Hur får jag henne att sluta äta sand?

Samtalsforum med barnen i fokus
elin sofia
Inlägg: 180
Blev medlem: fre 01 jul 2005, 08:52
Ort: Uppsala

Inlägg av elin sofia »

Kan säga att även jag har en sandätare om kanske inte i riktigt dina proportioner. Men nog har hon stoppat i sig nävar av det och ätit. Hon har även slickat i sig sanden så som du beskriver. Jag har aldrig någnsin kommenterat det eller berört det med så mycket som en min. Andra i min omgivning har reagerat naturligtvis och ett tag när det var som värst höll jag henne undan från sandlådor, men mest för att slippa ta andras kommentarer eller att de störtade fram för att ta bort sanden från henne. När hon har ätit sten har jag ibland ignorerat och ibland bett henne visa vad hon har i munnen, typ som cillus beskrev. Framförallt har jag hindrat henne från att springa omkring med stenar i munnen eftersom det kan vara farligt.

Detta beteende varade nog från att hon var ett halvår till hon var ca 15 månader. Minns inte riktigt när det slutade men det tog lång tid. Nu är hon 23 månader och älskar fortfarande sand. Hon rullar i den och häller den över sig. Och ibland leker hon att sanden är kakor och då kan hon ibland inte hejda sig från att äta lite av den fortfarande. :D Fast nu är hennes storebror så pass stor så han talar minsann om för henne att det är blä. Men jag säger inget.

Som cillus skriver så är även min tjej väldigt orienterad kring detta med munnen. Men hon har aldrig någonsin stoppat något farligt i munnen, som fimpar t.ex.

Det här med att ditt barn bara springer iväg känner jag också igen. Min tjej sprang visserligen inte men hon gick ganska snabbt iväg utan att se sig om en enda gång. Jag tolkade det som att hon var så trygg i förvissningen att jag alltid fanns där att hon inte behövde se om jag var där eller inte. Och jag följde ju alltid efter henne också. Fanns inte så mycket annat att göra liksom. :)

Nu blir det ju extra besvärligt i och med att du har ont, men min fundering är ändå att du kanske ska ta en paus med alla dessa lekplatser ett tag. Och istället bara ta en långsam promenad runt kvarteret tillsammans. Om det enda hon gör på en lekplats är att äta sand och springa iväg... då är det nog dags att inse att hon inte är så intresserad av att vara där egentligen. Och du kanske inte får mer ont av att gå tillsammans med henne en liten sväng än du får av att konstant hämta henne? En 17-månaders har egentligen inte så stort behov av att vara på en lekplats, resten av världen är PRECIS lika intressant.
Mamma till Adam och Ida, juni -04 och juli -06
Bild:
Adam g?r pannkakor
Ida 1 timme gammal
Siobhan
Inlägg: 277
Blev medlem: mån 23 jul 2007, 10:45

Inlägg av Siobhan »

Jag tror att du kan ha rätt Elin. Det är nog bäst att helt enkelt ta henne till andra platser istället för just lekplatsen. Jag misstänker att hon är som sin mamma...dvs lätt blir uttråkad...och att det kan vara därför hon beter sig som hon gör. Just det med att omgivningen reagerar negativt på sandätandet har också gjort mig stressad vilket gör att det är svårare att ignorera hennes sandätande. Jag har fått kommentarer från andra mammor i stil med "ska du verkligen låta henne äta sanden!?" och det har fått mig att må dåligt. Nu när det är sommar så har jag tagit henne till en massa olika plaskdammar och hon älskar det. Jag älskar det med...ingen sand och dessutom kan man inte springa så fort i vatten :lol:
Mamma till Lucia född 2007-01-19
Skriv svar

Återgå till "Barnafostran"