Gotlandsmamma: Nej, ekvationen går inte ihop...
På tal om personlig utveckling, så gav jag honom 5 samtal med en personlig coach i 40-årspresent.
Kanske kommer ni ihåg Mammut (Maria) som var här på forumet innan LO/ som orförande? Det är hon som coachar och han har tyckt det är SUPERBRA!! Han har börjat fundera mycket och reflektera på livet i stort, yrkesval o.s.v, men till hälsan har han inte kommit än tydligen. Men kanske det kommer, av sig själv så småningom.
Jo, jag märker att det blir mer som ett "trots-barn" i vissa tjat-lägen. Ju mer jag säger desto mindre vill han göra det jag säger.
Problemet för oss med hans yrkesliv, och att komma vidare där, är att det är han som drar in pengarna i familjen. Han är ekonomichef, och jag jobbar bara 15 tim/vecka i butik (skitlön) samt hemifrån med min egna firma med handgjort papper. Det rör på sig rejält för mig nu, (drygt 110 återförsäljare över Sverige
) men plocka ut lön gör jag inte i nuläget. Alltså, skulle han t.ex vilja starta eget KAN han inte det, ekonomiskt sett i och med att jag drar in så ytterst lite pengar. Då blir det en vägg som inte går att forcera genom, då är det som att han inte heller kan/vill/orkar ta tag i andra bitar i livet
I och med att jag jobbar så mycket hemifrån kan jag hämta Clara direkt efter skolan varje dag, och Ida behöver bara gå 11 tim/veckan på dagis. Jag sköter även matlagning, tvätt o.s.v hemma, på det viset bidrar jag ju med andra saker än just pengar till hushållet. Det är ju bra, det tycker han också. Men han känner sig ändå låst i en fälla på något sätt. Det ena ger det andra, och allt blir en negativ spiral...
Nya mamman: Jo, det är just det, att det faktiskt handlar om liv och död.
Det är inte bara det exteriöra...
Nej han har inte sett sakerna på papper, bara genom små inflikningar då och då... Matdagbok skulle vara intressant att se från hans håll, jag vet ju att han petar i sig långt mer än det jag ser. Det jag vet är att han går upp, hoppar över frukost, den tar han sen vid 9.00, brukar vara en macka. Han äter lunch 12.00 på en restaurang bredvid sitt jobb. (fast han FÅR komma hem och äta eller ta med matlåda, men vill inte det) Restaurangen har jag själv ätit på vid några tillfällen och det är bra mat där! beroende på hur man komponerar den. De har ett
jättefint stort salladsbord med mycket smått och gott att ha till maten. Om han ville kunde han välja bort mycket potatis/pasta/ris, bara ta lite grann av det, ta själva huvudrätten och kombinera ihop till en mycket väl sammansatt måltid! Men han tar väldigt lite grönsaker. Sedan äter han ingenting vettigt innan 19.00 då vi äter middag. Tar han någonting blir det en chokladkaka, och så är han panikhungrig 19.00. Att ta med sig mellanmål har han "tröttnat på" Sedan får han ett våldsamt sug innan han går och lägger sig, runt 21.30, då tar han några mackor, bullar eller annat...
SÅ bra träningspepp ni har inför varandra!!
Det låter HUR bra som helst!
Visst vill man ju hellre se något på TV ibland än träna, som din sambo skrev, men ibland hjälper det bara att få gnälla lite
och så är man stolt efteråt när man står i duschen!
Nej, tyvärr ser inte Per hur jag curlar banan för honom så han verkligen kan träna!
Han säger bara avundsjukt att jag ju har möjlighet att träna på dagarna. Och ja, det har jag vissa dagar. Tisdagar springer jag när jag lämnat barnen. Övriga dagar då jag och Ida är hemma kan jag köra aerolates eller stepup, eller motionscykel hemma. Just DÄRFÖR att jag kan det, banar jag väg för honom i och med att jag inte gör anspråk på att träna på kvällarna! Men då kan han skylla på att han ju vill träffa barnen. Han vill inte komma hem från jobbet, för att genast ge sig ut igen.
Jag har även föreslagit att han tar med träningskläder till jobbet, och sticker direkt, då hade inte mellanlandningen hemma varit så jobbig!
Eller ta träningen när de ser Bolibompa, då ser de inget förutom TV:n ändå!
Saft ja...Han vägrar dricka vatten, tycker inte det är gott! Och dessvärre fick han även en sodastream i 40-årspresent. All denna kemiska sörja som är i de smakerna till drickan är ju rent bedrövliga!!
Och att bara kolsyra vatten, ja det är i hans sinne lika tråkigt som vanligt vatten
Personlig tränare skulle kunna vara något! Problemet där, är väl att han egentligen vet precis hur han ska göra, han har en gång i livet utbildat sig till massör, och själv instruerat företag på gym...
Kompisen, som gick ner 12,5 kg, åt pulver i 6 veckor. Soppor, shakes o.s.v. för att nu, när hon börjat äta sakta trappa upp till GI-mat. Och så har hon ett personligt samtal i veckan, mental träning, och har bundit sig på ett år. Jag är lite emot pulver, men som en start på ett nytt liv tror jag det kan fungera. han har i alla fall pratat om att han kanske skulle prova...
Förlåt att jag tjatar så mycket, men jag tycker det är SUPERBRA att bolla med er!! TACK!!!
kram anna
Mamma till Clara 7 maj -01 och Ida 9 april -03.
Och sa "- jag är som en knarkare, det är lika bra att slänga skiten" 
Han har blivit fet, det sitter runt magen (och i ansiktet) och det ligger hjärtinfarkt i släkten.
Det ska jag göra