"An-nan-na...

klockan 18.55 förvandlas pappa till en APA.

Han springer och hoppar, tjoar som en apa och kliar sig under armarna. Sanslöst roligt.

Sedan kommer mamma. Hon lägger mig vid sju, stoppar om, pussar, går ut och säger att jag ska drömma vackra drömmar om kattungar. Det gör jag. Fram till 20.00, ungefär. Sedan drömmer jag inte om kattungar längre. Fram tills 23 ungefär, sover jag väldigt oroligt. Skriker till och snor runt i sängen.
Ungefär mitt i natten (klockan två, sufflerar mamma) har jag fem gånger av de senaste åtta eller sju nätterna vaknat av att det är väldigt blött i sängen. Inget kul.

Jag ropar efter mamma. Hon tycker att jag ska drömma vackert om kattungar, men det går inte i en våt säng. Så då kommer mamma, tar bort pyjamas, byter blöja, tar bort lakan, och så vänder hon mig på mage, lägger täcke över. Skönt. Hon och kattungarna går ut. Jag somnar.
Mellan 4-6 sover jag jättekonstigt. Imorse vaknade jag strax efter fem av att jag låg på tvären, med en hand mellan spjälorna och en fot mellan spjälskyddet. Inget kul!

Så då ropade jag efter mamma... som tjatade om sina kattungar. Näe. Inga kattungar. Hjälp! Så då kom mamma in, la mig tillrätta och så gick hon ut och tyckte att jag skulle drömma... ja men ja!
Sedan vaknade jag kvart över sex, fåglarna sjöng, jag sjöng, och allt var nästan som det brukade. Fast jag hade en överraskning till mamma. När hon kom för att hämta mig en kvart senare så hade jag vänt mig så att fötterna låg där huvudet ska vara, och huvudet låg där fötterna brukar vara. Och täcket hade jag hur prydligt som helst under mig.

Men jag låg på mage. Man vet väl hur det ska vara...
Fast det börjar ju bli lite tröttsamt.

Jag är väldigt trött på dagarna.
Här finns en massa kloka människor, säger mamma. Vad gör vi nu? På natten händer en massa saker, mumlar mamma."