Vi har ju inte kurat, Frida käkar fortfarande om nätterna och ibland går det lite knackigt med sovandet, men jag har insett hur fantastiskt bra det ändå funkar!
Nyårskvällen och -natten tillbringades hos goda vänner som blev jätteimponerade av hur lätt Frida var att somna, både vid kvällsluren och vid godnattet. Själv tyckte jag att det gick lite sådär; jag gjorde t.ex. en s.k. halvstart med räddning
Vännerna erbjöd möjlighet till barnvagnspuffning över trösklar, vilket vi artigt avböjde, och försökte sänka ljudet på sina barns lek, vilket vi glatt avstyrde, och så lade jag Frida i hennes barnvagnsinsats och gick ut till matbordet. Hey presto!
Utan Annas övertygelse om att barn kan somna på egen hand, tror jag inte att vi hade kunnat skaffa oss vår egen – TACK och gott nytt år!