Antonia är snart 1 år 4 månader. Hon är en rastlös liten själ som springer från en sak till nästa och har aldrig suttit stilla mer än en minut på samma ställe. Hon är sjövild helt enkelt
Leksaker har hon egentligen aldrig brytt sig i. Hon LEKER inte med dem. Hon undersöker dem, kastar dem över nacken och tar nästa. Detta gäller då nya, OBEKANTA leksaker. Sina egna, gamla, rör hon aldrig. Här hemma leker hon istället genom att undersöka husets alla lådor och gömställen
Där har jag förresten på känn att vi i missriktad välvilja drivit detta med krypbarnets obehindrade forskning alltför långt :-k . Hon är nu van att få allt hon vill och blir vansinning när så inte sker.
Fråga 1 alltså - jag borde ju kunna flytta på HENNE nu och inte saken, när det gäller sånt hon kan förstöra och därmed också förstöra vår kamp för överlevnad. Men hur tackla dessa påföljande vansinnesutbrott - som ju förstås beror på vanmaktskänsla och känsla av att inte bli förstådd från hennes sida
Åter till ensamleken. Jag har två gånger försökt införa ensamlek med samma, misslyckade resultat. Jag har följt alla föreskrifter och började med 5 minuters pass. Första dagen går det bra. Andra dagen är hon "klar" efter 3 minuter. Dvs hon börjar stå och gnälla i sängen och ska bort. Tredje dagen ska hon inte dit alls.
Jag har funnit mig i detta och klassat henne som ett hopplöst fall med tanke på hennes personlighet
Hur ska jag göra för att det inte ska bli fel? Vilka leksaker ska hon ha i den åldern? Det enda hon riktigt gillar är sitt leksakskök och sina traktorer, och i alla fall det förstnämnda är ju för stort att placera i sängen... Böcker gillas också men då ska det vara i mammas famn med mamma som berättar vad allt på bilderna föreställer...
Jag ska tillägga att vi har fasta rutiner med sömn och mat, dsv schema, hon är kurad och sover gott och är för övrigt en underbar solstråle som erbjuds rikligt medsocial delaktighet varje dag, men inte är så speciellt intresserad av att delta i det heller...
Anna