![Smile :)](./images/smilies/icon/smile.gif)
Jag tror inte att jag har något problem, men vill gärna ventilera lite med er som har mer erfarenhet av barn.
(Varning för låångt inlägg)
Jag har en liten tjej som fyller 2 månader idag.
Vi har följt Standardmodellen sedan hon föddes och jag är så tacksam för att jag läste på så mycket i Barnaboken innan hon kom till världen. Den har hjälpt mig och min sambo som förstagångsföräldrar, och den har hjälpt vår lilla skruv att få bästa möjliga starten på livet! Första tiden gick däremot inte som på räls.. Hon har ätit ersättning på heltid sedan 2 veckors ålder och har visserligen alltid sovit bra på nätterna och vaknat 01 och 04 för mat sedan tiden på BB. Men dagarna var jobbiga då hon inte kunde komma till ro trots mängder av mat! Hon somnade inte och kunde vara vaken 5-6-7 timmar i streck som nyfödd, trots vagnande och bärande! Överlevnadsångest som inte enbart stillades via mat?
![Shocked :shock:](./images/smilies/icon/eek.gif)
En dag fick jag nog och testade att lägga ner henne i hennes säng. Hon började gråta efter en stund (jag stod och diskade för att inte gå in vid minsta pip som jag lätt gjort innan), men efter 3 nappinstopp och max 3 minuters total gråt, så somnade hon för första gången själv i sin lilla säng, dagtid. Jag var lycklig och överraskad, då det gick så enkelt! =D> Sedan dess vände allt till det bättre, och även dagarna kändes jättesköna!
När hon var 4 veckor så sov hon över första 01-nattmålet själv och började sova 6 timmar i streck. En natt kort därefter så vaknade jag 7 på morgonen och insåg att hon sovit hela natten utan att be om mat. Hon började alltså sova 8-11 timmars "sammanhängande" sömn redan vid 5 veckors ålder. Vi har aldrig buffat eller vagnat henne när hon vaknar på natten, utan bara stoppat in nappen och lagt en hand på huvudet, så har hon kommit till ro och somnat om själv nästan på direkten. Hon har aldrig skrikit på natten och jag har aldrig behövt "rädda henne ur hennes säng" på natten. Vet inte om det är bra eller dåligt att vi inte använt oss av vagnandet. Får väl kanske börja buffa när nappen ska bort vid senast 4 månaders ålder.. Den är ju tydligen hennes trygghet, vid sidan av oss föräldrar!
![Smile :)](./images/smilies/icon/smile.gif)
Vi har börjat använda oss av ett 2-månaders schema nu! Tjuvstartade lite när hon var 7 veckor och kopierade Tors mammas schema!
![Smile :)](./images/smilies/icon/smile.gif)
![Smile :)](./images/smilies/icon/smile.gif)
Nu till min fråga? Hon är 2 månader och sover mellan 20-07 i streck med oftast 1-2 nappinstopp per natt. (Ibland inget) Imorse och igår har jag väckt henne vid 07, och då är hon inne i djup sömn, så hon skulle säkert kunna sova nån timme till om inte schemat fanns. Första nätterna efter att schemat införts testade jag att ta upp henne vid 04 och matade henne, istället för att stoppa in nappen då jag hörde att hon låg o skruvade på sej och frustade lite. Men då äter hon runt 70 ml och vill bara sova istället. Ligger och blundar o halvsover i min famn, suger några korta tag, tar uppehåll, suger några tag.. Tills jag lägger ner henne och hon somnar om på riktigt.
På dagarna äter hon vid 7, 11, 15 och 18 (kvällsslurk 19.30)
Jag matar inom 1 timme och hon äter mellan 130-250 ml per måltid. Oftast 200 ml inom den där timmen.. Sen somnar hon på direkten när jag lägger ner henne eller efter 5-15 minuters bökande då hon låter lite och vänder på huvudet några gånger medan hon blundar.. Bör jag försöka fortsätta väcka henne på natten för det där nattmålet så att hon ska få i sig lite mer mat per dygn, trots att hon själv inte verkar ha något behov av nattmålet? Är det okej att låta henne sova 11 timmar utan mat trots att hon bara är 2 månader? Hon är ju inte slö eller olycklig på dagarna. Tvärtom! Och BVC har inte sagt någonting om hennes vikt, mer än att hon ligger ungefär på sin kurva..
Tror ni att hon äter så mycket hon behöver?
Hon har haft ganska mycket torsk på tungan, så ett tag tänkte jag att den kanske störde henne och behandlade henne med bikarbonat och vatten.. Nu är det nästan inget kvar. Aptiten verkar däremot vara densamma. Och ibland har hon ju ätit 250 ml inom 1 timme trots att hon hade torsken..
Hur skulle ni ha gjort?
Mvh / Jenni