Livet efter kuren - en uppmuntran!

[Joy]

Nu sover Dennis som en stock när klockan ringer. Känns nästan dumt att väcka´n...

ville bara det!

//joy

[annawahlgren]

Tack, Joy Härlig läsning

* * * * *
Ett citat från Vi föräldrars hemsida, bland kommentarerna till mitt "Öppet brev till alla goda SHN-belackare":

"Tack AW för att du har mål i mun och för att du finns. 5-min-metoden var för grym för oss. SHN-kuren blev vändningen för vår 1-åring. Vi 'provade' inte, vi tog ledningen och talade om hur det skulle och ska vara - på natten sover alla som grisar. Extremt pålästa förstås, man ska inte behöva tänka mitt i natten. Resultat: 12-tim-natt efter 1 vecka (och fortf 2,5 år senare).

Lillebror, 5 mån, har gått på 'Standardmodellen' (mat mat mat, normalviktig om någon undrar, och tillräckligt med vakentid) från start inkl andningslarm och sover 12-tim-nätter han med. Man blir tokig av grav sömnbrist och inte är man en bra och konsekvent förälder då? Alla får ju göra som de vill, så varför klanka ner så på SHN-kuren?!"

Carin m familj 20:17, 1 december 2006

[annawahlgren]

En trogen forumanvändare, som själv hjälpt och hjälper många, många som söker sig hit, berättar på sin blogg:

”När vår bebis var sju veckor gammal hade nattmatningarna eskalerat till fyra-fem per natt. Fyra till fem halvtimmes vakenpass per natt. Varje natt. Dagarna började officiellt vid sex - då ville han ha frukost. Både han och jag var förbi av trötthet. Han grät och gnuggade sig i ögonen efter frukosten, men kunde inte somna om. Samma visa ungefär klockan sex på kvällen. Griniga trötta kvällar och oroliga föräldrar.

Jag har en bok som handlar om barn de första fem åren, och där läste jag att små spädisar i bebisens dåvarande ålder borde sova ca 16 timmar per dygn. Jag rynkade på pannan. Jag trodde inte att bebisen sov så mycket. Under några dagar skrev jag ner varje gång han vaknade, och varje gång han somnade. Resultatet gjorde mig förfärad. Omkring 11,5 timme - som bäst. Inte någonstans i närheten av 16 timmar! Här behövs åtgärder!

Då kom jag ihåg att jag hade läst något om barn och sömn i GP när jag var gravid i nionde månaden. Anna Wahlgren hette hon visst - som artikeln var skriven om. Namnet kom jag ihåg.

Ibland är livet lättare när man inte vet någonting alls. Det florerar en massa åsikter om Anna Wahlgren på nätet. Jag visste ingenting alls om henne. Inga förutfattade meningar, inga åsikter, inga böcker eller artiklar lästa. Jag gick ut på nätet och skrev ’Anna Wahlgren’ som sökord. Det blev några stycken träffar… bland de översta fanns en länk till hennes hemsida. ’Så bra’, tänkte jag. ’Hon har en egen hemsida.’ Där hittade jag info om SHN - som är en sömnkur riktad till bebisar fyra månader och äldre. Bebisen var nu sju veckor - inte fyra månader - så jag läste på och läste på. Kan man använda verktygen - om nu inte kuren - för att förlänga yngre bebisars natt? Det kan man.

Jag införde fasta tider genast. Jag hade ju under ett par dagar redan följt bebisens sovmönster med papper och penna. Så nu spikade jag ett schema. ’Om nu gossen skall om en vecka klara åtta timmar natt’, funderade jag, ’återstår åtta timmars sömn under dagen.’ Efter lite funderingar och flera ark papper hade jag ett första sovschema klart.

Som man skrattade åt mig! ’Det där går inte’, fick jag höra. ’Lycka till du’, sa åter andra, och flinade. Jag tittade tyst på kritikerna och log. ’Nu tar jag över. Jag har följt bebisen i sju veckor, och han har faktiskt ingen aning.’

Efter första dagen med fasta tider sov gossen fyra timmar i sträck på natten. Vaknade för en nattmatning. Och sov sedan fyra timmar till. Vad vi nu hade här var en lycklig bebis, som hade fått sova tillräckligt. Grin och gråt byttes ut mot det första leendet och snart mot nöjt joller.

Grät han då, bebisen, när mamma helt själv bestämde att nu ska här sovas, och nu ska här ätas? Nej. Det gjorde han inte. Första dagarna lät jag honom sova sina dagslurar i vaggan. Visst fick jag ibland lägga en gosse med klarvakna ögon. Han tittade på mig, och undrade vad som menades med detta. Ska jag sova nu? Svaret - i form av kraftig gungning - var; ja, min vän, det ska du. Och strax rullar de små ögonen, och gossen sluter ögonen. Då slutade jag vagga och gick därifrån. Somna fick han göra själv. Och gjorde. Utan gråt.

Helt perfekt är ju inget, tyvärr. Det fanns naturligtvis gånger, då han vaknade mitt i en dagslur, allt annat än utsövd. Kanske hade vi besök just då. Som jag kände besökarnas blickar i nacken! (Inbillade eller riktiga…) ’Varför tar hon inte upp bebisen?’ ’Vad menar hon med det där barnvagns-vagnandet?’ ’Om nu gossen blir så där tyst och lugn av vagnandet, varför fortsätter hon inte då tills han har somnat helt?’ Osv. i all oändlighet. Antagligen pågick den där monologen mest i mitt eget huvud, och de nyfikna besökarna var helt oskyldiga…

Saken är den att jag förlängde hans natt successivt, med hjälp av Anna Wahlgrens verktyg. Jag behövde inte lägga någon gråtande gosse. Problemet var snarare att han höll på att somna redan vid sista kvällsmatningen - skulle jag hinna lägga honom innan han somnade? Vid läggningen fick han sin godnatt-ramsa. En gång, lite tyst, in i sömnen.

Vaknade han då aldrig mitt i natten? Jo, då. Vargtimmarna mellan 4- 6 strulade några veckor. Jag hoppade upp och vagnade (då sov han i barnvagnen även nattetid) otaliga gånger just mellan fyra och sex, och diskuterade Vargens vara eller icke-vara med andra (kurande) mödrar på Anna Wahlgrens forum. Och nog diskuterades det även med Anna själv. Hon bor på det där forumet, tack och lov. Det är inte många av mina frågor på ’kurbarnens hjälpforum’ som inte hon har svarat på själv.

Slutligen kom då natten, då barnet sov utan uppvak, hel natt, helt själv.

Vi har nu haft tolv-timmarsnätter sedan bebisen var fyra månader, och det är vi alla mycket glada för, gossen själv inte allra minst. Det är en glad bebis. Skulle han någon gång råka vakna, får han sin gonatt-ramsa. Och det blir tyst. Bebisen har somnat om.”

[Kriszta]

Det är väldigt sent nu men jag känner att jag vill skriva nagra rader. Jag har just läst artikeln i vi föräldrar och även decemberkrönikan. Denna ständiga debatt om SHN kuren. Utan den...neej jag vill inte ens tänka tanken . Min son led av sömnbrist väldigt länge men sover idag utan problem tillsammans med lillasystern som kurades fem manader gammal och sover 12 timmar sedan dess utan problem . Att fa sova hela natter ar en valsignelse. Utan Anna Wahlgren hade jag inte kommit till insikt om sa mycket. Det är inte lätt att vara föräldrer och det är svart att göra rätt. Att fa titta in här pa forumet och känna att man inte är ensam, den känslan är svar att beskriva. Jag är sa innerligt tacksam för att Du finns Anna. Jag har sagt till manga att jag vill älska, njuta och se mina barn växa upp med hjälp av dig. Det är en lang väg men jag tänker ga den.

PS
Stavfelen beror pa att jag skriver pa en tysk tangentbord som inte är inställd pa svenska.

[annawahlgren]

Så underbart för barnen och er alla. Tack för dina varma ord!

[annawahlgren]

Ur Gästboken den 3 december 2006, med ett tillägg en vecka senare. Översättning AW - originalet följer nedan. Läs och njut

"Inte bara peppar från Norge – de första (?) norska tvilligarna snart färdigkurade

Hej Anna! Först av allt vill jag säga att vi är inne på fjärde natten med att kura våra 6 månader gamla tvillingflickor, prinsessorna Ingrid och Astrid.

De var en månad prematura och dysmatura (1,9 och 2 kg) och sommaren gick åt till amning dag och natt. Snabbt blev de tjocka och go’a, men dessvärre vana vid att antingen bli vagnade, burna eller ammade till sömns. När de var fem månader var jag vaken ungefär varannan timme, tur hade jag de nätter då jag fick tre timmars sammanhängande sömn. Som du förstår var detta en ohållbar situation. Jag visste inte varifrån jag skulle få energi att ändra på den här utvecklingen, och inte heller visste jag hur jag skulle göra. Jag vägrade låta dem skrika tills de somnade av utmattning. ALDRIG! (Detta är självfallet den rekommenderade och mycket utbredda metoden i Norge.)

Det var min mamma som till slut 'räddade' mig. Hon tittade av en händelse på morgon-tv (vilket hon mycket sällan gör) och såg inslaget med dig. Tipsade mig med en gång. Jag tyckte om idén och beställde boken på internet. Läste den och blev överbevisad!

Jag satte datum tre veckor fram i tiden, gjorde upp schema och tvingade min man att läsa boken. Han tog ledigt från jobbet fredagen den 1 december, och på torsdagen satte vi igång. Vi tog varsin flicka och de fick varsitt rum. Vi sov i gästsängar utanför. Första natten var strulig för Astrid (hon är verkligen en hård nöt. Tror jag drog ramsan 100 gånger, medan jag sprängläste boken för att hitta fler råd).

Vi har följt schemat till punkt och pricka, även om det gör lite ont att väcka någon som sover så gott exempelvis på sin 45-minuterslur. Men vi sjunger och klappar i händerna, och vips så ler de mot oss med sömntunga ögon.

Summa summarum har det gått över all förväntan, och jag kan nästan inte tro det. Förväntar mig lite vargatider framöver, men jag har min bibel som jag håller mig till. Känner inte helt att ramsan sitter perfekt än, men de somnar vid varje lur och för natten i stort sett utan gnissel, så något rätt har vi gjort!

Tusen tack för att du har uppfunnit den här metoden!

Vad gäller kritiken mot dig och SHN, har jag också 'mött' den när jag har berättat vad vi ska göra med våra tvillingar för att få dem att sova. Och jag har sagt att Anna Wahlgren är en modig kvinna, som vågar gå emot strömmen. I dessa dagar är detta att säga att barn ska sova på magen som att svära I kyrkan! Jag nämnde det för hälsosystern vid sista kontrollen, och hon fnös åt att jag tänkte beställa andningslarm. 'Å, det var så mycket fellarm, och man blev så fixerad och nervös av att ha sådant.' Trams!

Jag ska verkligen berätta för alla jag möter om hur bra och riktig den här metoden är för små barn. Det är nästan som min väninna sa i dag, efter att jag berättat att Ingrid hade sovit hela natten från 7 till 7: 'Du kan ju ta över efter AW, du som är ung och nu får MASSOR med överskottsenergi.' 'Ja', sa jag, 'jag ska starta en avdelning i Norge nu till jul!'

Jag är så begeistrad nu på dagen (och inte minst om kvällen, som startar så tidigt, och inte runt 21.30) att jag hade kunnat skriva sida upp och sida ner till dig om hur överensstämmande, bra och logisk jag tycker din metod är. Men eftersom vi har flyttat om alla sovplatser i huset, står min 7-årige Kasper bredvid och tjatar om att jag måste sluta, han ska nämligen sova i datarummet…

Tack igen och ha en förträfflig vecka!

Marit, Jan Erik, Kasper och de sovande prinsessorna med rosor på kinderna, Ingrid och Astrid.

PS (en vecka senare): Sjävklart får du använda mitt inlägg – ja, i alla slags sammanhang, det är bara en ära för mig!

Och prinsessorna sover hela nätterna och det tar två minuter att lägga dem, såväl till natten som på dagarna. Jag är lika förundrad varje gång över att det är så enkelt. Det går väldigt, väldigt bra. Jippi!!"



"Ikke bare pepper fra Norge.....de første (?) norske tvillinger snart ferdig kurade - Skrivet av Marit - norsk tvillingmamma 2006-12-03 20:55

Hei Anna! Først av alt vil jeg si at vi er inne i 4.natta med å kure vår 6 månders gamle tvillingjenter, prinsessene Ingrid og Astrid

De var 1 mnd premature og dysmatur (1,9 og 2 kg) og sommeren har gått med til amming dag og natt. Raskt ble de tykke og gode, men dessverre godt vant med enten bli vognet, bysset eller ammet til søvn. Ved 5 mnd alder var jeg våken omtrent annen hver time, tur hadde jeg de nettene jeg fikk 3 timers sammenhengende søvnperioder. Som du forstår var dette en uholdbar situasjon. Jeg visste ikke hvordan jeg skulle få energi til å endre denne utviklingen, og ikke minst hvordan jeg skulle gjøre det. Jeg aktet ikke å la de skrike seg til de ble utmattet og sovnet, ALDRI! (dette er selvfølgelig den anbefalte og svært utbredte metoden i Norge).

Det var min mamma som til slutt 'reddet' meg. Hun så tilfeldigvis på frokost tv (noe hun svært sjelden gjør) og så innslaget med deg. Tipset meg med en gang. Jeg likte ideen og bestilte boken på internett. Leste den og ble overbevist!

Jeg satte dato 3 uker fram i tid, laget skjema og tvang min mann til å lese boken. Han tok fri fra jobben fredag 1.des og på torsdag satte vi i gang. Vi tok hver vår jente og de fikk hvert sitt rom. Vi sov i gjestesenger utenfor. Første natten var strulig for Astrid (hun er virkelig en hard nøtt. Tror jeg tok ramsan 100 ganger mens jeg sprengleste boken for å få øye på flere råd.)

Vi har fulgt skjemaet til punkt å prikke, selv om det gjør litt vondt å vekke noen som sover så djupt på eksempelvis 45 min duppen sin. Men vi synger og klapper i hendene og vips så ler de mot oss med søvntunge øyne. Summasumarum har det gått over all forventning og jeg kan nesten ikke tro det. Forventer dog noen ulvetimer framover, men jeg har min bibel som jeg holder meg til. Føler ikke helt at ramsen sitter helt ennå, men de sovner på hver dupp og til natten stort sett uten gnissel, så noe rett har vi gjort!

Tusen takk for at du har funnet opp denne metoden!

Når det gjelder kritikken mot deg og SHN, så har jeg også "møtt" den når jeg har fortalt hva vi skal gjøre med tvillingene for å få de til å sove. Og jeg har sagt at Anna Wahlgren er en modig kvinne som tør å tale "Roma midt i mot". I disse dager er det å si at barn skal sove på magen som å banne i kirken! Jeg nevnte det til helsesøster i siste kontroll, og hun fnyste av det å bestille alarm. "Å, det var så mye feilalarmer og man ble så opphengt og nervøs av å ha en slik". Tull og tøys!

Jeg skal virkelig fortelle alle jeg møter om hvor bra og riktig denne metoden er for små barn. Nesten som min vinninde sa i dag etter at jeg fortalte at Ingrid hadde sovet hele natta fra 7 til 7 "Du kan jo ta over etter AW, du som er ung og nå får MASSE med overskudd" Ja, sa jeg, skal starte avdeling i Norge rett over jul!

Vel, er så full av begeistring om dagen (og ikke minst om kvelden som starter så tidlig, og ikke rundt kl 21.30) at jeg kunne ha skrevet side opp og ned til deg om hvor enig og bra og logisk jeg synes din metode er. Men siden vi har byttet om på alle soveplassene i huset, står min 7-årige Kasper bredvid og maser om at jeg må avslutte, han skal nemlig sove på datarommet....

Takk igjen, ha en fortreffelig vecka!
mvh
Marit, Jan Erik, Kasper og de sovende prinsesser med røde kinder, Ingrid og Astrid

Selvfølgelig får du bruke innlegget mitt - ja, i alle slags sammenheng, det er bare en ære for meg

Og prinsessene sover hele nettene og det tar to minutter å legge de vare sig til natten eller på dagene. Jeg er like forundret hver gang at det er så enkelt. Det går veldig, veldig bra. Jippi!!

[4guldklimpar!]

hej alla kunniga och vänliga själar!!

Jag hoppas att jag kan få lite tips och peppning under mina 8 månaders tvillingars SHN-kur, jag har tappat tron på mig själv och undrar om detta nånsin kommer att funka så bra som det beskrivs i boken.
Jag fann SHN-boken på bibblan och blev så lättad över att hitta ett vettigt alternativ till skrikmetoden!!! MEN... jag vet inte vad jag gör för fel, vi är inne på 6:e natten och det tar fort farande så lång tid att lägga dom, 15-45 min.vid varje lur och inför natten. Detta gör att det finns flera lurar då de somnar 5 minuter innan de ska vakna!!! Hur ska jag räkna då? från tiden dom somnar, eller från tiden då de skulle somnat De är inte nödvändigtvis skrikiga eller ledsna, utan problemet är också att de snattrar och lever bus med varann, så att läggningen idag tex tog 40 min, fast inte en tår!! Ska jag kanske lägga dom i varsitt rum, eller? Jag har räknat från det att de sonmat och sett marginalen med xtrakvarten.

Detta gör ju oxå att de inte får tillräckligt med timmar nu, då de oftast vaknar vid 6 ovh inte somnar om trots ramsan.Jag kurar båda samtidigt, vilket var rekommenderat i boken. men jag tror att jag inte fått ramsan så bra som den borde, har försökt att öva betoningar och tempo, men .. Är lite av en "vaggare", så detta att inte ta upp dem är JÄTTESVÅRT för mig!! Men jag har inte fallit dit, utan försökt att hålla attityden... Men jag har som sagt börjat tvivla på min förmåga, känner att de blivit extra klängiga och griniga under dagarna, de blir ledsna bara vi in i sovrummet nu, trots våra tappra försök att få dem att skratta då!! Vi har dagen som följer:

7 vakna och välling
9.15-10 fmlur
10.30 lunch
12-13.30 lur
14 gröt
16-16.20 emlur
17.30 middag
18.45 välling
19 sova för natten

Ser det bra ut, eller kan man göra på nåt annat sätt? Tacksam för tips Men kan man ändra på tiderna litegrann under kuren, om man upptäcker att något e galet? och hur får jag dem till att somna på dagen, jag vagnar då, för att jag promenerar runt och lämmnar/hämtar syskonen på dagis/skolan morgon o middag. Men går på "fel" tid på morgonen, vilket gör att de somnar under färden, för tidigt, runt 8 istället. Men ska det bli fmlur, då måste de ju gå upp vid 5.30!

Nu ska jag inte skriva en novell här, utan jag ska ge mig, men det är så skönt att få skriva av sig! hoppas på kloka ord och tips från er proffs så snabbt som möjligt, jag vill verkligen att detta ska gå bra, jag och barnen måste få sova!! 8-[ Kramar Maria

[annawahlgren]

4guldkllimpar! Här får du hemskt gärna skriva sedan om "Livet efter kuren - en uppmuntran" Till dess har du full rulle på andra ställen, vet jag, och du är snart framme. Varmt välkommen hit då att berätta hela den rafflande historien

[4guldklimpar!]

hej o förlåt att jag skickade ett inlägg på denna tråd nu, det var mitt första inlägg och jag visste inte riktigt hur det funkade. Det var ett inlägg om tvillingar, så jag svarade och bad om råd o jag såg i efterhand att tråden var en helt annan...

Jag återkommer igen, då det verkligen ÄR livet efter kuren, då jag e mitt uppe i den nu!!

Kramar Maria

[tröttjohanna]

Jag måste också skriva här, att nu sover Filip 10 månader hela nätter (11 timmar för oss) efter åtta månaders ständiga nattvak! Förut var vi förutom att stoppa in nappen var och varannan timme tvugna att gå upp och mata honom två ggr och samtidigt byta blöja eftersom han åt så mycket. Han åt väldigt lite på dagen, men dag 4 på kuren började han äta ordentligt och har nu också börjat äta lite fast föda istället för bara välling. Ingen som inte varit där kan förstå hur trött man kan blir av att inte få sova ordentligt, och förstår därmed inte heller vilken välsignelse Annas kur är för många av oss. En dag gick jag till affären, köpte mina saker, betalade men gick sedan förbi varorna och hem utan en enda sak! Först hemma började jag undra vart allt hade tagit vägen... så trött kan man bara inte vara, förstår inte hur jag/vi orkade innan. Våra djupaste TACK till dig kära Anna, vid det här laget vet du ju hur uppskattad du är, men det skadar inte att skriva det en gång till. Min man trodde inte ens på metoden när vi började, men han är SÅÅ glad nu... han ska ju snart vara pappaledig och hade han inte fått sova.........

Så tack än en gång, från tidigare och nu 8)

[Trisskatten]

Skriver detta inlägg som inspiration, inte för att be om hjälp! Måste få dela med mig!
Det är nu kvällen till natt 13 efter kurstart med Elina 6 mån och jag sitter i soffan efter att Elina har somnat. Kom just att tänka på ett citat som nog alla här känner igen: ”Så vad ska ni nu göra av all er lediga tid?!” Det är mitt problem just nu! Dom orden kändes nästan som ett hån första gången jag läste dem (inte länge sen!), yr av utmattning, med krypningar i kroppen, ihållande pip i öronen och tårar i ögonen efter ännu en helvetesnatt med väckning av skrik o nappterror, så som det sett ut i ett par månader. Hon vaknade mellan 5 och 17 gånger per natt, fint och jämnt fördelat så att jag inte fick mer är ca 2h i sträck… Var redo för sjukskrivning. E fick tom följa med sin pappa till jobbet, jag var helt ifrån mig sista morgonen innan vi drog igång kuren.

Jämför skillnaden! I natt, nr 12, sov Elina från 19.40-07.25, snudd på 12 timmar i sträck utan att ropa på mamma en enda gång. När jag gick in i hennes rum på morgonen låg hon glad o nöjd o pratade med sin lilla gossesovhund, gullungen! Uppenbarligen trygg i sig själv o i sin säng! Själv sov jag oavbrutet från 22-7. Kände mig inte piskad att lägga mig samtidigt som henne för att åtminstone får några timmar till i sängen utan satt o kollade lite på TV. En sån liten sak känns så lyxigt. Hade nästan glömt hur SKÖÖÖNT det känns att vakna efter att ha sovit en hel natt... Det är en helt annan känsla i kroppen. Bara vetskapen om att nu med största sannolikhet få sova rejält utan att bli väckt gör att man slappnar av.( Blev iofs väckt av Es pappa som förstås gick på toa eller nåt miss i nassen, men han behövde inte ramsas för att kunna somna om så det räknas inte haha...)
Det har väl inte varit en spikrak väg hit men ändå inte så jobbig som det fina resultatet skulle kunna begärt! Dessutom känns det faktiskt som att jag har lärt känna lillfröken väldigt mycket bättre under kuren. Vi har verkligen pratat med varandra på nätterna, hon med sin verbala protestskala, jag med mina ramsor i olika tonlägen. Jag är mycket bättre på att höra vad hon vill nu, även på dagtid, när inte nappen är i vägen o hon tillåts uttrycka sig! Vi är inte klara ännu, vi kör nu en liten minikur för dagslurarna som hittills tagits ute i vagn, men jag är ändå redan överlycklig! Och kanske kan det peppa någon som är mitt i ramsandet att läsa renskrivningen av mina nattanteckningar hittills. Vem var det som sa: "Små barn ska njutas...? Precis så känns det nu. Och, vill jag tillägga, små barn ska kunna njuta av en glad, leksugen mamma, inte stå ut med en som bara vill gå och lägga sig!
Hoppas att vi får se en fin fortsättning framöver också. Jag är helt övertygad om det för att jag vet vad jag ska göra om det skulle börja krisa, känner mig lugn! Vill gärna tillägga att om du ska till att börja kura, förbered omgivningen o ta all hjälp du kan få!! Att jag hade min syster som coachade på madrassen natt 1 o 2 var enormt sköntför man är klart osäker i början, likaså att mina föräldrar kunde ta ut E de första dagarna så jag kunde sova inför nästa natt. Tack även för all hjälp här på forumet. Ett speciellt sådant till dig, Anna, som i mina ögon är värd alla nobelpris som finns! Jag har fått livet tillbaka! Tjoho faderittan lej!!!

PS. Är det bara jag som tycker att BVC borde marknadsföra detta? Jag fick inte så mycket uppbackning där. Jag tror att dom hakar upp sig för mycket på magläget. Det gjorde jag också innan, men som det är nu så har jag alla morgnar utan undantag hittat Elina i sängen liggandes på rygg även om vi börjat natten på mage. Jag tror att hon med hjälp av kuren skulle sova gott ståendes på huvudet om hon nu valde det! Det är inte läget som får henne att sova gott och framför allt somna om själv, vilket för oss var det viktigaste, utan att hon med hjälp av ramsorna litar på att jag finns där utanför om hon behöver mig. Hon är trygg helt enkelt! Vet vad som gäller, får samma bemötande varje kväll och natt. Känner igen sig. Att sedan JAG har fått kura mitt kontrollbehov o hönsmammehjärta och acceptera att hon faktiskt sover bättre ensam i ett eget rum än i vårt sovrum är en helt annan sak…!

Här kommer alltså nattdagboken:

Schema sova natt 19.30-7.30, sova dag 9-10, 12-13, 15-16, 17.50-18.10.
Natt 1
Somnade på 40 min m buffning. Sen vaknade hon 8 gånger, fick buffning och ramsor. Är arg men inte ledsen. Somnade om nån gång själv, pratade lite nöjd själv mot morgonen.
Natt 2
Somnade med buff+ramsa på 5 minuter, supertrött utan protest. Vaknar 5 gånger, vid fyra tar det 20 minuter, arg liten fröken.
Natt 3
Somnar med lite buff +ramsa på 10 min. Ingen protest. Vaknar till vid 22.30, får tyst liten ramsa, somnar om o klarar sig sen själv HELA natten!! Hör att hon gnyr o så men verkar sova djupare än någonsin... På dagen är jag salig och vill skrika ut till hela Solna att Anna Wahlgren är bäst i världen! Stannar nästan en gravid tjej på Konsum för att tipsa i förväg haha!!
Natt 4
Somnar utan protest på 5 minuter med ramsa och tillrättaläggning.
Vaknar sedan 8 gånger igen, jämnt fördelade över natten. Börjar jättearg, blir mer o mer foglig för varje gång till kl 6 då hon blir mer arg igen fram till morgon. Är det denna natt hon verkligen fattar galoppen?
Natt 5
Somnade glad på nolltid utan ett pip efter tillrättaläggande o ramsa.
Ramsar 21.30 och 23. Vaknar 4 gånger till men somnar om själv.
Natt 6
Somnade på 15 min, lite gnäll. Skulle vända henne till mage vid 20.00 och råkar väcka henne. Blir ledsen men somnar om med 3 ramsor. Vaknar till 3.50 med somnar om själv. Ramsar 5.35. Mellan 6 o 7 minignäller o piper det från Elinas rum men tystnar hela tiden innan jag känner att jag behöver ingripa. Får dock snabbt göra morgon 7.15 då hon börjar gå igång lite mer...
Natt 7
Somnar på 10-15 min, nöjd. Behöver ramsa 4.30 o 6. 6.15-6.45: jobbig halvtimme med skitförbannad o förm pigg bebis. Ramsar mkt bestämt, går in o buffar 2 gånger, hon går igång på bekräftelser 2ggr. Till slut tyst... Puh. Morgon 7.25. Jag är inte väldigt pigg denna morgon. Inte E heller.
Natt 8
Somnar på 10 min, nöjd. Vi har gäster o låter lite mer än vanligt utanför- jag blir nervös att hon ska bli störd men inga problem. Vaknar till med somnar om själv 4 o 5. 6 får jag ramsa. Gnölar lite mellan 6 o7.15. När jag gick in 7.25 låg hon vaken o lekte nöjd med sin sovhund. Pluttan
Natt 9
Somnar nöjd på 15 min. Ligger o småpratar för sig själv (eller med hunden?)
4.35, 5.50, 6 kräver ramsor. Mellan 6-7 gnölar lite. 7.25 är det godmorgon, leker med hunden.
Natt 10
Somnar på 10 min. Nöjd. 1.30- upprörd, lyssnar inte på ramsan, går in och vänder henne till mage, solfjädrar( slappnar av då), ramsar snällt. Halvvaken mellan 6 o 7, låter, hostar lite osv. Blir upprörd vid 7. Försöker ramsa i ca 10 min utan resultat, går in i en tyst paus.
Natt 11
Somnar som vanligt på ca 10 min, ligger o pratar nöjd själv. Vaknar vid 3 men tystnar själv snabbt. Behöver hjälp 4.20, 6.10, 6.30, 6.55 med ramsor. Jag väntar på helspänn min för min o hoppas att hon inte ska dra iång igen innan jag hinner går in... Har tålamod till 7.20, går in o gör morgon.
Natt 12
Somnar nöjd på 10 min. Jag vaknar av Elinas pappas väckarklocka vid 7!!!! Blir rädd först, lever hon?! Men hör henne prata lite i sitt rum. Vid 7.25 går jag in, hon är fullt upptagen av att prata med lilla sovhunden o märker inte mig först. Skiner sen upp i sitt sötaste leende! Villken lycka att få en sån start på dagen!

[Veronica]

Tack Trisskatten, dina nätter är som kopierade av mina! Lugnt fram till vargtimmen, då jobbigt nästan varje natt. Hoppas det går över för oss båda snart!

[Solros77]

Hej!

Det har nu gått 1 månad sedan vi kurade vår son Filip, då 7 månader, tänkte berätta lite om våran resa som lite inspiration för er som kanske är mitt i eller funderar på SHN.

Filip sov bra de första månaderna av hans liv, men efter att han blev 4 månader så gick det utför, när han var 6 månader vaknade han allt från 3 till 10 gånger per natt antingen för att amma eller för att han tappade nappen, att då få honom att somna om var svårt! vissa nätter kunde han vara vaken 2 timmar i stöten varav jag eller hans pappa gick och gungade honom i famnen, det var då vi bestämde oss...

En fredag när han var 7 månader började vi att kura.
Den första natten var jättejobbig, bekräftelse ramsan ställde till det hela tiden och jag började känna att jag bara ville ge upp... men Vips fram emot kl 6 hände något - ramsan började fungera! Det var nog då jag själv började tro att det här skulle gå! Dagen efter var han jättetrött och vi fick göra allt för att han inte skulle somna.
Natt två slutade jag buffa och körde bara på ramsan och han började somna om när jag sa den, det var redan mindre uppvak och det märktes att han började förstå ramsan, men fortfarande var det Många frågor.... Dagen efter var han fortfarande trött och grinig men vi körde på med schemat.
Natt 3 började han somna om av sig själv och det var ännu färre uppvak, den natten sov jag faktisk ganska bra själv (mer än jag gjort på flera veckor) dagen efter började det att vända, han började bli gladare och Åt - massor!
Redan under uppföljningsveckan sov han 11 timmar per natt , visst - han vaknade någon eller några gånger per natt, och kan göra det fortfarande MEN han somnar om själv direkt! Fantastiskt!

Nu har det då gått 1 månad och Filip Sover Hela Natten!!! - varje natt!! och det gör hans föräldrar också - Fantastiskt! {|=
Läggningen tar ca 2 minuter och därefter somnar han inom ca 5 minuter, nöjd och glad, mätt och belåten... Schemat fungerar strålande och dagslurarna är lika lätta dom. Ibland har vi fått trixa lite med schemat och lurarna, men oftast brukar vi kunna planera in det vi ska göra så att det fungerar med mat och sovtider. Innan trodde jag nog att jag skulle känna mig lite bunden om jag skulle gå efter ett schema, men det är inte så, jag tänker inte längre på det för nu vet jag ju vad som ska göras när, jag behöver ju inte fundera på om han är trött eller hungrig för det vet jag ju redan. Så istället har detta blivit en frihet - supersmidigt!

Jag Älskar vårt "nya liv" och är så Otroligt tacksam för detta Från att ha varit en trött småbarnsmamma som inte riktigt orkade så är jag nu en pigg småbarnsmamma som har massa energi att umgås med min son, min man och mina vänner - Och att ängna tid åt mig själv, för den tiden finns verkligen nu
Jag och min man är så otroligt stolta över vår son, fortfarande när vi ska gå och lägga oss så brukar vi förundras över att detta är sant, att det kan vara så här lätt.

Sedan kan jag berätta att under en lång tid vaknade Filip förtidigt, han ska upp 8 men vaknade oftast 1 timma innan och det tog ca en månad innan det gav med sig, vi körde med pangramsa och väckarklocka - innan väckarklockan ringde så kom han inte upp - och tills slut trillade det ner en polett där

För er som är på gång med kuren vill jag bara säga - Attityd! gå in med attityd och känsla av att det är självklart att ert barn ska sova hela natten, sparka bort alla vargar och orosmoln och var självsäkra - det hjälper något enormt, om inte ni ifrågasätter så gör inte barnet det heller. Hos oss var det jag som var den "starka" medans min man var lite mer osäker och det märkte Filip direkt! så jag tog faktiskt alla kurnätter och uppföljningsveckan, efter det peppade jag min man (som ju då såg att det fungerade) och nu spelar det ingen roll alls vem som lägger honom, jag, min man eller mormor - alla kan göra det!
Jag behöver aldrig ramsa (förutom vid läggning) eller buffa längre, utan nu är allt detta en del av vårt liv (eller vad man ska säga)

Vill även slå ett slag för skrattet till gonatten! - det är Jätteviktigt!!! verkligen! viktigare än vad jag kunde förstå, för på något sätt gör det att Filip associerar läggning med att det är kul, han blir GLAD varje gång vi går in i hans sovrum och det blir ju vi också så hela läggningen blir en rolig avrundning på dagen.

Nu när vi har lagt Filip på kvällen så kan jag komma på mig själv med att jag går och längtar tills han ska vakna igen, för han har blivit en sådan glad, fin och pigg liten kille som det fullkomligt strålar om. Visst, han var underbar innan också, men då var jag trött och han kunde vara lite grinig eftersom ingen av oss sov bra. Och ett riktigt matvrak har han blivit, han åt bra innan också, men nu - oj oj oj - han äter som en häst

För er som är oroliga för att ta bort nappen (det var nämligen jag ) Var inte det! dom glömmer den efter första natten. Filip hade napp nästan jämt, men nu vill han inte ens ha den på dagen, tog fram den för att testa och se vad han skulle göra, han hade den i munnen, men spottade snabbt ut den och började leka med den istället

Jag hoppas att detta kan ge lite inspiration och kraft till att se att det verkligen går, kan vi så kan alla! Och att få sova är Så Sköööönt

Anna W- - har inga andra ord...
Kram Irene & Filip

[Pia72]

Vår lille Alex kurades nu precis, efter nära nog 9 månaders konstant nattstrul med uppvak varannan eller varje timme. Hur står man egentligen ut i 8 månader utan att få sova en hel natt (och då tänker jag både på barn och vuxna..)??

Och varför hittade vi undanflykter hela tiden till att sätta igång, då vår äldsta kille (2 år) kurades redan som 2 månaders bebis?? Kanske kommer man in i en ond cirkel av trötthet, och det känns oöverstigligt att 'ta tag' i själva kuren - men GÖR DET alla som tvekar.

Redan natt nummer 3 sov Alex 11,5 timmar i sträck. Vi började kuren för 2 veckor sedan och Alex har sovit 11-12 timmar varje natt sedan natt nummer 3, utan bakslag. Han är rosig på kinderna, pigg och glad på dagarna, håller på att lära sig att stå och förflytta sig i sidled, har aptit som en elefant och har blivit en helt ny liten kille. Och föräldrarna har blivit helt nya de med, vi orkar sitta uppe och prata med varann på kvällarna, vi kan sova tillsammans i dubbelsängen och sova gott alla tre (Alex sover i vårt rum pga utrymmesskäl).

Jaa, vi har helt enkelt blivit som en ny familj och vi är SÅ TACKSAMMA för detta mirakel, tack Anna W och tack alla som finns på detta forum!

[Mirksu]

Nu är det precis 6 v sedan Malva kurades!

Malva sov väldigt bra från början, det var lätt att lägga henne och vaknade inte på nätterna annat än för att äta. Somnade alltid snällt efter att ha ätit färdigt. Men när hon var 5,5 månader var det någonting som hände. Över en natt blev nattningarna svåra och tog länge och sedan började hon vakna på nätterna också. När det var som värst vaknade hon varje timme... jag stoppade då in bröstet för att få henne att somna, men det hjälpte inte alltid heller. Dessutom kunde hon inte sova i egen säng mer utan sov med mig, vilket resulterade i dålig sömn och ond rygg för mig Jag kämpade och kämpade men efter 2 mån av hemska nätter var jag helt slut och nätterna kändes som tortyr! Ja, det var jag som kämpade eftersom Malva godtog inte alls pappan på kvällarna/nätterna utan det var bara mamma som dög då....

En kompis hade kurat sin dotter och blev grundligt utfrågad om SHN. Dessutom lånade jag boken av henne och läste och läste. Till sist var vi beredda att starta. Första nätterna var inte roliga, men jag såg ingen annan utväg heller... Nu har det gått 6 v som sagt och äntligen har alla bitarna fallit på plats. Länge hade vi tidiga uppvaknanden, men nu har Malva sovit tills klockan ringer flera morgnar på raken, så nu kanske har även den polletten trillat ner.

Livet känns härligt igen! Nu kan jag äntligen ta skidorna och åka ett varv eller två på spåret på kvällarna om jag vill. Jag hinner se på TV, läsa, surfa... Malva får det sömn hon behöver och är piggare och gladare. Jag kommer att berätta om SHN åt alla som klagar över bebisens sömn!

Tack för att denna kur finns!