Första natten - vad var det som hände? Gjorde jag

[Idun]

Hej!

Har precis börjat med SHN-kuren, och flickan, som är 14 mån, sov från 7.20 till 1.30 första natten utan knyst, vilket jag tycker var mycket bra! Så har hon nu varit uppe, då...
Men vad arg hon blev av bekräftelsen, och till slut så ledsen. Jag gick in tre gånger till henne under 1.5 timme, och resten av tiden ramsade jag och bekräftade mjukt efter skrikperioderna (efter en liten tyst paus). Men det kändes som bekräftelsen eggade upp henne istället för att lugna...

Till slut så lyckades jag bekräfta två gånger på rad utan protester; det var efter tredje gången jag gick in (då var hon jätteledsen - eller lät i alla fall; så fort jag kommer in och lägger henne tystnar hon och hon har ingen gråthicka eller så, så hysterisk har hon ju tack och lov inte varit). Sedan hörde jag lite mummel, varefter det var tyst. 10 min senare snyftade hon lite och jag väntade lite och bekräftade mjukt och viskande. Då började hon igen att skrika trött. Jag bekräftade igen då hon var klar, och hon skrek igen. Jag bekräftade igen. Det är som om hon absolut skulle ha sista ordet, för hon skrek igen - förtvivlat, ledset och högt! Då gick jag in ännu en gång. Så fort jag var på väg ut reste hon sig på alla fyra och skrek. Jag ramsade x12, avslutade mjukt eftersom hon tystnade. Sedan förblev det tyst.

Men varför blir hon så arg av min bekräftelse? Har jag varit för ivrig med den? Ramsade jag för mycket?

Och usch vad jobbigt det här var. Det skar i hjärtat för så här mycket har jag aldrig uppleft henne intervallskrika förut - två timmar! Har jag (ve och fasa!) misshandlat kuren och mitt barn?

Tar tacksamt emot råd och peppning för jag är lite trött och ledsen just nu...

[lenita]

Hej Idun!

Känner igen mig i din beskrivning. Har påbörjat kuren med min 22 mån gamla dotter i fredags kväll. Första natten gick hon verkligen igång när jag ramsade och bekräftade. Men så är det i början innan de börjat acceptera och förstå ramsans innebörd. Men det är vikigt med bekräftelseramsan

Tre nätter avklarade och det går som en berg och dalbanan. Ställ in dig på att det tar tid innan ramsan accepteras, vilket inte riktigt har skett för oss... Man funderar vad man gör för fel, men det är bara att forsätta med attityden och komma ihåg att man inte ska utvärdera kuren först efter uppföljningsveckan. Är själv ingen expert på detta men ge inte upp, du klarar detta

Lycka till och väntar med spänning på att få höra hur det går för er

[Idun]

Hej lenita!

Tack för ditt svar! Skönt att höra att allt inte är helt uppochned i alla fall...

Har fått ytterligare protester idag till lunchluren men lillflickan somnade trots allt efter 25 min.

Hon sov faktiskt ända till morgonen efter nattens bravad, så jag hade bara det där tvåtimmarspasset igår natt - är mycket tacksam att jag slapp mer sånt!

Den stora skillnaden idag är hennes attityd. Vi har haft problem med hennes sömn ett par veckor och ömme fadern övertalade mig att testa "controlled crying" föra veckan. Resultatet blev en mardröm av klängig panik hela natten, klängighet hela dagen och rädsla för allt. Idag var detta som bortblåst, och jag är väldigt glad att jag surfade hit och hittade ett bättre alternativ .

Håller tummarna för bättre lycka ikväll, och att ramsan håller måttet. Och lycka till du med .

[annawahlgren]

Välkommen är du

Kanske skulle du läsa på lite mera /lite bättre / igen Det skadar inte - det peppar Lathunden kan man inte läsa för många gånger. Det kan många intyga

Jag menar det inte som kritik men det gäller verkligen att veta exakt vad man gör och varför. Allt annat blir förvirrande för barnet.

Du kan t ex läsa dig till ( i Verktygslådan t ex) att bekräftelseramsan i början verkar störa och att man därför kan frestas att sluta med den, vilket inte är någon bra idé. Den ska i stället dras ihop med själva ramsan, under vilken barnet ju snart tystnar medan man drar den. Då går man "ner" i bekräftelsen och avslutar det hela så.

Men eftersom SHN-kuren är en process kan ingenting sägas generellt egentligen om någonting. Man måste lära sig lyssna av, och man måste framför allt veta vad man gör och varför, inte "testa", inte lägga ansvaret mer och mer på lilla barnet och vänta och se om "det går bättre" eller "sämre". Det är man själv som jobbar bättre eller sämre

När du gick in och gick in igen, efter bekräftelsen, lärde du henne att skrika dig till sig i stället för ifrån sig, om du förstår vad jag menar. Resultatet blir att hon inte nöjer sig med någon ramsa eller bekräftelse i världen utan ska ha in dig, och strax har du "fastnat" - dvs lärt barnet att hon behöver ditt kroppsliga beskydd och din fysiska närvaro för att kunna somna och sova. Vilket ju inte precis var vad vi var ute efter, eller hur

Meningen var att hon skulle lära sig - du skulle lära henne - att det är utomordentligt tryggt och skönt därinne i hennes egen säng och att inga vargar kommer i närheten av hennes rum ens, än mindre hennes säng.

Med den här trafiken har du i stället vargarna i släptåg och "räddar" barnet. Nästa steg på den vägen är att du tar upp henne. För ditt kommande och läggande och tröstande och återkommande förslår inte det heller till slut, eftersom vargarna redan springer där och svansar. Då får du helt enkelt inte gå ifrån henne - då tror hon att det är farligt att vara ensam och somna själv. (Och det är det ju inte, eller hur Egentligen ) Det var DET du skulle lära henne - att ingen fara hotar, att du håller vargen stången, att hon kan vara alldeles lugn och trygg, fredad av dig/er, åtminstone i sin egen sköna säng här i världen

Så pass kan jag alltså säga generellt.

Och då också att man alltså INTE går in efter det man bekräftelseramsat.

Somnar barnet och har sovit och sedan vaknar och ställer en fråga ger man ramsan direkt, och inte x12 utan allra högst x8 (men inte första gången). Sedan avvaktar man - sedan påminner man, så många gånger som behövs, men det ska gå allt längre tid mellan påminnelserna och man ska inte alls ha bråttom med dem utan ta till dem när man är på vippen att rusa in - i stället för att gå in (pangramsa). Ungefär som att man själv har fått nog och vill sova, utan skuggan av oro eller egna frågor i rösten, alltså. Därför måste ramsan övas, inte på barnet utan för en själv För andra

Bedömer man det - och då talar vi kurens första två nätter - som absolut nödvändigt att gå in och buffa, gör man det alltså innan man kommit så långt som till bekräftelsen. Den sätter verkligen punkt och därför ska man inte ha för bråttom med den i början av kuren.

Hoppas detta kunde klarlägga lite och förklara lite - vad hon sa var inte "bekräftelseramsan gör mig ledsen och arg" utan "det är inte den jag vill ha, jag vill ha dig, för jag tror att det är farligt att ligga här. Så kom nu!"

[Idun]

Tack snälla, Anna, för ditt långa och omtänksamma svar! Nu vet jag vad precis vad som hände, och vad jag gjorde fel. Skall gå och läsa på om igen, men ville först dela med mig för jag tycker ändå vi har haft framsteg:

Igår natt gick det mycket bättre. Lillan somnade efter fem minuter och vaknade tio gånger under nattens lopp, men nio av dessa ramsade jag ned henne direkt (en ramsa, mjuk på slutet), och hon var bara uppe 25 min den enda gången hon var uppe lite längre (strax efter midnatt). Det kändes jättebra . Vilket kraftfullt verktyg!

Idag hade vi det lite motigt vid lunchluren. Vi blev lite sena för att lunchen tog en evig tid (hon åt och åt och åt och åt...) och sedan ville hon inte somna alls. Dessutom hade vi byggarbetare på fasaden och jag fick panik, dumt nog, och började gå in . Stackarn somnade efter en timme, sov en halvtimme, och var orolig hela eftermiddagen eftersom jag var nervös för att jag hade sabbat (mamma har sina egna vargar...). Sedan kom jag på att man kanske skall ramsa upp sig för att bli lite käckare, och fick ihop mig framemot kvällen (dessutom tyckte min dotter att jag var väldigt rolig som gick och pratade sådär!). Nu har hon somnat på direkten, efter ett halvhjärtat protestskrik. Hurra! Hurra!

*Springer iväg och läser*

[annawahlgren]

Bra, bra Pris och beröm Du är verkligen Attityden på spåren stadigt Låt ingen och ingenting locka den att vingla

Visst, man kan träna in en riktigt hurtig ramsa, och den brukar ha god effekt - inte minst på en själv, så man inte hemfaller åt att tycka synd om varken lilla älsklingen eller sig själv

[Idun]

Tack igen för ditt svar !

Färre uppvaknanden under natten! Ramsade ned henne med en gång nästan alla gånger, men var lite sömndrucken vid ett par tillfällen och fick sämre reaktion. Skall försöka vänta lite för att samla mig så jag kan ramsa rätt i fortsättningen. Börjar dock bli förrädiskt sömnig (kurar själv).

Argh, en annan jobbig lunchlur. Grannen har fått banka bäst han vill idag, jag öppnade fönstret mot gatan och satte på fläkten samt musik med tanken att ljuden får ta ut varandra i en stor sörja. Dock tog det ändå 1,5 timma innan hon somnade (nya procedurer kanske? ) och hon blev otröstlig två gånger framemot slutet så jag fick gå in och buffa fast jag egentligen inte hade tänkt det (har faktiskt lyckats med detta; började att puffa rumpan rytmiskt då hon låg på sidan och sedan lade hon sig platt ned på mage efter ett tag och tog lugnt emot buffning).

Det verkar som om mina dagslurar ligger "efter" på något vis (att hon jobbar upp sig så, menar jag). Hoppas att det ger sig. Det är konstigt att hon har fallit vid 13 två dagar i rad och inte har verkat trött vid 12 (innan jag började kuren var hon sömnig redan vid 11 och fullkomligt stupade i säng). Ska jag kvarta fram henne långsamt eller fortsätta så här?

Jättetacksam för hjälp !

[Idun]

Hej igen!

Tänkte bara uppdatera:

Natten gick relativt bra; min lilla flicka pladdrade sig till sömns igår. Dock vaknade hon rätt mycket men somnade om själv flera gånger också. En gång hörde jag också en ilsken 'svordom' när hon inte kunde somna om ! Hon skriker ofta när hon vaknar; jag fick intrycket att hon skulle sluta med det nu...därför så passade jag på att ha separat bekräftelseramsa hela natten eftersom hon skrek. Hoppas jag gjorde rätt! Hon vaknade ett par gånger vid vargtimmen också, för första gången, och då hade hon fått nog av bekräftelseramsan och sade till om det (ok, ok, ska sluta nu...ska börja dra ihop igen)!

Hittill har jag inte kunnat väcka henne på morgonen: hon vaknar på pricken 11 timmar efter att hon somnat! Jag låter henne ligga kvar en kvart bara, och lugnar henne med ramsan (hon har fått väcka oss hela sitt liv så det kanske är lite svårt att sluta bara så där...); hon går då upp efter exakt 11,5 timme natt. Om hon någon gång lyckas sova 11,5 timme en natt så kan jag säga att det blir nästan livsrekord (första gången sedan 3 mån)! Vi får se, vi får se...

Dagsluren börjar ordna till sig, nu (hittade svar på min fråga i boken ). Jag lade henne samma tid idag som igår (11.45), för hon hade skuggor under ögonen och sträckte ut sig på golvet. Hon somnade efter 35 min och sov 1,5 h (har lugnat henne onödigt mycket förr om dagarna, så då hon gastade som värst efter 30 min gick jag in, satte på henne byxorna som hon dragit av (på plats), lade henne ned, gav henne en puff och gick ut ramsandes. Oooh, ilskan jag fick höra - teatraliska vrål som inte var ett dugg ledsna. Men sedan somnade hon).

Problem kom dock då hon vaknade. Jag hade ju på musik, så jag vet inte om hon varit vaken och knäpptyst/småmumlat ett tag eller inte, men det första jag hör är ett veritabelt illvrål. Jag försöker lugna på alla möjliga sätt (mild ramsa, småirriterad ramsa, kraftig ramsa, bestämd ramsa, mjuk ramsa...). Får känslan av att hon säger "nu vill jag upp, mamma, vad gör du jag blir så arg så jag nästan spricker". Går in två gånger och puffar till då hon sätter i halsen på skrik och låter förtvivlad. Direkt jag kommer in och lägger henne tystnar hon, så då måste jag ju ut igen. Ny skrikbravad. Efter en halvtimma då schemat håller på att gå upp i rök passar jag på i en paus, springer in superglad och plockar upp en snyftande och hickande tjej, varpå vi dansar vardagsrummet runt. Hon är dock småarg och snyftig ett bra tag. Vad skulle jag ha gjort? Plockat upp henne då jag puffat på henne? Men då har jag ju redan kommit in på skriket...?

Tacksam för råd inför morgondagen...

[Idun]

Ok HJÄLP!

Lunchluren har blivit absolut TERROR!!! Idag började jag gråta själv. Lilltjejen somnade fortare idag men vaknade efter en timme och skrek som en gast. Hon jobbar upp sig från små skrik till absolut hysteriska läten. Jag kan ju inte ta upp henne innan tidigast en marginalkvart innan 14, men att hålla på så här verkar ju inte riktigt KLOKT!!!! Jag kan omöjligt lugna henne med ramsan. Har gått in två gånger för jag trodde hon skulle få apopleptiskt anfall. Jag orkar inte med det här!

[Nancy]

Hej Idun

Skulle vilja se hur ert schema ser ut

Återkommer senare ikväll (om ingen annan hinner svara före vill säga).

Nancy

[Idun]

Hej Nancy,

Tack för ditt svar !

Schema:

Min flicka sover 11,5-timmars natt, 19-6.30. Vaknar punktligt efter 11h, men är myckt lugn efter jag ramsat. Då jag plockar upp henne ligger hon ned.

Frukost kl 7

Lunch 10.30

Sova middag 12-14 (har lagt henne strax innan, hon somnar efter en halvtimme).

Eftermiddagsmål 14.30

Middag 17.45

Lite annan info:
Tidigare har hennes sömnrekord i denna ålder varit 2h lunchlur (med 2-3 uppvaknanden) och 11h-natt med (2-3 uppvaknanden). Därför försökte jag lägga schemat så likt som möjligt för hennes 'max-kapacitet', så att säga, men faktiskt så har hon snarare sovit 1,5 h på dagen de senaste tre veckorna. Kanske jag borde förlängt natten istället?

Men tydligen så kan jag inte ändra schemat mitt i kuren? Jag funderade på att kanske kvarta fram luren imorgon. Jag har hittills lagt henne 11.45 med tanke på att hon skriker ett tag. Kan jag helt plötsligt lägga henne 12.15, kanske?

Jättetacksam för råd 8-[ .

[Nancy]

Hej igen

Det blir inte så långt som jag tänkte idag. Skriver mer imorgon. Det här ska vi allt få ordning på så dottern får sova gott

Några saker att fundera på:

om dottern vaknar 6 (tolkade jag det som) är det väldigt långt till sovpass 12.00. Hon kanske är övertrött

tycker inte du skall låta henne äta lunch så länge att sovluren blir försenad... En halvtimma borde räcka.

det är för mycket trafik Läs Annas svar igen och översätt till daglurstänk

det är för lite tålamod... (varken Rom eller SHN byggs på en dag eller ens fem...)

Nancy

[annawahlgren]

Tack, Nancy

För mycket trafik. Oj, oj Egentligen vet du ju, eftersom du är så påläst som du är, att ingen liten unge som är vrålförb-d och svär är mottaglig för "hjälp". Vi vill inte förbjuda folk att reagera

Hon måste få vara i fred och komma över sina s k livskriser själv Det är inte förrän om och när hon börjar låta verkligt olycklig hon ber om hjälp, och då är hon också mottaglig för den.

Tänk på det, lär dig avvakta betydligt mer och låt ramsan ta över helt, men absolut inte så frekvent som du utvecklat som hobby

Mera tålamod, alltså - lär av Nancy.

Och mera förtroende för lilla barnet.

Och för dig själv

[Idun]

Hej på er!

Tack för era svar!

Nancy, hon brukade vara trött vid halv elva innan jag började kuren, men om jag lade henne då blev natten förfärlig. Därför har jag tidigare lagt henne vid tolv, då hon har stupat i säng och sovit 1,5 - 2h. Så att lägga henne vid tolv har inte varit problem förut...

Skall försöka minska lunchen. Men hon sitter ju och skall äta allt precis själv och stoppar lungt och tankfullt i sig ärta efter ärta, samt pausar då och då för att öva sig med gaffeln...

Hon är inte heller ilsken då jag lägger henne. Vid halv tolv igår började hon tom glatt dra sig mot sängen hållandes boken jag brukar läsa på soffan strax innan ( ). Hon var heller inte trött på förmiddagen, men kanske är det så att hon just nu känner sig piggare än hon egentligen är.

Ok, Anna, jag uthärdar och minskar trafiken. Jag vet ju det egentligen . Men jag känner mig så kall som går runt och visslar till The Kinks. Skall absolut inte gå in mer. Min man, som är hemma idag, kommer att få slag när han hör henne...får hoppas jag kan hindra honom från att springa in...

Tack igen! Skall tidsbegränsa mig idag med tidtagarur, annars går det nog inte...mamma är blödig .

[annawahlgren]

Det är inte meningen att hon ska skrika och det är inte meningen att den ömme fadern ska få slag. Det är meningen att du ska kunna ramsa henne tyst, ty att vara tyst är en en förutsättning för att kunna sova. Ramsan ska fungera betryggande i ordets sanna mening och ge barnet för henne nöjaktiga svar på hennes frågor. DET är ditt jobb, inte att stå ut