Du får så jättebra backup av Kantarella, jag vill bara hoppa in lite
Det allra, allra viktigaste när man kurar är att man tar till sig shn i hjärtat 
! Då spelar det inte så stor roll om man gör lite tokigt ibland, det kan vara bra att tänka bättre att göra fel med rätt attityd än att göra rätt med fel attityd...
Har du läst den viktiga tråden om förhållningssättet? Jag tror du kan hitta mycket styrka i den:http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=5252
Och försök att inte tänka "nu kommer det att gå åt pipan i natt" för negativa förväntningar är tyvärr lika självuppfyllande som positiva...
Försök att ha fokus framåt, på den Goda Sömnen som hägrar! Dit kommer ni snart, det lovar jag!
Kram Mia
Han låg och stökade och pratade och gnydde och pep till ca 06:45 då han bröt ihop och blev jätteagr! Jag lät honom skrika och klaga och det gick upp och ner, tyckte aldrig jag kunde höra att han var ledsen och jag hoppas han inte var det heller... När han tystnade några sekunder någon minut i 7 gick vi in och gjorde God morgon. Samma syn som igår, tårblött ansikte, upptryckt i ena hörnet, men han verkade lite gladare över att se oss i alla fall än vad han gjorde i går. 
Jobbigt bara att han ska vara så ledsen när han är så nära målet, men det kan ju inte han veta 
en rejäl skopa attityd
) Jag känner mig lite bättre efter den läggningen, den fick mig att inse att vi faktiskt åstakommer något. Och jag känner ibland att han jobbar m e d mig. Faktiskt, fast saker och ting inte sitter än. Och jag upplever att han tittar på mig med en annan blick sedan vi började kuren, mera forskande liksom. Det kanske är som dom säger - att han bara väntat på att någon ska ta ledningen..jobbig insikt men tur att jag fattade det till slut i alla fall. 