Skriket till godnatten - och det lyckliga slutet

Barnavårdsforum. Standardmodellen och andra råd och dåd i Barnabokens anda
Skriv svar
TorsMamma
Forumets ordförande
Inlägg: 11193
Blev medlem: fre 17 nov 2006, 09:25
Ort: Stockholms Skärgård

Inlägg av TorsMamma »

Hej, härligt beslut, helt rätt!!! =D>

Så klart att AW är grejen, att inte alla svärmödrar fattar det??? (undrar kallt vad man själv kommer att göra när sonen får barn... :oops: )

Jag tror att du kommer märka att ramsan behöver sin jobbaiga natt för att sätta sig men ta inte ut oro i förväg utan njut, ni kommer få jobba in den tids nog kan jag lova. Så kör så det ryker! :lol: 8) :heart:
Tor 2006
:heart: BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
:heart:

:heart: FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months. :heart:
Kalaskakan

Inlägg av Kalaskakan »

Kalas Fanny!

Vill bara skriva under på att ramsan kommer att sitta som smäck så småningom! Nu är Plutt där hemma Pre-SM:ad så att säga men för egen del tog det betydligt längre tid för Klimps dagslurar att sätta sig ordentligt än vad nätterna gjorde. Måste ju inte vara så för er med tanke på den Pre-SM'ningen, men kan. Så om det sker, hav tilltro och tålamod :wink:

Kram!
Fanny83
Inlägg: 299
Blev medlem: tis 04 aug 2009, 22:05
Ort: Stockholm

Inlägg av Fanny83 »

Grymt. Jag har stor förtröstan. Tack ni båda!

Det är så tydligt hur allting bara har gått i rätt riktning, sett på en längre period. För bara några veckor sedan var det natuligt att ge Charlie mat på natten, nu känns det helt absurt. Nu har jag (förhoppningsvis) lämnat buffningen bakom mig, och snart kommer den kännas helt avlägset. Jag ser målet tydligt framför mig - Charlie som "sköter" sin egen sömn och sover som en gris utan att behöva min hjälp. Samtidigt är jag stolt som en höna över att vi har kommit så här långt. Stolt och tacksam, varje dag (och natt). Jag har tagit det pö om pö och i min egen takt och inför varje nytt steg har jag känt mig redo och full av Attityd. Jag har behövt ta mig den här tiden.

Nu, några frågor inför natten:
Jag tycker mig se två ramsningsstrategier: ramsa sparsamt (typ håll ut, lyssna noga, vänta med att ramsa till nödfall) samt att ramsa så mycket det krävs, om det så kräver 100 ramsor.
Har jag uppfattat det rätt?

I mitt läge, dvs tidigt uppvak och där ramsan funnits länge men bara "tar" ibland, finns det något att rekommendera?

Jag har ju ramsat en hel del förut och min erfarenhet är att om jag ramsar samtidigt som Charlie SKRIKER så lyssnar han inte. Det känns mest som att jag står och skriker tillbaka, tjatar hål i huvudet på honom. Lite tonårsmorsa-varning. Väntar jag ut honom och bara ramsar när det är fullständig panik, är det redan för sent. Då lyssnar han inte heller.

Min erfarenhet är att han KAN lyssna på ramsan om han inte hunnit bli riktigt upprörd, men har han det så är det kört.

Ja, det är ju detta vi ska få till i natt då, är det tänkt. Så min fråga är då alltså...tata! Ska jag ramsa oavbrutet när han skriker mycket upprört, eller ska jag drämma till då och då?

Samt: om bebis är utom sig av upprördhet (jag har svårt att veta om han är galen av ilska eller om han är ledsen/"panikslagen") hur ska då mitt tonfall vara? Högt, förstår jag. Men glatt eller bestämt? Vad jag undrar efter är alltså ramsningens krisvariant. Ramsningens motsvarighet till buffningen.

Hoppas ni kloka har svar innan läggning!
Fanny, mamma till världens bästa Charlie, född april 2009.
Kalaskakan

Inlägg av Kalaskakan »

Skall försöka mig på ngt kort och klokt.

Fanny, det går inte att verktyga någon som är arg. Med vare sig ramsa, buff eller kram. Är man arg så lyssnar man inte, inte ens jag..ehm.

Så, lyssna är mitt tips.

Någon (tror banne mig att det är AW) jämförde det med att du sitter på restaurang och kyparen hela tiden kommer och frågar "Mer salt? Smakar maten bra? Lite mer salt? Nu då, salt kanske? Nehää, men nu då?"
Tjata alltså inte hål i huvudet på Charlie. Ge honom ramsan, ge honom svar men tjaaata inte, ge honom chansen att greja det själv.

Ramsa alltså sparsamt och/eller efter behov. Jag kan inte säga exakt för jag vet inte hur mycket svar Charlie kräver. Ramsan skall dock alltid ha sista ordet.

När Klimp vaknade arg som f*n så svarade jag. När jag sen (ett tag senare) tyckte att nä nu orkar jag inte diskutera mer, killen vet vad som gäller gav jag en punktramsa. Den som säger "Killen, nu ÄR det N O G!" och drog på dammsugaren, vattenkran, tv:n; dvs. husljud.

Så, ramsan skall lugna, ge besked och ha sista ordet, men däremellan skall du ge chans till kan-själv.

Om bebis hade varit utom sig av upprördhet, hade jag gått in och verktygat. En skön lång solfjäder, eller punktbuffat.
:arrow: Ledsen, panikslagen - jag hade helt klart agerat handgripligen, lugnat.
:arrow: Ilska - avvaktat och snackat med killen.
Kalaskakan

Inlägg av Kalaskakan »

Hittade, det var AW ju! Finns i Verktygslådan under Tips på Vägen:
annawahlgren skrev:Antingen har hon fått ett "återfall" - ungefär som bantaren som börjar jättebra, går ner fem kilo och sedan plötsligt vräker i sig en hel tårta. Det är som om de små barnen ville göra en sista djupdykning i hur det var förut, innan de för gott kan ta farväl av eländet och gå in för ett bättre liv. Eller också har ni "fastnat". Ni ger besked i oändlighet, fastän hon mycket väl vet vad som gäller. Ni måste inse att ni stör henne med varje onödigt ingripande. Känn lite mer förtroende för henne! Buffa inte mer, utan odla ramsan till fulländning! Och coola ner er. Tänk på att det är fruktansvärt ansträngande för alla människor Exclamation och alldeles särskilt för små barn, som inte kan säga ifrån - att bli föremål för oupphörlig, aktiv uppmärksamhet (överkoncentration). Det är som om du skulle sitta på värsta lyxkrogen och njuta en fantastisk gourmetmåltid, och någon, som inte åt själv, skulle sitta på andra sidan bordet och stirra oroligt på dig hela tiden: "Smakar det bra? Är biffen för blodig? Ville du haft den bättre stekt? Är den välkryddad? För mycket kryddad? Inte kryddad alls? Hur är grönsakerna? Krispiga? Sega? Kalla? Varma? Blaskiga? Hur är potatisen? Varför äter du inte av potatisen? Ska jag skicka ut potatisen? Vill du hellre ha potatismos? Skulle du tycka bättre om potatismos? Jag kan beställa potatismos! Är du mätt? Är det för mycket mat? För litet mat? Fel mat? Ville du hellre haft någon annan mat? Och hur är vinet? Surt? För kallt? För varmt? Hade du hellre velat gå någon annanstans?" Osv, osv... Till slut skulle du väl bara vrålat rätt ut i lokalen: "GÅ! Låt mig få äta i fred, för Guds skull!!" Det kan hjälpa att tänka er att ni har sjutton andra bebisar i rummet intill som vrålar för full hals. De behöver hjälp med att komma i ro, nu. När det jobbet är klart har ni arton kor som måste mjölkas, nu. Ni måste inse att det inte bara är lilla Lina, som ska gå från klarhet till klarhet. För att hon ska kunna (fortsätta) göra framsteg, krävs att ni gör baksteg, först. Sova-hela-natten-kuren är en process. Den genomför sig inte själv per inbyggd automatik, bara för att ni har påbörjat den. Ni måste aktivt backa tillbaka, varje dag och varje natt; ni måste steg för steg korta ner och inskränka era ingripanden. Så ta nya tag! Läs på och återgå till ordningen Exclamation Framför allt: mota ut era egna vargar innan de ens kommer i närheten av lilla Lina. Någon enda gång mer!"
Fanny83
Inlägg: 299
Blev medlem: tis 04 aug 2009, 22:05
Ort: Stockholm

Inlägg av Fanny83 »

Kalasis, jag är med på allt detta! MEEEN (tänk Tony Irwing) - är det även så här man agerar när ramsan ska "sätta sig"? Varifrån kommer det där med att ramsa en biljon gånger? För jag anser att ramsan inte riktigt sitter.

PLUS - jag vet fan inte om han är arg eller ledsen. Det är ju båda skrik.

Fast vad skulle han ha att vara ledsen över, tänker jag nu. Han är inte hungrig och han vet att jag finns (och ärligt talat har jag aldrig sett honom som någon som behöver mammas "trygga famn", han trivs allra bäst för sig själv). Dessutom har jag ju hört honom ledsen, då blir rösten alldeles mjuk och lite hes och man kan omöjligt stå kvar utan att ingripa, den rösten talar direkt till ens hjärta. Och så var det längesen han lät.

Nu svarade jag på min egen fundering på om det är ilska eller ledsamhet. Jag gissar att han är frustrerad och trött. Och ibland blir man ju så arg att man gråter, det hände mig själv senast i morse när sambon och jag hade vårt obligatoriska diskbråk (ej att förväxla med diskbråck, även om också detta innebär stort obehag).

Toodeloo.
Fanny, mamma till världens bästa Charlie, född april 2009.
Kalaskakan

Inlägg av Kalaskakan »

Nu tror jag att you lost me babe :lol: !

Kortfattat då; ni är nu inne i uppföljningsveckan, då skall ramsan ha tagit över. Då gäller följande:

:arrow: Ramsan skall ha sista ordet, tjata inte hål i skallen, överlåt åt killen att greja mer och mer (det mesta) själv
:arrow: Krisverktyg, så som buff, solfjäder etc. används vid just kris.
:arrow: Uppvak i vargtimmen pangramsas och sen ingenting (säger jag för det är det enda jag vet/visste).

Är vi på samma linje nu :lol: ?
Och ja, jag tycker att du besvarade din egen fråga 8)
Fanny83
Inlägg: 299
Blev medlem: tis 04 aug 2009, 22:05
Ort: Stockholm

Inlägg av Fanny83 »

Ja nu kör vi på det!

(Wow, ett kort och tydligt inlägg!)
Fanny, mamma till världens bästa Charlie, född april 2009.
Fanny83
Inlägg: 299
Blev medlem: tis 04 aug 2009, 22:05
Ort: Stockholm

Inlägg av Fanny83 »

Kära vänner, det är med en viss besvikelse jag måste rapportera om att inte heller denna morgon innebar några skrik och därmed fanns det ingen möjlighet att öva upp the magical ramsa. :lol: Han nöjer sig med pangramsan, grymtar lite och somnar om. Vaknar igen efter typ 15 minuter, får sig då en ramsa till (man hinner ju glömma saker om man somnat...) och ropar lite, för att sedan tystna och sova till morgon.

I morgon tar vi nya friska tag! Kanske jag provar att sova i sovrummet, att ligga på madrassen är ju ändå ingen hållbar lösning.

En fundering: Jag skickar ingen bekräftelse på pangramsan, är detta helt förkastligt?
Fanny, mamma till världens bästa Charlie, född april 2009.
chokladkaninen
Inlägg: 2604
Blev medlem: sön 16 mar 2008, 06:45
Ort: Uppsala

Inlägg av chokladkaninen »

Nä, pangramsor ska inte bekräftas. :wink: Själv bekräftar jag inte längre alls när ramsan väl har satt sig. :shock: Jag säger ramsan medan jag går ut ur rummet efter att ha lagt dem, bara, så får man väl se det som godnattramsa eller bekräftelse eller vad man vill. Det är mest för att upplysa om att det nu är sovdags, samt för att se till att ramsan hålls aktuell, förstås. :D

För som du märker: När man har en Säker Sovare så får man ju liksom ta de stackars tillfällen man hittar att trycka in ramsor så att den inte glöms bort.... :mrgreen:
Mamma till :heart: Storasyster f feb 07
och :heart: Lillebror f okt 08
Fanny83
Inlägg: 299
Blev medlem: tis 04 aug 2009, 22:05
Ort: Stockholm

Inlägg av Fanny83 »

Hej hopp häppy people!

Tänkte bara kika förbi och säga att i morse blev det (tyvärr?) inte en endaste ramsa. Lillskrutt sov sina 11 timmar (och en kvart).

Hurra hurra, säger jag, och ser nu fram emot en natt i the Master bedroom. Tillbaka till brottsplatsen! :lol:

Och OM han vargtimmar sig i morgon bitti, då ska jag dra till med en så övertygande ramsa att han aldrig någonsin mer behöver tvivla på att det är sova som gäller, fram till tuppen gal!

Stor kram till alla kloka mammor. Grattis till oss för att vi har det ( -alternativt jobbar hårt för att få det- ) så bra!!
Fanny, mamma till världens bästa Charlie, född april 2009.
Kalaskakan

Inlägg av Kalaskakan »

:lol:!

Jag kör som Choko, jag ramsar Klimp varje läggning, har så alltid gjort och undrar när i all sin dar jag kommer att sluta med det.

Smulan här har ännu inte gett oss chans på att öva/pröva den där ramsan nattetid. Och sen när vi har flyttat och sammanfört di tu under nätterna (och dagar) i gemensamt rum så misstänker jag att om vi, föräldrarna, inte vaknar så kommer Klimp att ramsa Smulan... "Go atti lästing och sååg så gott"

:heart: :lol:
Fanny83
Inlägg: 299
Blev medlem: tis 04 aug 2009, 22:05
Ort: Stockholm

Inlägg av Fanny83 »

Ha ha ha, ååååå vad ljuvligt det blir med syskon sen! Ja, sånt tänker jag redan på...

Och ramsa får han ju också vid läggning, den tänker jag köra på med tills han flyttar hemifrån.
Fanny, mamma till världens bästa Charlie, född april 2009.
Elle
Inlägg: 4720
Blev medlem: tor 02 feb 2006, 20:16

Inlägg av Elle »

Härligt Charlie :sleep:

Vi ramsar L vid dagslur och båda inför natten(de delar rum). Sedan brukar Olle sjunga en sång för syrran om hon har svårt att somna och så avslutar han med ramsan. Raringar :heart:!

:heart: Elle
:heart: Storebror :heart: född -05 kurad feb-06
:heart: Lillasyster :heart: född -07 SM från start
Fanny83
Inlägg: 299
Blev medlem: tis 04 aug 2009, 22:05
Ort: Stockholm

Inlägg av Fanny83 »

Hallå!

Nu behöver vi HJÄLP HJÄLP HJÄLP!

Det mesta går som ni vet som ett rinnande vatten. Nätterna är underbara. Maten äts. Korta lurarna funkar fint. Men långluren (12-14.30) funkar INTE och har egentligen aldrig gjort. I början räknade jag med skarvar och var då generös med verktyg. Men han slutade aldrig skarva. Det är väldigt få gånger han har sovit sina 2,5 timmar.

Nu blir det bara värre och värre. Den senaste veckan vaknar han alltid efter 30 minuter och nu har han svårare och svårare att somna om. Gör han det vaknar han titt som tätt hela passet ut. Och SKRIKER. "Vill" inte alls sova.

Jag har tänkt och tänkt men kan för mitt liv inte komma på vad det är. Nu börjar jag känna mig uppgiven. Jag har varit generös med verktyg, jag har backat och kört på ramsan. Jag har provat alla de vanliga skarvknepen.

Min känsla är att något annat är fel. Väldigt fel. För vid det här laget borde han ha koll på schemat, det har vi inte fuskat med nånting.

Hjälp mig tänka!
Fanny, mamma till världens bästa Charlie, född april 2009.
Skriv svar

Återgå till "Späda barn och små (nyfödd till 1år)"