taskiga start det också. Jag har lärt mig att njuta av de små stunderna, de små ögonblicken med barnen och det utan att ha dåligt samvete för stunder som man inte njuter fullt lika mycket. Det finns nog ingen som går runt i ett förklarat ljus dagen lång men det blir ju inte roligare om man dessutom skall må dåligt och straffa sig själv för att man inte lyckas alltid.

Om Leo vaknar 06.30 istället för 07.00 får vi en liten bonusstund för oss själva. Det är annars inte helt självklart att hitta lugn och ro med vart och ett av barnen men jag vill gärna tro att jag ger mer av mig själv i stunden just på grund av att jag försöker ta vara på de tillfällen som bjuds. Och de tillfällen man skapar själv, de är rätt många de också om man bara har lite fantasi.

Det här har jag upprepat många gånger i andra trådar men det tål att sägas igen: mitt allra bästa tips för vardagen är att oavsett vilket barn du ägnar dig åt - gör det utan minsta dåligt samvete för de andra barnen.

Tack vare höstens resa har jag blivit ännu bättre på att ta till mig detta.

:heart: Stor kram från Nancy
Nancy

Inlägg av Nancy »

:heart: Leo har fått två små risgryn i underkäken. Det bajsas väldeliga och man undrar hur det kan komma så mycket bajs från en så liten bebiskropp.

Leo har egen svit. Det får hon ha tills hon lärt sig vända sig precis som hon vill i sängen.

I morse var jag uppe på toaletten vid 06, barnens morgon är 07. Jag hörde hur hon vaknade till och sen hur hon bajsade. Jag bytte på henne i sängen i halvmörker men mötte snart hennes klarvakna blick och förtjusande leende.

Det fick bli en alldeles egen mysstund i soffan bara Leo och jag. Vi satt och gosade och kalasade på kaffe och ersättning :wink:

Naturligtvis orkade hon inte vara vaken ända till 08.30 men den planerade 45-minuerssluren (08.30-09.15) fick bli 08.00-09.15 istället. Sen var hon på banan igen och lunchluren somnade hon 11.30 som vanligt. Hon var lugn och glad hela fm.

:heart:
Tilda
Inlägg: 436
Blev medlem: ons 25 jan 2006, 20:40
Ort: Finland
Kontakt:

Inlägg av Tilda »

Underbart, Nancy :heart:

Jag blir alltid på gott humör då jag läser dina trådar :D Härliga barn du har och de har en härlig mor. Vilken lycka! Ofta då jag läst något du skrivit börjar jag längta efter ett till litet barn...
:heart: Pojke född i dec 2003
:heart: :heart: Två flickor födda i maj 2007
ElinN

Inlägg av ElinN »

Underbart inlägg om mysig morgonstund! Det önskar jag att alla mammor som stressar över att det vaknas för tidigt ibland, fick läsa. Fånga ögonblicket, njut av en liten bonusstund i stället för att bjuda in hela vargskocken om allt inte går enligt plan VARJE gång! Hmmm... Ja det var ju inte riktat till dig Nancy -för du gör ju redan så, men det brukar ju vara många som följer dina fina trådar, så det får stå kvar! :wink: :heart:
Kalaskakan

Inlägg av Kalaskakan »

Ja du Nancy.. jag önskar att jag iddes ett tredje barn för då skulle jag göra som du.
Underbara ni!

:heart:
Krisse
Inlägg: 507
Blev medlem: fre 07 sep 2007, 11:51
Ort: Södermanland

Inlägg av Krisse »

Hej Nancy!

Jag sökte lite inspiration och sökte efter din tråd då tidigare inlägg du skrivit är alltid så kloka.
Vilken fantastisk mamma du är och jag är så glad att man kan få vara med och läsa om dig och dina fina barn. Man blir så inspirerad och vill bara krama på sina egna barn.

Tack för härligt berättelser!

Krisse
Emmy 080212
Rasmus 091223
Nancy

Inlägg av Nancy »

Tilda: Vilken härlig respons, tack :heart: Hoppas att du pch dina barn mår bra :heart:

ElinN: Det var jättebra att du lät dina ord stå kvar :heart: Du har så himla rätt i att det inte behövs nån vargaskock för enstaka små avvikelser från schemat. Kan tillägga att morgonen därpå sov Leo till 07 igen :wink:

Kalaskakan: :heart: :heart: :heart:

Krisse: Följande ord från dig var nog den bästa respons jag någonsin fått: Tack :heart:
Krisse skrev:Man blir så inspirerad och vill bara krama på sina egna barn.
Nancy
Nancy

Inlägg av Nancy »

:heart: Snart blir Leo 6 månader.

Hon är ett bra exempel på hur antalet sömntimmar/dygn behöver anpassas efter individuella variationer. Rekommendationen är ca 15 tim för bebisar på 5-6 mån.

Leo sover 16 tim/dygn och har ännu inte signalerat att det är dags att minska.

Kram från Nancy
Elle
Inlägg: 4720
Blev medlem: tor 02 feb 2006, 20:16

Inlägg av Elle »

Lilla tröttmössan :heart: :sleep: Tänk vad tiden bara ruuusar iväg, 6 månader :shock: , hon föddes ju nyss! Här hemma har vi en till tröttmössa som vid 2 år 4 mån gärna sover minst 14 tim :sleep:

Varma kramar till hela familjen!
:heart: Elle
:heart: Storebror :heart: född -05 kurad feb-06
:heart: Lillasyster :heart: född -07 SM från start
Nancy

Inlägg av Nancy »

Elle: :heart:


Lite SM-reflektioner:

Blir det alltid lättare med SM ju fler barn man har :?:

Nej.

Visst, otroligt mycket har man gratis. De sjutton korna finns ju redan där i form av storasyskon och man sköter om bebisen med ganska säker hand.

Är det andra barnet är det dock väldigt lätt att hamna i fällan: ”nu banne mig ska det bli rätt från början” och istället för att luta sig mot sin erfarenhet så blir det prestationsångest.

Vid tredje barnet har nog det mesta av sådant släppt. Man vet att det som lönar sig är rutiner i vardagen, maten och rejäla vakenpass följt av rejäla sömnpass där man tar hand om de andra sjutton bebisarna istället för att springa och dutta.

Sen har man lyckan att få bli mamma till en liten bebis nummer fyra. Och tänker att allt säkert går som på räls för man kan väl det här nu eller :?:

Så får man en liten dam som tydligt visar på uttrycket ”barn är olika”.

Lilla Leonor har krävt mycket mer av mamma än storasystrarna gjort.

Det hon efterfrågat har varit LEDNING.

Jag trodde att det liksom skulle ordna sig per automatik men så fort jag släppte lite av rutinerna föll hon in i ett snutteri duttera utan dess like. Hon ”ville” äta lite, sova lite, vara vaken lite, äta pyttelite till…

Hennes glada humör sjönk undan i takt med snutteriet.

När Leonor var ca 3 mån bestämde jag mig för att göra en ”ordning på torpet-kur” och under tre dagar satsade jag allt på att det skulle ätas ordentligt, vara vaken ordentligt och sen sova ordentligt. Jag fick hjälp av min mamma att ta hand om storasystrarna så att jag skulle kunna ägna mig helhjärtat åt Leonor.

Det tog exakt tre dagar.

Och väldigt snart blev även nätterna riktigt bra.

Leonor är drygt 7 mån. Fortfarande stökas det ibland i vargtimman. Leia och Lussi vargtimmestrasslade nästan fram till året men Lani sov till morgonen redan från start.

Jag tror att Annas attityd av självklarhet är det enskilt viktigaste verktyget i SM. Oavsett om man får en liten Lani eller en liten Leonor.

Via Barnaboken har jag lärt mig att det är ingen bra idé att luta sig tillbaks och säga: ”hon är sån, jag har fått en sån där krävande bebis”.

För att citera AW: ”Och vad tänker du göra åt saken :?:

Om barnet självmant visar vägen – följ efter. Om barnet med hela sin själ skriker efter ledning – led.

Nyckelorden är alltid samarbete utifrån barnets behov och med insikt om att hur olika barn än är så behöver de alla äta och sova som folk.


:heart: Kram från Nancy
Elle
Inlägg: 4720
Blev medlem: tor 02 feb 2006, 20:16

Inlägg av Elle »

Kloka du :heart:!

Kram Elle
:heart: Storebror :heart: född -05 kurad feb-06
:heart: Lillasyster :heart: född -07 SM från start
Skriv svar

Återgå till "Späda barn och små (nyfödd till 1år)"