Tack för kommentar Alfredo, jag är så tacksam för alla som vill komma med tips och hjälp.
Vi hade tänkt pröva att skära ner i eftermiddagsluren i dag, men det sket sig, kan man säga. Långa middagsluren idag blev tyvärr ett rent h-e... Denna gången ville han inte alls somna, det tog 15 minuter, 20, 25, 30 - jättekonstigt tyckte jag som bara ramsade som vanligt - har också försökt att "backa" och inte ramsa på längre perioder (typ 5 minuter) men tyckte ingenting hjälpte... Men jag tolkade gråten lite som igår "jag försöker sova men jag kan inte". Till slut när det började ha gått en timme, då han verkade ha somnat typ 5 minuter någon gång men vaknat igen med gråt, så kände jag bara att "nåt är fel"!
Hade upplevt liknande grejer före kuren, när O alltid sov långa luren i vagnen på promenad. Det var en gång före kuren då han var supertrött, somnade i vagnen, men vaknade igen med gråt, typ var 30:e sekund - tyckte så synd om honom, och tolkade det då som att det kunde ha varit nåt med tänderna som var på väg ut.
I alla fall, jag och min man bestämde oss för att gå in - och till vår förfäran ligger han då på rygg, med ena benet fastnat mellan spjälorna i spjälsängen!

USCH, vi kände oss som världens sämsta föräldrar. Och man har ju ingen aning om hur länge han har legat så heller, om det var 5 minuter eller en hel timme!!!

(Kan tillägga att vi har spjälsängsskydd, men han hade fått upp benet över det.) Så nu har vi infört en ny regel här hemma, vi tänker ha kameran på på dagtid, och på nätterna tänker vi gå in och kolla om han inte somnat efter 15 minuter. Kände mig så dålig på att tolka min sons gråt, att jag inte hörde tidigare att något var fel...
Jaja, vi beslöt oss för att ta upp honom då, för han var så ledsen. Orkade inte "tvinga" honom tillbaka i sängen igen efter att ha legat där och gråtit i en timme. Han höll sig vaken helt till kl. 16 då vi lät honom sova hela 45-minuters eftermiddagsluren, han hade nog kunnat sova betydligt längre.

Nu sover han för kvällen, var jättettrött såklart och somnade superfort.
Åh, hoppas så på en revansch för långa luren imorgon. Och så ska vi pröva att skära ner på eftermiddagsluren.
Apropå backa, så tycker jag det är det absolut svåraste med SHN-kuren, att avgöra hur ofta man ska ramsa. Jag är nog ingen stjärna på att lyssna av gråt/rop från min son... Känner att jag skulle vilja ha en liten Anna Wahlgren som kan sitta på min axel och säga "NU ska du ramsa"!
