Hej igen!
Sista frågan först:
Nej, ni ska inte rabbla upp äpple på tio språk.
De tio språken är en service, ferdig märkade för de som vill lära sina barn språk. På samma sätt som det det hur många ekvationer som helst bak på Luvisens mattekort.
Välj ett språk. Visa kortet med äpplet och säg apple, pomme eller äpfel eller vilket språk det nu är ni har valt. Och håll er till det ena språket. För nu. Om ett år kanske det är ett annat språk ni vill lära ut, och då kan äpplet komma fram igen och ni säger äpple på nya språket.
Luvisen: Det om fönstret i matte finns inte i boken. Jag har läst runt, pratat med Janet Doman och andre vid IAHP, och däregenom fått bilden av fönstret.
Efter att boken ble skrivet, och hele tiden faktisk, får Doman nya erfarenheter av hur barn lär sig, och bilden av fönstret har nyanserats mycket. Innan trodde man att barn helt till 6 års ålder kunde se mängd, men numera visar det sig att man bör komma gott i gång med matten innan barnet når ålderen två år. Det gäller de friska barnen.
Hjärnskadda barn däremot är ofta stora, och kan fortfarande se mängd. Det beror på att de i sin
kronologiska ålder kan vara tio år, men i sin
nevrologiska ålder bara är två-tre år i fältet som berör matten.
För att förklara:
F var 42 månader när vi evaluerade henne första gången hos IAHP. Dvs. att det var 42 månader sedan hon föddes.
Men när vi evaluerade hennes utveckling, och hon var en god del bakom sina jämnåriga, så blev hennes nevrologiska ålder 26 månader. Dvs. att dit hon var kommit i sin utveckling var på höjd med ett barn som var fött för 26 månader sedan. Hon var alltså till 60% av där hon borde vara när man jämnförde kronologisk och nevrologisk ålder.
Efter 6 månader var hon 48 månader kronologiskt, men hade nu ökat sin nevrologiska ålder till 36 månader. Nu var hon till 75% av där hon borde vara.
Hon hade alltså på sex kronologiska månader ökat sin utveckling med 10 nevrologiska månader.
Hjärnutveckling är alltså en process som kan saktas ner (som hos F) vid en mild skada, eller understimulering, men också en process som kan påskyndas (som hos F) vid ökad nevrologisk stimulering.
I denna processen pågår ju för fullt saker som IAHP i 60 år nu har försökt kartlägga och lära ut till föräldrar. Hela tiden kommer nya erfarenheter till, och inte alla är lika lätta att förklara i böcker, och jag tror matte är en av de svåra. Just det här med mattefönstret är ett område där jag känner att jag har fått vaga svar, men det är iofs åtta år sedan nu... IAHP arbetar med empiri, de ser resultater och de tolkar det de ser. Jag har intryck av att IAHP menar att man måste börja inna två års ålder för att kunne ha nyttja av matten som de lär ut den.
IAHP ser sex år nevrologisk som en gräns, och efter den åldern är det lika svårt att lära som det är för oss vuxna.
Hjärnskadda barn kan ha långt kvar till sin sex-årsgräns nevrologisk, även om de är 15 år kronologisk.
Barn som är före i sin utveckling kan komma till sex års nevrologisk ålder när de är tre eller fyra år kronologisk!
Men, och detta är viktig: Då har de en hjärna som är SÅ stimulerad från början att deras hjärna för evigt och alltid är bredbandsuppkopplat, och de vill lära på ett lätt sätt resten av livet.
Just det kan ju vara bra att veta för er som harn barn som nu räknar svårare matteuppgifter än barn som har börjat skolan...
Så jag ska fixa en egen! Hmf!
Stor svarta grejer som hängde i luften. Gissa om Bebis blev uppspelt. Han vifta och bubbla och hade sig. 
Mest intresse visade han för när jag gjorde som vanligt- att jag la ut det hela med prickkorten. Så jag tror som du att jag ska blanda prickkorten med siffrorna. SÅ blir det hela mer intressant. Hoppas jag. [-o< 
Hege, har du koll på var ungefär det var i boken som det resonemanget avhandlades?
, og tennene til isbjørnen. 
av den exempelvis första telegrafen? Eller är jag petig nu. Vad säger ni andra?