Hej,
först och främst - det som hände i natt var verkligen jobbigt! Både för din dotter och för dig. Som du skriver så förstod hon inte ramsan, och hon var förmodligen jätteförvirrad och trött och snurrade in sig i allt. Och det gjorde såklart du också.
Men nu är det nya tag som gäller! Det positiva som hände var att du faktiskt framhärdade!
Du gjorde som du bestämt att du skulle göra. För du gjorde avvägningar när du kunde gå in och du tog inte upp henne, du visade att
det är såhär det ska vara nu. Detta var andra natten på kuren -en natt som kan vara precis lika jobbig som natt nr 1 som många upplever som "den jobbigaste".
Borsta bort allt tvivel nu. Låt inte det smitta av sig på din dotter. Du ska fixa detta åt henne. Jag lovar dig att det kommer gå. Om du fortsätter ha samma attityd som du verkar ha.För trots att du skriver att allt känns hopplöst och du inte vet hur du ska göra nu - så i natt när det var skarpt läge så handlade du ju enligt planen - och det är precis så du ska fortsätta jobba.
Vi går igenom natten:
läggningen verkar ju ha skett enl konstens alla regelr. Att få gå in och solfjädra ett barn i samband med läggningen ngr ggr på andra kvällen i kuren ser jag inte som ngt konstigt. Hon har ju bara haft 24 tim på sig att ta till sig detta nya.
Uppvaket 01.15 likaså. Inga konstigheter här inte. Ni har precis börjat backa från buffningen och börjat låta ramsan ta över. Inga överkrav på dotra nu
Hon somnade ju om efter en timme - dvs du nådde fram till henne, polletten trillade ner. Gott så långt
Uppvaket kl 05 sålunda - ja, vad hände? Förmodligen så trodde hon att hon var pigg och utvilad då. Du skriver ju själv att hon aldrig sovit såhär länge i hela sitt liv. Hon ville ju UPP för tusan! Hon är ju VAN vid att ni kommer och plockar upp när hon meddelar att hon är vaken. Medan du visste att det var tid kvar tills det var morgon, och det var PRECIS det du talade om för henne oxå. För allra första gången - har du tänkt på det, att det faktiskt var det? =D> Tro f-n att hon fattar noll och blir skitsur, el vad hon nu blev. Men nu har ni föräldrar bestämt att det ska vara såhär, så då är det så det är.
Den sk vargtimmen kl 4-6 är en hård nöt att knäcka, det ska du veta. Men den kommer inte alltid att te sig såhär dramatisk, utan när din dotter lärt sig ramsan så kommer hon att köpa att ligga kvar..kanske sur och gnölig, men inte hysteriskt skrikande.
Hur tyckte du att hon lät? Var hon arg? Rädd? Frågande? Du skriver att röstläget förändrades under de där 2 timmarna. Vad berodde det på tror du? Jag säger inte att det finns ngr rätta svar här, utan skickar bara tillbaka frågorna till dig för att du ska kunna bolla med dig själv. SHN-tänket handlar ju mkt om att lyssna av sitt barn och lära sig att tolka ev gråt el skrik.
Det du KUNDE ha gjort annorlunda är att du KUNDE ha solfjädrat längre. Dvs använt solfjädern istället för buffning (som ni nu övergett) och stått med henne tills du kände att hon slappnade av helt och hållet och var på G att somna in igen. Efter det ramsat dig utX4 och efter det bekräftelseramsan när du bedömt att hon varit på god väg att somna in. Solfjädern får man ju använda som
kristilldelning, det är ett väldigt konkret verktyg och väldigt handfast och ersätter som sagt buffningen. Man ska dock vara restriktiv eftersom själva det faktum att man går in till barnet desarmerar ramsan och dess betydelse eftersom man själv kommer farande i egen hög person.
Ni är ju i en sån pass tidig, och känslig fas, av kuren att jag ändå måste säga att jag inte är förvånad över att ngt sånt här händer - dvs du har inte gjort ngt fel el så utan det blev så och nu är det dax att gå vidare.
Och ta till dig det jag skrev om att du gjorde helt rätt eftersom du stod pall. =D>
Du hade ju kunnat rusa in och slita upp henne, men du tog fighten istället!
När ramsan sitter så kommer den att fixa det mesta.Tro mig. Lyssna noga nästa ggn du hamnar i en liknande situation...när svarar hon, när frågar hon, när ska du backa och låta henne vara? Etc etc.
För som du skriver - dunkar man på för hårt med ramsan så blir effekten bara motsatt (det är ju inte som att du skulle vilja ha ngn som står och säger SOV NU SOV NU SOV NU om du skulle vakna mitt i natten 8) .Kan du prova att vänta ett liiiitet tag innan du ramsar...låta henne vara ifred, samla sig etc? Låter hon bara, dvs gnöl, bök etc - då gör du ingenting. Det är bara vid frågor som man svarar!
Ni har 2 nätter kvar på kuren och ni har en uppföljningsvecka och sen dröjer det upp till en månad innan kuren och det nya förhållningssättet sitter. SHN är ingen quick-fix, även om det är väldigt effektiv i jmfr med andra sk sömnmetoder. SHN är en livsfilosofi snarare än en metod och ngt man jobbar med ständigt om man en ggn börjat.
Jag är övertygad om att du / ni klarar detta
Som jag skrivit flera ggr så verkar du ha den rätta attityden, viljan att stå pall och visa din dotter att fr om nu är det ett nytt sätt att leva som gäller hemma hos er :thumbsup: .
Kämpa på och hör gärna av dig igen om du känner för det!
Vänliga hälsningar,
Sanna
Hon var väl (nästan) utvilad för första gången i sitt liv (och mamma för första gången under 8 månaders tid). Jag var dock tveksam till om förändringen verkligen kunde ske så fort, och visst hade jag rätt. 
T.o.m värre än det varit "innan"! Själva nattningen kl 19.00 gick bara på 15 minuter (rekord!) med 3 ingångar och solfjäder, ett antal påminnelser och tillslut bekräftelse. Sen vaknade hon kl 01.15 och lyssnade inte alls på ramsan. Efter drygt en timmes konstant gråt och ett par ingångar så lyckades jag solfjädra henne till sömns (hann dock gå ut och bekräfta innan hon helt somnade). 
Kommer ramsan enbart verkligen kunna tysta detta konstant gråtande?
, ffa iom att ni inte plockar upp henne så som ni brukar!
).
Det kan ju dock haft att göra med att hon var supertrött efter gårnattens helvete...
Men jag hörde henne inte förräns 06.40 då hon igen snabbt tystnade av min pangramsa och fick väckas kl 07. Hallelulja