Bebis 2008?

Tips- och samtalsforum kring havandeskap och förlossning
Skriv svar
/LO
Inlägg: 5038
Blev medlem: ons 24 nov 2004, 22:13
Ort: Norrahammar
Kontakt:

Inlägg av /LO »

Feng shui!
Jo symboler kan nog hjälpa till. Ska fundera på saken.
:D
/LO
Lotta, mamma till
:heart: Vera :heart: född januari 2004 Minikurad sommaren 2004 :sleep:
:heart: Ivar :heart: född juli 2008 Nattmålskurad december 2008
Nytt fotoalbum
/LO
Inlägg: 5038
Blev medlem: ons 24 nov 2004, 22:13
Ort: Norrahammar
Kontakt:

Inlägg av /LO »

Tittade lite förskräckt runt i vårt sovrum idag. Tapeten är full av rosetter med TRE öglor på... MASSOR!
Snacka om symbolik.
Utan att tänka på det, utan bara för att jag är jättetrött på tapeterna, så har jag velat göra om det sedan ett tag tillbaka. I alla fall det senaste halvåret.

Kanske får ta tag i det själv nu - fast maken trilskas lite, han tycker inte att det är prioriterat projekt :roll:

/LO
Lotta, mamma till
:heart: Vera :heart: född januari 2004 Minikurad sommaren 2004 :sleep:
:heart: Ivar :heart: född juli 2008 Nattmålskurad december 2008
Nytt fotoalbum
Jannika
Inlägg: 4934
Blev medlem: mån 09 okt 2006, 13:34

Inlägg av Jannika »

:lol: Haha! Då får det bli en tapet med fyrklöver på nu istället. Hälsa Björne att det är ett HÖGST prioriterat projekt. Och Vera har ju jordens koll, hon leker ju bebis mest hela tiden. Snacka om att praktisera affirmationer så konkret det bara går. Born a pro. :shock:

Kram Jannika
Jannika
Inlägg: 4934
Blev medlem: mån 09 okt 2006, 13:34

Inlägg av Jannika »

Hej alla i tillverkartagen!

Nu har jag fått några PM om vad affirmationer egentligen är så jag tar mig friheten att klistra in mitt svar här, hoppas det är ok? Jag vill också poängtera att jag inte är någon expert, det här är min tolkning och det sätt jag använder det på.

Affirmationer är väldigt populärt inom new age som ett sätt att styra tankarna medvetet mot det man önskar istället för att snöa in och grubbla på allt det som man inte har eller får. En sorts mental träning helt enkelt, att göra sig bilder eller ramsor av det som är önskansvärt. Väldigt mycket praktiserat inom idrotten.

Tekniken har kritiserats för att skuldbelägga. Att de som provar men inte lyckas ändå "får skylla sig själv". Jag har förståelse för den invändningen men jag skulle själv aldrig tolka uteblivet resultat på det sättet.

Just affirmationer är en sorts ramsa, i presens, som om det redan inträffat, för att styra tanke och känslan åt rätt håll. Den får inte innehålla negationer eftersom tanken inte anses kunna uppfatta dem. Alltså "jag är avslappnad" är bättre än "jag är inte spänd".

Om man tex vill bli gravid kan man ha en affirmation som lyder;
Jag är lugn och öppen. Min kropp är mottaglig för nytt liv. Jag är fruktsam och fertil.

Affirmationsramsan är ju högst personlig så man måste välja ord och innehåll som betyder något relevant för en själv. Och gärna det som känns svårast att tro på.

Man kan skriva upp den och sätta upp på något ställe där man ofta ser den, tex badrumsspegeln, kylskåpet, på datorn, i almanackan. Allra bäst är om man kan göra det som ett collage, kanske med bilder som symboliserar fertilitet och bebisliv för en själv.

När, om, man tränar avslappning så kan man använda affirmationen som ett mantra som man upprepar högt eller i sitt inre för sig själv samtidigt som man gör sig bilder av ett magfrö, hur det växer i livmodern, magen växer osv. En väninna till mig hade en av Lennarth Nilssons bilder av celldelningen i morula-stadiet (tror jag det heter) i förstoring vid sängen. Det passade henne som var naturvetare. :D Man får hitta ett skriv- och bild språk som känns ok för en själv helt enkelt.

Det kan också vara en hjälp för en del att konkretisera det nya som man önskar mer materiellt, tex i det här exemplet att köpa något klädesplagg som den nya bebin ska ha, börja äta folsyra osv.

En affirmation får aldrig bli tvångsmässig. Grundkänslan ska vara att man är tacksam för det man har och att man "klarar sig" utan det nu affirmerade. När man affirmerat intensivt en period är det dags att släppa taget och lita på att universum gör sitt. :wink:

Kram Jannika
/LO
Inlägg: 5038
Blev medlem: ons 24 nov 2004, 22:13
Ort: Norrahammar
Kontakt:

Inlägg av /LO »

Idag har vi varit och tittat på tapeter :lol: Fast det blir inte förrän till hösten, säger maken. Jasså, säger jag. (Fast det blir det nog inte, men tanken är liksom igång...)
Fast han har lovat att han ska skicka en bild till er allihop på vår tapet, för han anser att den är fyrkantig och tycker att jag ser det jag vill. Men vill han se fyra i den tapeten så inte mig emot ;)

Dörrarna (hjärtat) är öppna, den (ängel) som vill komma är välkommen. Man vet aldrig vad det kan bli... :D

/LO
Lotta, mamma till
:heart: Vera :heart: född januari 2004 Minikurad sommaren 2004 :sleep:
:heart: Ivar :heart: född juli 2008 Nattmålskurad december 2008
Nytt fotoalbum
Jannika
Inlägg: 4934
Blev medlem: mån 09 okt 2006, 13:34

Inlägg av Jannika »

:lol: Haha! Ja, kan ni inte lägga ut en bild på er tapet! Vilken lysande idé. :D Idag fick vi ett påskkort med fyrklöver på och jag tänkte direkt på er. Du ser vad tankestyrning kan göra... Jag affirmerar med er mest jag hinner. :heart:

Annars är det ju ägglossningstider nationellt såhär till påsk. Våra hönor har i alla fall ruskat upp sig ordentligt sedan i vintras.

Kram till alla rara! Jannika
kattklo

Inlägg av kattklo »

Hej!
Nu ska vi höja temperaturen på den här tråden lite...
genom att prata om min menscykel! :lol: :lol: :lol:

Sedan Karla har jag haft mens två gånger. Den första gjorde jävulskt ont och den andra var himla försenad.
Har alltid haft 24-25 dagar lång (kort) cykel, den här gången var det mer än 40 dagar emellan.
En riktig adrenalinhöjare kan jag meddela.
Sen kom den och var 7 dagar lång. Även det något helt nytt.
Jag misstänker att min kropp inte är i balans ännu och också att jag inte har ägglossning.
Jag ammar fortfarande morgon och kväll.

Varje månad blir ju en nagelbitare på det här viset, med ojämn mens och inget skydd.
Jannika
Inlägg: 4934
Blev medlem: mån 09 okt 2006, 13:34

Inlägg av Jannika »

Hej hopp!

Vår tvåa, Nike blev till på detta dära viset. Jag hade inte haft nån mens alls när hon blev gjord. Första ägglossningen när Jaja bara var 8 månader gammal. På den tiden ammade jag fortfarande mycket och ofta trots att sonen var gammal men det hjälpte föga, gullig bebis blev det ändå!

Trean blev till när jag hade fått mens men den var hiskeligt oregelbunden, det kunde gå två månader mellan ibland. Småskvättar blandat med lite mer rejäla utrensnigar. Alltså ingen ordning alls.

Den här gången hade jag fått ordning på torpet med regelbunden mens punktligt på dagen.

Kram Jannika
kattklo

Inlägg av kattklo »

Aha!
Var det någonsin "svårt"?
Milo tex, tog det tid innan han gjorde bo i magen?

Jag gillar ju å ha koll, åtminstone på min menscykel, men som det är nu har jag ingen koll alls.

Men kärlek vill barn och oj...
det är ganska mycket kärlek just nu. :oops: :oops: :oops:
Jannika
Inlägg: 4934
Blev medlem: mån 09 okt 2006, 13:34

Inlägg av Jannika »

Hej kattklo!

Näe, inte svårt men nån månad senare än vad jag ville, haha! Men det berodde mest på darlingen och inte så mycket på bebisklistret om man säger så.

Jag får för mig att det går lättare ju fler barn man har, att kroppen blir mer och mer mottaglig för den "känner igen sig" men det är enbart baserat på min egen erfarenhet. Jag är ju inte direkt purung (38 år) och jag har aldrig blivit med barn under hela mitt tidigare sexaktiva liv trots fläckvist slarv och till största delen naturliga metoder (avbrutet och säkra perioder). Jag och darlingen är kanske en extremt fertil kombination, det hjälps inte ens med kondom jämt.

Jag tror nog det blir en liten minikatt hos er också snart. Jag brukar ha rätt (skrev hon helt blygsamt :lol: ).

Jag håller alla tummar och tår!

Bamsekramar Jannika
Fjällfolket

Inlägg av Fjällfolket »

kattklo skrev: Men kärlek vill barn och oj...
det är ganska mycket kärlek just nu. :oops: :oops: :oops:
:lol: :heart: :wink:

/Fjällmor
kattklo

Inlägg av kattklo »

Hihi
jag känner mig alldeles fnittrig och nykär.

Det är ju bara er jag kan dela sånt här med...
Folk i allmänhet, och i min bekanntskapskrets också dessvärre, verkar ju tycka att syskon gjorda på grund av något annat än SGI-regler får man ifrågasätta!

Det är sorgligt, men jag tror att om vi skulle bli gravida nu skulle många slänga ur sig kommentarer som
Räcker det inte med den bebis ni har?
Eller
Stackar Karla!

Mest sorgligt för dom, som inte förstått.
:heart: :heart: :heart:
Jannika
Inlägg: 4934
Blev medlem: mån 09 okt 2006, 13:34

Inlägg av Jannika »

Vad mysigt att vara nykär! :heart:

Jag trodde nog att jag skulle få mycket kommentarer om både antal och täthet men det har inte varit så. Man får ha ett par roliga och vänliga men avsnoppande svar i bakfickan utifallatt.

Och vad gäller SGI ligger ni ju utmärkt till, haha! Det ena behöver ju inte utesluta det andra.

Och Karla kommer bli en fantastisk storasyster, eller hur?

Kram Jannika
Fridolin
Inlägg: 98
Blev medlem: ons 02 mar 2005, 13:00
Ort: Stockholm

Inlägg av Fridolin »

Jag trodde nog att jag skulle få mycket kommentarer om både antal och täthet men det har inte varit så. Man får ha ett par roliga och vänliga men avsnoppande svar i bakfickan utifallatt.
Får man veta vad man ska dra till med...? :lol: Tycker redan nu att det ibland ges kommentarer. Nu har vi väl bestämt att det inte ska bli en fyra, men jag ber ändå till nån högre makt att han ska köra över detta korkade beslut! 8) :lol:
Stolt mamma till fyra flickor och en pojke. 03, 04, 06, 08 och 10
TorpSara

Inlägg av TorpSara »

Jag hakar på denna tråden. Kära sambon, som ju är beställaren här hemma, har beställt en födelsedagspresent, dvs våren 2008. Och jag har blodad tand, så det är bara att köra! Vi vill gärna ha tätt båda två och mamma och pappa gillar tanken att få barnbarn varje år... :D

Men vad kan man hoppas på tror ni? Jag ammar tre gånger om dagen. Till saken hör att jag har mensvärksliknande känslor nu och då, men inget annat. :?
Skriv svar

Återgå till "Barnaväntan"