Lillasyster Leonor föddes med planerat kejsarsnitt i v.37+1. I morgon (29/9) är hon 39 veckor och skulle alltså ha varit kvar i magen ett tag till. Hon är fortfarande en väldigt liten flicka och orkar inte vara vaken till varje mål. Ofta blundar hon måltiden igenom och sover sen vidare tills det är dags att äta nästa gång.Leonor vägde 2990 gr och var 45 cm lång vid födseln. Hon tilläggsmatades ganska omedelbart efter förlossningen eftersom hennes blodsocker var lite lågt. Därefter har vi matat henne med flaska och där visade hon sig vara en naturbegåvning.
Det är fjärde gången gillt med SM hos oss. Leonor är vårt fjärde barn och med tiden lär man sig hur man syr ihop det så det passar den egna familjen.
För att hitta attityden, den berömda, måste man hitta ett sätt att sköta sitt barn som man är trygg med. Ett sätt där man vet i hjärtat att man tillgodoser just detta lilla barns behov och således kan utstråla just den där attityden. Som för ett yttepytte nyfött litet spädbarn handlar om att mamma/pappa håller hungern stången och vargen på långt avstånd.
Så här ser SM ut hos oss:
Matar på fasta tider: 06, 10, 14, 18, 22, 02 Strävar efter att ha marginal åt max 15-30 min åt båda hållen. Matar (med Nan 2) tills Leonor är nöjd och räknar varken millilitrar eller tittar så noga på klockan. Låter vakenorken styra hur långt sovpasset blir. Tar tillvara förmånen att få väcka emellanåt. Inser att alla våra töser trasslat lite på kvällen och låter därför 18-målet ta längre tid på sig och har Leonor småslumrandes i famnen kvällen lång. Det varar inte för evigt och släpper man stressen över att barnet ska sova si eller så är det en helt annan och betydligt mer njutbar upplevelse. Kram från Nancy
Kan berätta att jag inte känner mig fullt lika klok om jag tittar på mina första trådar på forumet 
men försöker le betryggande. Hon sover sig igenom dagarna och om vi inte tuffar till oss snart tror jag minsann det väntar nattklubb alldeles bakom knuten.
8) 
Typ 8) 