Finns det något positivt med dagis för barn under tre år?

[blomman]

"henne låste jag in i garderoben"

Förra året när min son var drygt tre och jag var på utvecklingssamtal så fick jag en kommentar som förskoleläraren säkert menade som en komplimang till mig, men som är en sanslös förolämpning till ALLA föräldrar!
Hon sa att min son var så otroligt utvecklad intellektuellt TROTS att han har varit så lite på dagis...
Jag blev såå arg! Och hon tillade sen att om de hade märkt att han inte hade varit så utvecklad så hade de sagt till att han skulle vara där mer!
Så förr när inte dagis fanns så var ALLA människor helt IQ-befriade????
Konstigt att vi är där vi är idag utvecklingsmässigt TROTS att vi inte har haft dagis så länge...

[Kickan]

Varför ge detta dåliga samvete till föräldrar som lämnar sina små barn på dagis?
De flesta jag känner har inte råd att ha barnen hemma- tvärtom det är svårt nog att få ekonomin att gå ihop ändå, och då lever de och jag inte i något överflöd... Att det alltid går att prioritera som AW skriver, är inte sant. Att säga upp mitt jobb exempelvis, för att kunna vara hemma med mitt barn, skulle i mitt fall inte leda till något bättre liv för mitt barn eller mig. Då skulle jag få leva på socialbidrag och inte ha råd med vårt boende och troligtvis bli arbetslös i många år. Dessutom skulle vårt liv bli isolerat eftersom alla andra barn i två-årsåldern är på dagis och de flesta andra vuxna jag känner jobbar. De flesta jag känner är inte rika nog för att ha råd med att vara hemma med deras barn även om de vill. Arbetsmarknaden är tuff, det är svårt att få jobb, det är svårt att hitta bostad och att få det hela att gå ihop: det hela bygger på att man lämnar bort sina barn på dagis även om man inte vill. Att dessutom gå omkring med dåligt samvete för detta förbättrar inte situationen om man inte har ngt alternativ.

[Fjällfolket]

Varför ge detta dåliga samvete till föräldrar som lämnar sina små barn på dagis?

hmmm... :-k ..jag tror inte att någon på detta forum är ute efter att ge andra föräldrar dåligt samvete..
Diskussionen/frågeställningen gäller barnas väl och ve alltid
Vi vuxna må ha olika åsikter/funderingar/värderingar etc...och vi borde kunna svara/diskutera sakfrågan sakligt och respektfullt utan att någon känner sig påhoppad, oavsett åsikt.

/Fjällmor

[annawahlgren]

Att det alltid går att prioritera som AW skriver, är inte sant.

Inte det Prioriterade du inte ganska ordentligt när du valde att sätta barn till världen När du och din man köpte huset ni bor i När du satsade på jobbet du fick När du förälskade dig och bröt upp från vad det nu var och förändrade allt, för att leva tillsammans med just den mannen du ville skulle bli far till ditt barn som du sedan prioriterade framför allt annat

Dumheter, Kickan, ursäkta

I Tyskland avstår 40% av alla fertila kvinnor från att "skaffa" barn (detta gräsliga uttryck - som om barn vore någonting man skaffar sig som en ny bil, bokhyllan Billy från IKEA eller allt detta svindyra annat som man anser sig måsta prioritera för att gotta sig i den höga levnadsstandard man anser sig ha rätt till). Vilken med sunt förnuft normalutrustad person som helst måste ju då - tycker jag - fråga sig om det finns någon rimlig logik att leva i den bästa av världar och INTE kunna ha barn i den

DET, bästa Kickan, är ett dåligt samhälle, ett samhälle utan framtid. För barnen är framtiden.

Så länge en hundvalp inte kan tas från sina föräldrar förrän efter en viss tid, vilket vi respekterar, och en kattunge inte heller, vilket vi också respekterar, tycker jag nog att den respekten kunde beskäras människoungen också.

"Bra" dagis eller inte bra dagis är inte alls vad jag talar om. Inte heller talar jag om kvinnans frigörelse eller din privata ekonomi. Jag talar om de små barnens behov här i världen, och de kvarstår allmänmänskliga, hur mycket vi än energiskt försöker förneka dem med alla tusen tricks och knep och "undersökningar".

Vill du "debattera" med mig tycker jag du först ska läsa tredje och sista delen av Mommo, där jag redogör för den dagisdebatt jag förde under 80-talet och för än. Jag rubbar mig inte för det är barnen som intresserar mig och det är enkom i deras intressen jag arbetar.

Det dåliga samvetet är en larmsignal. Lyssna Enklare och klädsammare, kanske, är ju att vara offer. Men vi väljer alla våra liv.

[ms Sophie]

Vill man så kan man skulle man kunna säga anser jag. Har man tillräckligt intresse och vilja att göra något brukar man i slutändan se till att det blir så.

Från början tänkte jag i "vanliga" banor att vara hemma och låta dottern börja på dagis vid ca. 1.5 års ålder. Men jag/vi har tänkt om. Som planerna ser ut nu kommer dottern att vara hemma med mig 13 månader och sedan med sin far 12 månader så 20 augusti nästa år är det dags för oss att fundera på hur vi ska gå vidare därifrån. Ska vi krama ur de sista dagarna vi faktiskt har kvar då (garantidagarna tyvärr ) och vara hemma ytterligare några månader på heltid eller ska vi dryga ut dagarna så att dottern får börja dagis men gå kortare dagar på dagis?!
Vi bor billigt, köper inte nya kläder mer än nödvändigt (till barnen), ärver det mesta till lilltjejen, köper inte burkmat utan gör mat hemma, köper inte materiella saker osv. Det är vår prioritering.

[annawahlgren]

Tack, ms Sophie

"Två vuxna som förälskar sig kan bryta sönder varsitt äktenskap, överge flotta villor, byta ner sig i både lönegrad och status och tränga ihop sig i en tvåa i Tensta - allt för att få vara tillsammans.

Det kallas prioritering.

Också ett litet barn borde få föranleda prioritering.

Du KAN rädda de första tre åren!"

(Barnaboken 2004, sid 442.)

[Josefin33]

Trots att vi inte har jordens bästa ekonomi så får vi det absolut att gå runt och kommer förhoppningsvis att kunna vänta med dagis för tjejen tills hon är 3 år, så att det inte skulle kunna gå att prioritera håller vi nog inte med om...

Vi satte oss ner för några månader sen en kväll och gick igenom ekonomin och hur vi skulle kunna spara/leva billigt och insåg ganska snabbt att det fanns många små "utgiftsläckor" vi skulle kunna spara in på, exempelvis dagstidningar, filmkanaler, bytte till billigare bil, bytte elbolag/telefonbolag, storhandla, veckomatsedlar, reakläder... osv... osv

Nån klok (kommer absolut inte ihåg vem ) sa "Det är inte de stora inkomsterna man blir rik av utan de små utgifterna" och för oss stämmer det bra.

Jag har även ringt runt lite till olika städbolag här i stan och hört om de har nåt behov av extrapersonal, och de flesta hade ett jättebehov av timanställda så till hösten ska jag jobba några kvällar i veckan och även nån helg för att dryga ut föräldrapengen.

[annawahlgren]

Så vackert. Tack För just prioriteringen, som gagnar hela lilla stora familjen och som blir oförglömlig, därför att den hade och har ett mål och en avsikt

Det goda livet.

[carin73]

Måste bara inflika... ger mig inte in i dagisdebatten men kanske kan mitt tips hjälpa någon?

Kolla upp när de andra barnen kommer resp hämtas. Vår son går lite senare eftermiddagar än de andra, till 16 och börjar senare än de andra. Det innebär alltsom oftast att det bara är 3-4 barn kvar efter 15 men fortfarande 2 personal. Samma gäller fredagar då många föräldrar verkar hämta tidigt. När vi hämtar vid 16 kan det vara ett par barn kvar som då verkligen blir sedda, får uppmärksamhet (av vår underbara personal ). Ofta gör de någon aktivitet ihop som de inte grejar med många barn. Sätter upp nya gardiner tillsammans, julpynta, möblerar om, saga där alla kan sitta i knät eller vad det nu kan vara.

Har alltså inte dåligt samvete för att hämta "sent" för jag känner att sonen får mer kvalitetstid då än tidigare på dagen, eller för all del tidig morgon. Då tar vi det lugnt hemma och äter frukost ihop i lugn och ro.

Varma hälsningar
Carin

[Gäst]

Håller delvis med Carin. Fredagar har vi också valt att ha sonen på dagis, just för att det är så mycket lugnare då. Däremot är jag tveksam till om det är så mycket bättre att hämta senare (och lämna senare). Visst det är färre barn på slutet av dagen, men jag undrar hur kul det är att bli hämtad bland de sista? Hela eftermiddagen blir en räcka av avsked från kompisar (och "varför hämtar inte min mamma mig när Jeppes, Tindras och Oscars mammor hämtar dem?"). Dessutom är personalen under en stor del av eftermiddagen upptagen med att rapportera till föräldrar om hur dagen varit och har inte riktigt tid att "se" de barn som är kvar. Min erfarenhet är dessutom inte alls att de är fullt ös med pyssel och gardinuppsättningar de fåtal gånger jag hämtat sent. Snarare är hela dagis nedsläckt och stolarna upplyfta på borden. Eventuellt sitter ungen dessutom påklädd i kapprummet och svettas (och då har jag alltså inte hämtat senare än jag från början sagt). (Naturligtvis olika från dagis till dagis!)

/Pea

[carin73]

Yepp, det är definitivt olika från dagis till dagis. Och så är det inte hos oss ang stolarna på borden och definitivt inga påklädda barn!! Skulle aldrig hända. Men allt hänger på personalens hängivenhet och intresse för barnen tror jag. Och vi är lyckligt lottade på den punkten. Det verkar också vara samma 3-4 barn kvar sist så de "ständiga avskeden" är nog mer ett konstaterande hos sonen, hon/han går hem och så ses vi imorgon.

Så, jag upprepar det, förstår att tipset inte hjälper alla, men kanske någon...?

Varma hälsningar
Carin

[Daisy]

Jag tror att dagis är bra även för barn under 3 år. Ca 20 timmar i veckan tror jag är bra för de flesta barn. (Om det är ett bra dagis så klart. Min son går på "I ur och skur" som jag tycker är jättebra. Han går 20 timmar nu, men tyvärr kommer vi snart att öka till ca 30)

Jag tror:
Barnet får tillräckligt med tid med föräldrarna ändå.
Mer varierad mat (både hemlagat och dagislagat)
Stimulerande, utvecklande pedagogosk verksamhet
Mer engagerade föräldrar som fått ett avbrott och jobbat några timmar.
Barnen får ett avbrott (gjort av med lite energi) kan tycka att det är mysigt att komma hem och ta det lugnt.

[annawahlgren]

Stimulerande, utvecklande pedagogosk verksamhet

Kan du beskriva den? Hur den ser ut, i praktiken?

[marie-d]

Fast med små barn tycker jag att mkt handlar om att bara vara i vardagen och det som behövs för att fixa den. De behöver inte jätteengagerade föräldrar eftermiddags och kvällstid. Lagom engagerade föräldrar hela dagen är alldeles tillräckligt, tycker jag. Verkar som de som lämnar bort barnen dövar sitt samvete genom att vara "extra" engagerade den tid de är tillsammans.
När man är hemma med barnen är man ju inte klistrad till barnen för det. De leker själva i ensamleken, i parken på öppna förskolan men man finns där som stöd.
Vad är fördelen med dagislagad mat?
En sak som jag tycker är skönt är just att sonen är "pigg" från morgon till kväll. Han orkar hela sin dag. Det får vi ofta kommentarer av andra om. Det tror jag beror på att han får lagom dos stimulans. Många barn idag tror jag blir överstimulerade av förskolan. Många barn och många intryck.

[marie-d]

Exempel på pedagogoisk verksamhet i hemmet(mkt underskattat i samhället)
Vi är på väg till parken.
På vägen ser vi spindelnät med spindel i, myror, skalbaggar, sniglar, snäckor(sniglar med hus)m.m.
Sonen stannar och tittar på allt. Vi pratar om vad det är. Helt på hans initiativ. Han vet skillnad på de flesta vanliga insekter. Han tycker det är så roligt. Vi lyssnar på fåglar och han tittar. Där är skatan säger han och pekar. Nu är det duvan som låter. Han trodde i början att duvan var en hund. Men så sa vi att det var en duva och det har han snappat upp.
Vi pratar med hundägare och tittar på katter. Han är mkt noggrann med att påpeka om det är en stor eller liten hund.
Vi möter både sopbil och postbil som han tycker är väldigt intressant att titta på.
Detta är ett smakprov av den ped. verksamhet min nyblivna tvååring får i hemmet.
Förövrigt älskar han böcker och vi hinner säkert igenom ett tiotal böcker under en dag. Han känner till sin bokstav(Första bokstaven i hans namn)
Räkna saker är också kul även om det blir lite som det blir.
Marie