Livet efter kuren - en uppmuntran!
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Om lilla Nova, sex månader snart, berättar mamma:
"Vi har kämpat länge med att hitta rätt attityd och få ut vargarna. Det har varit många steg bakåt och en del framåt. Nätterna har fungerat bra sedan hon var liten och jag genomförde buffning.
Dock har det varit svårt att få till insomningen på dagarna, och lillan har alltid haft svårt att komma till ro och skrikit mycket redan från späd ålder.
Dessutom har jag fastnat i vagningen och ramsandet, och frågandet har blivit intensivare, och när hon inte fått rätt svar har frågandet övergått till skrik. Självklart skulle jag backat redan då, men jag ville så gärna få ramsan att ta och jag ramsade och avvaktade alldeles för länge. Vi fastnade i en ohållbar spiral, som ledde till att även läggningen på kvällarna havererade.
Jag började med en 'minidagkur', och för oss innebar det att jag vagnade vid första pip hela dag 1. Övergick till mindre vagnande och mer ramsa dag 2. Nu är vi på dag 3 och låter nu ramsan ta över mer och mer.
Jag ger denna "kur" 100 % men kommer inte att känna mig misslyckad om jag måste vagna. Huvudsaken är att lilla älsklingen lär sig att somna utan att vara osäker.
Mycket kring min första tid som förälder har varit kantad av 'misslyckanden' enligt min mening - förlossningen gick ej som jag tänkt, amningen fungerade inte. Det har gjort att jag haft svårt med attityden och självsäkerheten. Något som lillan naturligtvis känt hela tiden, och hon verkar höra det i ramsan men inte i övriga verktyg. Så jag vet att jag kan använda mig av buffning och vagning vid behov - och att de dessutom fungerar.
Allt är ju en process - inte bara för lilla barnet utan även för mig som förälder, och det är inte lätt alla gånger. Jag är medveten om att det förmodligen kommer att ta längre tid för oss pga min stora osäkerhet tidigare men vi kommer att lyckas, och snart ska hon även kunna somna lika bra som hon sover!!
Jag är så glad och tacksam för all hjälp från Anna och övriga föräldrar, men samtidigt har jag förstått att jag måste hitta min egen väg. Jag kommer att förlita mig till att lilla älsklingen kommer att somna och sova tryggt - oavsett om det blir genom en ramsa eller via ett 'skak i handtaget' - huvudsaken är att hon sover tryggt och att jag kan nöja mig med det.
Kram
Nova med familj"
(Några dagar senare:)
"Allt går nu så fantastiskt bra att jag knappt kan tro att det är sant!
Knappt att en påminnelseramsa behövs ens en gång!
Så en liten 'sporre' för alla som tycker att det känns tufft ibland - kan vi lyckas så kan ALLA.
Så underbart, och vi är numera mycket gladare och utsövda även på dagtid!!"
"Vi har kämpat länge med att hitta rätt attityd och få ut vargarna. Det har varit många steg bakåt och en del framåt. Nätterna har fungerat bra sedan hon var liten och jag genomförde buffning.
Dock har det varit svårt att få till insomningen på dagarna, och lillan har alltid haft svårt att komma till ro och skrikit mycket redan från späd ålder.
Dessutom har jag fastnat i vagningen och ramsandet, och frågandet har blivit intensivare, och när hon inte fått rätt svar har frågandet övergått till skrik. Självklart skulle jag backat redan då, men jag ville så gärna få ramsan att ta och jag ramsade och avvaktade alldeles för länge. Vi fastnade i en ohållbar spiral, som ledde till att även läggningen på kvällarna havererade.
Jag började med en 'minidagkur', och för oss innebar det att jag vagnade vid första pip hela dag 1. Övergick till mindre vagnande och mer ramsa dag 2. Nu är vi på dag 3 och låter nu ramsan ta över mer och mer.
Jag ger denna "kur" 100 % men kommer inte att känna mig misslyckad om jag måste vagna. Huvudsaken är att lilla älsklingen lär sig att somna utan att vara osäker.
Mycket kring min första tid som förälder har varit kantad av 'misslyckanden' enligt min mening - förlossningen gick ej som jag tänkt, amningen fungerade inte. Det har gjort att jag haft svårt med attityden och självsäkerheten. Något som lillan naturligtvis känt hela tiden, och hon verkar höra det i ramsan men inte i övriga verktyg. Så jag vet att jag kan använda mig av buffning och vagning vid behov - och att de dessutom fungerar.
Allt är ju en process - inte bara för lilla barnet utan även för mig som förälder, och det är inte lätt alla gånger. Jag är medveten om att det förmodligen kommer att ta längre tid för oss pga min stora osäkerhet tidigare men vi kommer att lyckas, och snart ska hon även kunna somna lika bra som hon sover!!
Jag är så glad och tacksam för all hjälp från Anna och övriga föräldrar, men samtidigt har jag förstått att jag måste hitta min egen väg. Jag kommer att förlita mig till att lilla älsklingen kommer att somna och sova tryggt - oavsett om det blir genom en ramsa eller via ett 'skak i handtaget' - huvudsaken är att hon sover tryggt och att jag kan nöja mig med det.
Kram
Nova med familj"
(Några dagar senare:)
"Allt går nu så fantastiskt bra att jag knappt kan tro att det är sant!
Knappt att en påminnelseramsa behövs ens en gång!
Så en liten 'sporre' för alla som tycker att det känns tufft ibland - kan vi lyckas så kan ALLA.
Så underbart, och vi är numera mycket gladare och utsövda även på dagtid!!"
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
För ett år sedan drygt, var vi tyvärr mera frågande till killens uttryckssätt. Jag har inga väninnor eller syskon med barn. Våra tonåringar är ju barn men det är lustigt hur Farsan glömt början, och då var han ändå hemma med båda pojkarna från tre månader.
Jag var vilsen och BVC var otroligt luddiga, även om en dam i förbifarten vågade nämna att han nog sover bättre på mage.
Ingen sov! Tre gånger i timmen (minst) matade och konkade vi och trodde att det skulle lösa sig. Tills jag fick nog och insåg att familjen behövde sova - hela familjen!
Jag letade på nätet och hittade Anna Wahlgren! Jag läste som en iller och ett dygn senare startade vi kuren - efter en vecka satt den som en smäck.
Det här har betytt allt för oss!
Farsan kan tänka sig ett barn till nu, för ett år sedan var tanken inte lika lockande, vi var slutkörda.
Vi förstod inte Leonard, jag visste inte hur jag skulle lyssna. Anna Wahlgren gav mig nyckeln.
Det senaste året har jag (min pessimistiska försvarsinställning trogen) väntat på något slags bakslag - men det har inte kommit. Leonard är underbar, vacker, smart och rolig och vi är en LYCKLIG FAMILJ!
Tack Anna, Du hjälpte oss att bli de föräldrar som Leonard förtjänar!
Stor Vårkram, Morsan
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
"Sonen, 2 år, sover äntligen tryggt på natten. Och på dagen också. Det är helt fantastiskt hur bra denna kur fungerar. Så tusen tack Anna Wahlgren! (och tack för SHN boken också).
Natt 1: Det tog 45 minuter sen sov han. Han ropade allt möjligt, typ "jag vill bort, jag vill i famnen, kan du sätta täcke på, jag måste bajsa..." Jag ramsade på. Sen ropade han att han hade bajsat. Han gör det numera ytterst sällan i blöjan. Jag gick in, tog av blöjan, satte sonen på pottan. Sen då han bajsat färdigt, på med ny blöja sonen i säng och ut med ramsan. Allt det tog två minuter. 10 min efter det sov han.
Han vaknade 3.50 på natten. Jag gick in, la tillrätta och ut med ramsan. Inga protester. 6.30 vaknade han nästa gång. Jag gick in la ner sonen och ut med ramsan. Efter 10 min var det tyst. Sen var han tyst tills vi väckte. Hans natt ska vara 19.30-7.30. Han sov ca 10 timmar första natten. På dagsluren tog det 10 minuter tills han sov. Sov i 1,5 timmar.
Natt 2: 10 minuter och han somnade! Härligt. Sov till 6.30. Jag ramsar. Efter 10 min är det tyst. Somnar inte om. Jag väcker 7.30. På dagsluren somnade han efter 10 min.
Natt 3: Han sov efter 5 minuter! Vaknade 6.50. Jag ramsar och det blir tyst. Väcker 7.30. På dagen somnade han också efter 5 minuter.
Så här har det fortsatt. På morgonen om han vaknar före 7.30 har jag inte mera behövt ramsa. Han är helt glad och nöjd. Ligger och pratar för sig själv.
Idag tänkte vi försova oss! Jag vaknade 7.35 och sonen sov ännu då jag gick in och väckte honom. Vi är nu på sjunde natten.
Han somnar inte ännu utan protester, men det håller på bara i några minuter. Idag då han skulle sova på dagen, somnade han inte förrän 15 minuter före han skulle vakna. Pratade och viskade i över 1 timme. Då lät jag honom sova 20 minuter.
Vårt liv har blivit så mycket roligare. Sonen är gladare än förut. Han har också slutat dagis och jag är nu hemma med honom. Vi har flyttat till ett nytt härligt hus. Allt det här har hänt nu och i samma veva kurade jag sonen. Jag kurade, eller kurar för tillfället, pojken ensam. Maken är på resa och jag ville kura sonen genast då vi fyttat. Nytt hem, nya rutiner.
Det känns så fantastiskt att allt har fungerat så bra. Mot hur vi hade det tidigare. I 1 års tid har vi suttit bredvid honom tills han somnat. Det har tagit 15-45 minuter. Samma sak på natten om han vaknade.
Vår pojke är så mycket gladare och mera harmonisk nu. Och det pga att han sover tryggt nu. Och också att han slutat dagis. Han får ta det lugnt hemma med mamma nu. Vi njuter båda! Visst kommer det säkert att hända att han vaknar på natten och så, men nu vet jag precis vad jag ska göra för att lugna honom.
Så ännu en gång TACK Anna! Livet känns härligt och underbart just nu!
Kramar från en lycklig mamma!"
Natt 1: Det tog 45 minuter sen sov han. Han ropade allt möjligt, typ "jag vill bort, jag vill i famnen, kan du sätta täcke på, jag måste bajsa..." Jag ramsade på. Sen ropade han att han hade bajsat. Han gör det numera ytterst sällan i blöjan. Jag gick in, tog av blöjan, satte sonen på pottan. Sen då han bajsat färdigt, på med ny blöja sonen i säng och ut med ramsan. Allt det tog två minuter. 10 min efter det sov han.
Han vaknade 3.50 på natten. Jag gick in, la tillrätta och ut med ramsan. Inga protester. 6.30 vaknade han nästa gång. Jag gick in la ner sonen och ut med ramsan. Efter 10 min var det tyst. Sen var han tyst tills vi väckte. Hans natt ska vara 19.30-7.30. Han sov ca 10 timmar första natten. På dagsluren tog det 10 minuter tills han sov. Sov i 1,5 timmar.
Natt 2: 10 minuter och han somnade! Härligt. Sov till 6.30. Jag ramsar. Efter 10 min är det tyst. Somnar inte om. Jag väcker 7.30. På dagsluren somnade han efter 10 min.
Natt 3: Han sov efter 5 minuter! Vaknade 6.50. Jag ramsar och det blir tyst. Väcker 7.30. På dagen somnade han också efter 5 minuter.
Så här har det fortsatt. På morgonen om han vaknar före 7.30 har jag inte mera behövt ramsa. Han är helt glad och nöjd. Ligger och pratar för sig själv.
Idag tänkte vi försova oss! Jag vaknade 7.35 och sonen sov ännu då jag gick in och väckte honom. Vi är nu på sjunde natten.
Han somnar inte ännu utan protester, men det håller på bara i några minuter. Idag då han skulle sova på dagen, somnade han inte förrän 15 minuter före han skulle vakna. Pratade och viskade i över 1 timme. Då lät jag honom sova 20 minuter.
Vårt liv har blivit så mycket roligare. Sonen är gladare än förut. Han har också slutat dagis och jag är nu hemma med honom. Vi har flyttat till ett nytt härligt hus. Allt det här har hänt nu och i samma veva kurade jag sonen. Jag kurade, eller kurar för tillfället, pojken ensam. Maken är på resa och jag ville kura sonen genast då vi fyttat. Nytt hem, nya rutiner.
Det känns så fantastiskt att allt har fungerat så bra. Mot hur vi hade det tidigare. I 1 års tid har vi suttit bredvid honom tills han somnat. Det har tagit 15-45 minuter. Samma sak på natten om han vaknade.
Vår pojke är så mycket gladare och mera harmonisk nu. Och det pga att han sover tryggt nu. Och också att han slutat dagis. Han får ta det lugnt hemma med mamma nu. Vi njuter båda! Visst kommer det säkert att hända att han vaknar på natten och så, men nu vet jag precis vad jag ska göra för att lugna honom.
Så ännu en gång TACK Anna! Livet känns härligt och underbart just nu!
Kramar från en lycklig mamma!"
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
I Gästboken i dag berättar signaturen Jennie:
Vill tacka dig för all hjälp vi fått med våra 2 barn. Vet verkligen inte hur vår vardag sett ut om inte jag i november 03 när vår dotter skrek så taket lyfte mellan 5 och 10 gånger varje natt och inget hjälpte av en slump snubblat över sova hela natten-kuren. Hon kurades och har sedan dess sovit som en liten söt gris.
Andra barnet trodde jag och sambon var av annan vara, han åt och sov så vi trodde han skulle sova hel natt av sig själv. HAHA icke, han vaknade fler och fler gånger per natt och blev svårare och svårare att söva om. Så till sist blev det kur och nu inne på tredje dagen av uppföljningsveckan har han sovit 3 hela nätter utan något uppvaknande.
Det fantastiska är ju inte bara sonens sömn och utveckling utan vår metamorfos. Innan kuren kretsade alla tankar kring sömn, och nu några dagar senare känns livet ljust och härligt. Sömnbrist är gräsligt och gör en negativ och gräslig. Så än en gång tack Anna!
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Fram till dess att vår Olof var fyra månader sov han ovanligt bra på nätterna och vi började så smått vänja oss vid att "så här ska det vara". Sen började givetvis problemen. Utan att gå in på alltför mycket detaljer kan jag säga att vi inte sov en hel natt under över fyra månaders tid. Han var vaken 5-10 gånger per natt, fick mat, vaggades, låg i vår säng, sin egen...
Man kan minst sagt säga att vi gick på knäna. Det gick ut över oss själva, vår dotter på fem år och givetvis arbetet. Vi pratade med BVC där vi har en sköterska som är fantastiskt bra och förstående, men de kunde ändå inte hjälpa oss. Vi ringde till Barnkliniken på sjukhuset, men där kunde de inte heller ge oss några råd. Vi pratade med barnpsykolog som säkert misstänkte att vi inte tog bra hand om vårt barn. Ingenstans fick vi hjälp.
Som av en händelse ramlade jag in på Annas sida när jag satt och surfade efter föräldrar med liknande problem. Redan då kände jag att det var nån slags vändpunkt. Jag läste om "vargtesen" och insåg att - herregud, det här är ju någon som faktiskt har funderat över VARFÖR barnen är vakna på natten, inte bara hur man ska få dem att somna.
SHN-boken och DVD:n kom hem efter ett par dagar och vi kände mer och mer att detta är det sunda förnuft som vi inte lyckats få från någon "myndighet". Det enda kontroversiella - att barn ska sova på magen - begrep vi redan innan. Sedan han kunde vända sig själv har Olof alltid vänt sig och sovit på mage spontant och det är inget vi försökt ändra på.
För snart två veckor sen startade vi kuren och första natten blev mycket riktigt jobbig. Men redan från andra natten märktes stor skillnad och natt fyra sov Olof från åtta på kvällen till fem på morgonen i ett sträck. Vilken skillnad! Vår tanke var då att "blir det så här bra så är vi nöjda". Får vi sova till fem kan vi åtminstone leva med det och anpassa oss.
Vi fortsatte givetvis kuren som har gått bättre och bättre och så sent som i dag har Olof sovit från 19.30 till 7.00 i ett sträck - precis det schema vi satt oss för.
Vi är utvilade, har mer energi, trivs bättre med livet och helt plötsligt har Olof börjat äta som en häst jämfört med tidigare då han bara spottade ut maten. Fantastiskt vilken vändning detta har tagit - det känns nu ofattbart att vi för bara tre veckor sen inte fick mer än ett par timmar sammanhängande sömn varje natt.
För oss finns det ingenting i den här kuren som är kontroversiellt eller som känns fel. Metoden funkar perfekt för oss och jag kan bara uppmuntra alla som mår så dåligt som vi gjorde att ta sig igenom detta. Snabbare resultat får man leta efter.
Tusen tack till Anna som utan att känna oss har lärt oss allt detta!
Hälsningar
Christopher
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
måste bara få TACKA så mkt för att du delar med dig av det du kan det du vet och så! har nu kört shn med min lilla älskling och det FUNKAR!
wow jag är sååå glad *dansar glädje dansen*
min ängel som aldrig har sovit mer än 4 timmar i stöten...var sååå tutte sugen och hungrig (trodde jag). hahaha såå fel så fel...
+ att hon har bara hatat att vara på magläget mer än nåra minuter!
Nu ligger hon både ute på dagslurarna och inne på natten på Mage.utan tutte och utan mat och SOVER *leeeeeeeeer*
TUSEN tack igen och KÖR på alla ni som tvekar eller så....
Massa kramar
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Kram till Er alla
//Pauline, mamma till Linn snart 16 månader
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Ett enda litet citat ur dagens euforiska rapport - barnet är knappt tre månader:
På två veckor har vi gått från nattamning var och varannan timme till att sova 10h per natt...."
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Jag måste bara kasta in min historia här också...
Vi gjorde precis som det stod i Barnaboken. Proppade honom full med mat och vagnade succesivt bort nattmålen. Och oj, vad folk skrattade; "En fyramånders bebis, sova 12 timmar per natt! Ha ha, lycka till!"
Men så blev han fyra månader, och han sov verkligen 12 timmar per natt!
"Jaja, men vänta ni bara. Så fort han får en förkyling eller öroninflammation eller tänder så rasar hela bygget. Ni har bara haft tur hittills."
Och så kom en förkylning. Och en magsjuka. Och två tänder. Och lille gossen har nu lärt sig både krypa och stå. (Öroninflammationen har inte kommit - vi lägger ju öronen i blöt en gång per kväll
). Men han sover fortfarande sina 12 timmar per natt!
Någon enstaka gång har vi ramsat, och han har genast somnat om.
Och gissa om jag tycker det är kul att kasta grus i ögonen på motståndarna!
Vi gjorde precis som det stod i Barnaboken. Proppade honom full med mat och vagnade succesivt bort nattmålen. Och oj, vad folk skrattade; "En fyramånders bebis, sova 12 timmar per natt! Ha ha, lycka till!"
Men så blev han fyra månader, och han sov verkligen 12 timmar per natt!
Och så kom en förkylning. Och en magsjuka. Och två tänder. Och lille gossen har nu lärt sig både krypa och stå. (Öroninflammationen har inte kommit - vi lägger ju öronen i blöt en gång per kväll
Och gissa om jag tycker det är kul att kasta grus i ögonen på motståndarna!
* Ny adress! http://www.stilla-sinne.biz
* Mamma till
"Skalman"
född 21/12-05.
* Forumet är alltid Hem, även om jag är här rätt så sällan nuförtiden.
* Mamma till
* Forumet är alltid Hem, även om jag är här rätt så sällan nuförtiden.
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
En solskenshistoria i dag:
"Vi har genomfört SHN kuren på vår lillgumma för 3 månader sen. Efter vakna nätter i 6 månader var jag så trött och vi körde på. Fjärde natten sov hon tills vi väckte henne kl 7 för första gången i sitt liv. Efter det så hade vi lite strul med vargtimmen ett tag men inget som inte ni på forumet kunde hjälpa till med. I samband med 8 månaders ångesten hade vi några tidiga jobbiga mornar men med en attityd av säkerhet och hjälp av Anna så fixades det på 3 nätter.
Så nu har vi en 9 månaders tjej som den senaste månaden har somnat som en stock varje kväll utan ett knyst och som sedan sover tills vi väcker henne och då med ett stort leende i hela ansiktet. Dagslurarna fungerar kanon och hon får sig ganska ofta en extra 5 minutare på eftermiddan. Hon äter som en hel karl och upptäcker världen med stort intresse. Alla som träffar henne säger att hon alltid är så glad och nöjd och jag kan bara hålla med!
Så tack Anna och tack alla för att ni har gjort mig till en bättre mamma och en gladare person. Jag inspireras av er dagligen även om ni inte vet om det."
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Tänkte skriva en rad eller eller två...eftersom jag själv tycker att det är så härligt att läsa om alla andra som lyckats...För sex-sju månader sedan satt vi här hemma i soffan och kurade för fullt...trött blev man...men vi sade till varandra att "tänk, om ett tag sitter vi här och han sover som en stock, vad vi kommer att tacka oss själv då" Jo, precis så är det!! Man är så glad och tacksam att man har ett barn som sover och äter som det "ska". Min lille herre har inte av naturen varit en sjusovare....så tack Anna för kuren! Tänk, imorse försov vi oss t.o.m, med en halvtimme (en gång ingen gång
) Eftersom vi i mars får en till liten goding, så är man evigt tacksam att det funkar här hemma! Hur skulle det annars gå!?
Storeman Harald 050813, Lilleman Sixten 070401 Lillgumman Anny 090429
Bilder på oss: http://www.familjeliv.se/hem/haraldsmamma/galleri.php
Bilder på oss: http://www.familjeliv.se/hem/haraldsmamma/galleri.php
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Tack för att du ville berätta
Och här kommer dagens upplyftande rapport från detta samma forum - jag citerar med tacksamhet, stolthet
"Hej alla!
Här hängde jag myyyyycket i höstas och vintras. Min yngste, Isak, som nu är nästan 14 månader, kurades i november, när han var 5 månader. Innan kurning vaknade han med 45-minuters-intervall nätterna igenom, och somnade inte om utan napp. Jag grät på morgonen, för jag var så trött. Isak var också ständigt trött, kändes det som.
Kuren gick som på räls. Liksom många andra så har vi haft lite strul med vargtimmen i perioder. Men på en vecka gick vi från att Isak alltså sov i 45-minutersintervall till att han sov 11-12 timmar i sträck. Ett par månader senare körde vi en dag-kur. Vi satt nämligen fast i vagn-träsket dagtid. Om jag inte drog vagnen sov han bara i 30 minuter, men om jag vagnade sov han 1,5. OJ vad jag var bra på att göra saker med en hand... Också dagkuren gick som på räls.
Både nattkuren och dagkuren gick så mycket 'lättare' än jag trott, så man fick sej en tankeställare... varför hade man inte gjort något åt det tidigare? Stackars Isak, det var ju VI som lärde honom att han måste han nappen varje gång han vaknade till på natten. Och det var ju VI som lärt honom att vagnen måste röra sej. Det var ju inte han som stört oss, utan tvärt om.
Hur som helst. Isak är nu alltså nästan 14 månader. Vi har fortfarande schema. Vi ramsar fortfarande vid läggning. Han sover som en klocka enligt schema. 12 timmar natt, 1,5 timme på förmiddagen och en 20-minutare på eftermiddagen.
I våras hade vi lite bekymmer med vargtimmen, så vi minikurade och var stenhårda med att få till omsomning och väckning på morgonen. Det gav snabbt resultat. Den senaste tiden har vi faktiskt låtit honom vakna själv på morgonen, vilket inneburit att han ibland sovit uppemot 13 timmar, utan att vi hört ett knyst från honom... Många gånger har man tänkt att han väl aldrig kommer att somna till sin förmiddagslur, när han sovit så länge på morgonen, men det har aldrig varit några bekymmer... Han skrattar när han ser sin säng!
En sak slog mej härom dagen. Isak gäspar nästan aldrig! Såååå ofta tänker man, "han verkar ju inte det minsta trött, kommer han verkligen somna?". Men det är aldrig problem.
Vi har lagt honom borta för natten många gånger, aldrig problem. Vid ett tillfälle tog vi upp honom mitt i natten och körde 10 mil. Inga bekymmer det heller. Var vaken en stund (glad) i bilen, slumrade sen och somnade sen om fint (till ramsan) när vi kom hem mitt i natten.
Det enda som kan strula lite är om han sover i vagnen eller bilen på sin långa förmiddagslur. Då sover han sällan mer än 45 minuter. Det löser vi med att han får lite längre eftermiddagslur (45 i stället för 20) i stället, så det har egenligen inte varit ett bekymmer det heller.
Jaaa det var en liten rapportering från oss. Och kanske en liten peppning för er som befinner er mitt i kuren! Många kramar till alla, men särskilt till Anna!"
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022