Hej hej
Vi har nu kurat om Astrid och är nu inne på dygn 12 i uppföljningsveckan
Har glädjande och härliga besked:
Det har gått strålande överlag!
Äntligen kan vi pusta ut lite och säga att säkerheten, inte helt har befäst sig, men är nära nu. Astrid har ännu inte sovit hel natt sedan omkurstart men har definitivt tagit till sig ramsan och vaknar i regel 1 gång per natt (mellan 23 och 01) men somnar om av en ramsning och är ALDRIG ledsen vid läggning utan slänger sig framåt av lättnad i sängen när vi ska lägga henne, och lägger sig tillrätta själv! Sen lägger vi en kort kort solfjäder och ramsar ut - och hon piper inte ens utan är tyst efter 3+1 inbakad bekräftelseramsa.
En gång natt 3 tror jag det var så var hon ledsen och behövde en timmes ramsning i omgångar men efter det har det verkligen funkat bra. Vi har inte behövt gå in en enda gång och absolut inte buffat! Det där med att hon sätter sig upp (det gör hon fortf) löste sig genom att vi ramsade lugnt och sen fattade hon att hon kan lägga sig ned själv.
Vi var på astrids mormors land när vi kurade och har nu kommit hem. Det funkade bra att kura borta! Dock lite jobbigt med en mormor som ifrågasatte en hel del, men vi teamade ihop och stålsatte oss... Så tråkigt att även när ens nära ser hur fantastiskt lätt vi plötsligt har det med läggning (eftersom de också såg hur det var innan, vi började kura några dagar efter att vi kommit dit) och även hur aptiten tog fart från ena dagen till den andra inte kan säga något positivt eller ta till sig kuren - jag förstår det bara inte!
Så på det sättet är det nu skönt att vara hemma igen och leva livet i vår egen takt.
Vi var ju illa däran igen, och jag kan inte med ord förklara hur viktig kuren är för oss. Hon hade slutat äta och börjat nattamma igen innan omkurandet - och då satt jag ju på helspänn ute i vardagsrummet redo att gå in närsomhelst för att amma om. Och vi byggde en "gigantisk spjälsäng" utav två sängar och massa kuddar och stolar runtom där jag och Astrid låg - N låg i annat rum - och ändå lyckades hon ramla ur sängen o slå sig.
Då kände jag bara: imorgon börjar vi kura, nu räcker det! Hon är säkrast i sin säng och det ska hon bannemej få lära sig! Och sen vips som i ett trollslag så lyssnade hon på oss. Hon hade längtat, det märktes! N tog natten igen (natt 2 som du sagt anna
) och det gick tippentoppen!
En annan positiv sak är att långluren numera sitter som en smäck, tack vare att vi kortat fm-luren till 20 min, och den vagnar vi. Funkade från första försöker hur bra som helst! Långluren är också helt utan gnäll och ledsamheter - och om hon vaknar (oftast efter 45 el ngn timme) så ramsar vi och hon somnar om.
Det enda negativa är att hon senaste dagarna börjat vakna i vargtimmen vid 06 el 06:20 el 06:30 och sen inte kunnat somna om. MEN hon är inte ledsen då, utan ligger och jollrar och pratar med sin nalle. Vi ramsar bekräftande när hon blivit tyst och då är hon det ett tag men börjar sen igen. Vi har provat att låta henne hållas till 07 men så länge kan hon inte vänta tills hon får gå upp utan blir då arg eller ledsen, så därför har vi gjort som så att vi väntat till 06:45 och tagit upp henne då.
Detta är ju något som vi hoppas och tror kommer gå över när säkerheten verkligen kommit för att stanna, men till dess: tänker vi rätt som satsar på glada uppvak inom marginalkvart eller ska vi rida ut några ledsna ramsomgångsmornar till 07 för att lära henne vad som gäller?
Jag har också trappat ner rejält på amningen och ammar nu 2 ggr per dygn (efter frukost eft hon fortf äter lite för lite då, och blir panikhungrig en timme innan lunch annars) samt nattslurk. Men mitt mål är att om en vecka ha kvar enbart nattslurken, eftersom min mammaledighet är slut när Astrid blir ett år.
Ja, det är så vi har det just nu. Tänker lite på det där med dansk vagn.... För det är inget kul att jämt vara låst vid hemmet mitt på dagen för långlur i säng...
På hemresan vagnade vi på långluren men det gick inte bra alls - hon vaknade som en klocka efter 45 min och ville somna om men kunde inte. Vi ramsade och vagnade flera ggr men det tog sig aldrig. Så tog vi upp henne på tok för tidigt eftersom vi var rädda att förstöra ramsan igen. Finns det någon som lyckas vagna en långlur på 1,5 h? Alltså på rygg i sittvagn. Hon är ingen utpräglad ryggsovare utan verkar ligga på alla sidor i sängen. Eller är dansk vagn svaret...
Kram!
PS. tack empinane och mamaA för era svar innan vi kurade om - hann inte svara innan vi åkte men läste och blev peppad!
.
. Varför? tja, jag gav mig sjutton på att han skulle det. Det brukar räcka att man bestämt sig själv för att det går så funkar det plötsligt. Skärma av synintrycken bara. Ska ni iväg till vänner är det ett bra alternativ att ta med resesäng istället, lite enklare att somna där bara man är i ett mörkt rum.
, men så småningom kanske de inser hur bra det är för barnen att sova tryggt i sin egen säng hela natten. Mina föräldrar gillar heller inte om det protesteras och skriks vid läggning någon gång. Grannarna hör! han är ju helt förtvivlad (nej, han är arg - helt annan sak #-o ) Konstig generation 
.
=D> 
Läs på i Verktygslådan i Internationella Sova hela natten om upplysningsramsan