Hjälp med "pigg" 2 veckors

[Anna R]

Tack för tipset, kan mycket väl stämma att det är mat som fattas, dock svårt att få i det sista som kan behövas. Hon vill inte så gärna ta flaskan flera gånger..

Puffar för det jag skrev före.

Hej på er

Skulle min man och jag få en krona för varje fråga vi ställt oss de senaste 4, snart 5, veckorna så skulle vi vara stormrika !! Om vi är frågande vad ska då inte lillfia vara ??

Försöker för varje dag som går få en tyldigare och tydligare struktur på dagar och nätter. Börjar inse att amningen lider mot sitt slut Lillfia börjar inse att hon kan få mat snabbare på annat håll tyvärr... Håller i och pumpar, det funkar sålänge man bara är hemma om dagarna men sen då...?

Ger fortfarande bröstet först och flaskan sen, då det går. Märker dock att hon har svårt att "ställa om" sugtekniken från bröst till flaska. Hon suger lika hårt på flaskan som på bröstet vilket leder till att det kommer för mycket så hon sätter i halsen, hostar, frustar och blir till slut elak och då tar hon inte flaskan alls Har nu gått igenom ALLA flaskor, nappar, skruva löst, skruva hårt etc men samma resultat. Det enda som går just nu är att ha henne hängande i famnen med benen neråt och gå runt medans hon äter (!) Har använt "ömma järngreppet" vid flera tillfällen men då skriker hon som en stucken gris så det inte ens går att ge flaskan, hon tar den inte (svårt när munnen är på vid gavel ) Har även lugnat och börjat om men så snart hon läggs på armen så är det som om hon vet vad som komma skall...

Har en undran om SM punkt 1-7.
Kör det som det står (dock med både bröst och flaska), sömnen tycker jag funkar bra, hon vill ibland sova längre.
Det jag känner är dock att Lillfia inte är nöjd mer än när hon vaknar och äter första "portionen" sen börjar hon gnälla, knorra och gråta om vartannat. Umgänget blir inte direkt något lustfyllt i och med att hon är missnöjd vad man än gör. Det enda som funkar är att gå med henne mot axeln. Sitta ner är uteslutet
Har hon ont kan man undra..? Hon kan ibland vara påväg att somna, lägger jag då ner henne i vagnen så är hon klarvaken direkt och börjar böka

Känner att hon försöker säga mig att något är fel men hur jag än försöker så förstår jag inte vad hon menar, stackars liten...

Man kan tycka att man är en ganska inteligent varelse men inte då det kommer till små barn, då känner jag mig helt "puckad" just nu.

Glädjande var dock att hon i natt fick ihop det längsta sömnpasset hitill i sitt liv - 5,5 timmar =D> =D> Fler sådana vill vi ha
Kände mig nästan som en ny människa i morse

Någon med erfarenhet av missnöjda, knorrande 5 veckors? Tacksam för tips!

[Tin]

Hej kära du,
erfarenhet av knorriga fem-veckors. Jajamen.

I vårt precis som i ditt fall, var det strul med mat, vi alternerade bröst och flaska och fick inte riktigt ihop det. För grejen är att det hänger ju ihop, flaskstrul och knorret och uppvaknandet i förtid i lurar. Allt beror på inte tillräckligt med mat i lilla maggen, tänker jag. Det är så enkelt.

Så vad göra: har du provat att starta med flaska, så du vet hur mycket liten får i sig på första portionen? Skulle ju ta bort förvirringen för liten också med olika flöden att anpassa sig till.
Du kan ju alltid pumpa ur i förtid och erbjuda det i flaskan, om du inte är redo att avsluta amningen, jag gjorde så en tid och blandade ersättning och bröstmjölk.
Sen måste de små liven faktiskt träna på att både amma, ta flaska och äta sig riktigt mätta. Det kommer inte på en natt.
Och hur tränar man på att bli ritktigt mätt, jo standardmodellen med rejäla mål under 1,5 timmar av vakentiden och nästa mål som startas först ca 4 timmar senare. Tillslut kommer magen in i det.

Sen är det ju viktigt att det erbjuds förrätt, varmrätt, efterrätt och kaffe och kaka, så fortsätt erbjuda och erbjuda och erbjuda.

Hos oss var det också viktigt att faktiskt inte strula på med för mycket flasktyper och nappstorlekar utan välja en som man tror på och sen köra, sänder också rätt signaler till liten att mamma minsann har koll, oroa dig inte utan ät på.

Åsså dina frågor: jag tror inte hon har ont, då skulle det ju inte hjälpa att ni bar omkring på henne. Och angående att hon vaknar till när du lägger ner henne i vagnen, är det hennes sovtid (antar jag) så gör ju det inget, hon ska ju ändå lära sig att somna själv, så hjälp henne bara att komma till ro med lite vagning eller buff men sluta innan hon somnar.

Hoppas du får lite ideer och lite pepp, ni jobbar på så fint. =D>
kram Tin

[Anna R]

Tack Tin för dina kloka ord

Ja, vi kämpar på med bröst/flaska. Ena dagen är jag redo att lägga tuttarna på "hyllan" men nästa dag så ger jag mig sjutton på att det ska gå! En härlig berg-och-dalbana...
Någon som har erfarenhet av att lyckas gå "tillbaka" till bara amning efter att ha infört napp/flaskmatning? Känner nämligen att hon blir mer och mer förvirrad... Vet dock inte om det är möjligt att få tillbaka en mjölkproduktion som är tillräcklig, har haft lite från början.
Tillmatningsset, har någon erfarenhet av detta?

Så vad göra: har du provat att starta med flaska, så du vet hur mycket liten får i sig på första portionen? Skulle ju ta bort förvirringen för liten också med olika flöden att anpassa sig till

Det har vi provat några gånger, problemet är dock att hon sätter i halsen, hostar och frustar och vill inte ta flaskan igen. Måste vänta ett tag och sen prova igen efter ett tag och så håller det på vilket gör att hon sällan äter och sen blir mätt och nöjd för att sedan sova. Här är det "plockbuffé" med småätande i tid och otid Så magen blir sällan mätt och inte heller direkt hungrig under vakentiden....

Och hur tränar man på att bli ritktigt mätt, jo standardmodellen med rejäla mål under 1,5 timmar av vakentiden och nästa mål som startas först ca 4 timmar senare. Tillslut kommer magen in i det

Detta kör vi enligt, tyvärr upplever jag att hon pga sitt småätande inte klarar av att sova den tid hon ska vilket gör att hon är för trött för att äta och så går hjulet runt... Jobbade stenhårt igår på att hålla tiderna, fungerade bra fram till 20.00 sen havererade det .

Hos oss var det också viktigt att faktiskt inte strula på med för mycket flasktyper och nappstorlekar utan välja en som man tror på och sen köra, sänder också rätt signaler till liten att mamma minsann har koll, oroa dig inte utan ät på.

Vi har testat olika flaskor men har sedan 2 veckor tillbaka kört med samma. Hon har dock fortfarande svårt att ta den. Vi har nu kommit in i en ond cirkel... Hon kan inte äta lungt vid flaskan och hon vill inte gärna ta bröstet (kommer för sakta och för lite?? ) så idag har det inte blivit mycket i magen alls! Gissa vad det har resulterat i???

Precis: ingen mat inte sova inte sova ingen mat

Sliter mitt hår

En till fundering. När (vid vilken månad) är det meningen att man ska ta bort den sista påfyllnadsdosen i punkt 1-7? Då Lillfia äter från och till under sin vakentid så är det svårt att veta när hon är mätt och det blir lätt så att hon äter tills hon ska sova...

Vi lever på 2000-talet och inga barn ska behöva svälta, men vad gör man när de inte förstår HUR man äter...? Ber till högre makter att hon ska ta bröstet när det är dags för det eller ta flaskan och äta lungt om vi måste ta till den.
Vet att attityden är AO och jag har det senaste dygnet verkligen tänkt på detta för att INTE överföra min oro utan bara kallt tänka "Varsågod maten är serverad, ät dig mätt så att du sen kan sova skönt". Uppenbarligen tänker damen annat :^o

Många virriga funderingar från en lika virrig hjärna 8)

Om någon orkar svara blir det en stjärna i himlen

[Tin]

Hej igen

Någon som har erfarenhet av att lyckas gå "tillbaka" till bara amning efter att ha infört napp/flaskmatning? Känner nämligen att hon blir mer och mer förvirrad... Vet dock inte om det är möjligt att få tillbaka en mjölkproduktion som är tillräcklig, har haft lite från början.
Tillmatningsset, har någon erfarenhet av detta?

Här får någon annan svara med sådan erfarenhet.

Ang flaskan:
Upplever du att maten kommer för fort från flaskan? Trots liten storlek på nappen?
Jag minns att när vår lilla krånglade var det enda som fungerade att ge flaska och promenera runt i huset samtidigt, som om hon var tvungen att vara lite distraherad av rörelsen och miljöbytet för att få till ätandet.

Ang standardmodellen:
Hm, ni kör standardmodellen vad gäller tiderna men hon äter för lite vid varje bjudning, är det det du menar? Eller hur kan det bli småätande om man bara får mat vid vissa tidpunkter, jag får inte ihop det. orkar du förklara?
Läs gärna också Annans sammanfattning under favoriter här på Späda och små, så vi inte pratar om varandra.

Sista sk knockoutslurken som skickar liten in i sömnen ska bort redan efter 3 veckor. Så din lilla ska äta 4 ggr inom 1,5 h och sedan vara vaken i 30 min innan sovdax. Står också mycket fint beskrivet under favoriter. Små ätande under hela 1,5 timmarna promotar inte en poppis mage utan man måste hinna bli lite hungrig liksom. Så mat, rap, påfyllning, umgänge, mat, rap, påfyllning ska det vara.

Men glöm inte, hon är fortfarande pytte, det är lite slingrigt i början, så fort liten får grepp om maten med hjälp av sina ömma föräldrar så kommer det andra falla på plats.

Kram Tin

[SaraMilana]

Hej!

Ja, vi kämpar på med bröst/flaska. Ena dagen är jag redo att lägga tuttarna på "hyllan" men nästa dag så ger jag mig sjutton på att det ska gå! En härlig berg-och-dalbana...
Någon som har erfarenhet av att lyckas gå "tillbaka" till bara amning efter att ha infört napp/flaskmatning? Känner nämligen att hon blir mer och mer förvirrad... Vet dock inte om det är möjligt att få tillbaka en mjölkproduktion som är tillräcklig, har haft lite från början.
Tillmatningsset, har någon erfarenhet av detta?

Jag förstår precis hur du känner med kampen mellan brösten och flaskan. Jag kämpade stenhårt för att få upp min mjölkproduktion och visst ökade det, men det blev aldrig tillräckligt. Såhär i efterhand ångrar jag det jättemycket, det finns så mycket annat att fokusera på än just var maten kommer ifrån. Att ha en nöjd och glad bebis som sover gott slår allt! Den där första tiden kommer jag aldrig få tillbaka - den som jag la på långa amningspass med en missnöjd bebis, att sitta med bröstpumpen för att öka produktionen och att försöka få en hungrig bebis att sova mer än korta stunder (vilket är omöjligt). Tänk om jag hade vetat då att det inte skulle vara värt det.

[Anna R]

Tack så ligt för era svar.

Har 1000 frågor och ett rörigt huvud...

De senaste två dagarna har varit HEMSKA!!! Fattar inte vad som hänt. Känner att jag snart går ut och sätter mig på en stubbe i skogen för här hemma gör jag ingen nytta snarare tvärtom

Ursäkta den negativa attityden... Vet dock snart varken ut eller in och bara vetskapen om att min osäkerhet smittar av sig stressar ännu mer. Försöker verkligen andas djupt och vägleda med en stark attityd men uppenbarligen svarar jag fel på alla hennes frågor.

Har från det att jag skrev första gången (ca 3 veckor sedan) haft SM i bakhuvudet. Då vi nu gått ur smekmånaden så har vi bara fortsatt med de rutiner vi haft och det har under dagarna funkat riktigt bra.

Som jag skrivit tidigare så har matstunderna varit lite pyssliga då hon tar god tid på sig att äta och gärna äter lite nu och då vilket gör att hon sällan hinner bli mätt. Vi har fått veta att hon har reflux och att man då rekommenderar att de äter lite och ofta för att förhindra att de kräks upp allt.

De två senaste dagarna har som sagt varit USCH! Hon har ätit direkt hon vaknat, rapat men sen vägrat ta nå mer Har "umgåts" och provat igen men icke Så när 1,5-2 timmar vakentid har förflutit så är hon toktrött men definitivt inte proppmätt men då hon inte vill äta mer (blir galen när man kommer med flaskan eller bröstet) då har jag fått vagna henne till ro.
Som ni säkert kan ana så har hon inte sovit några två timmar efter det Igår fick vi ihop ett pass med 2 timmar på förmiddagen, 45 minuter vid 14.00 och 50 minuter vid 20.30 sen kom hon till ro och somnade för natten 00.45 Fick vi ihop 10 timmar (!) så är det nog optimistiskt.

Idag fick vi till 2 timmar på förmiddagen men sen har det varit lika hon har knappt ätit, skrikit tills man lagt henne, sovit i snitt 20-40 minuter ätit när hon vaknat och så vidare Hon har ätit och sovit ca varannan timme nu i kväll, hon får i sig ca 40-60 ml sen skriker hon och vägrar ta mer, det enda som lugnar är nappen och vagnen.

Jag är helt chockad För bara en vecka sedan sov hon 2 timmar och var vaken mellan 1,5-2, det kunde hon göra 3 pass/dag, lite kortare på kvällen. Men nu som sagt känns hon som förbytt??? En sak till är att fram tills igår har hon kunnat somna utan nappen men det har inte fungerat i dag och igår.
Troligen för att hon inte är mätt.
Är egentligen emot nappen när det gäller att sova, tycker den stör betydligt mer än den gör nytta, men känner att just nu känns den som enda räddningen när hon skriker upp sig, inget annat lugnar

Det sägs att de har en tillväxtperiod runt vecka 6, här känns det snarare som en bantnignsperiod

Det sägs att de får ont efter de har ätit när de har reflux, inte vet jag om det stämmer och att det är därför hon skriker och inte vill äta ...

Någon med erfarenhet av reflux i kombination med SM?

Någon som har några tankar kring hur jag ska kunna räta upp och styra denna skuta rätt?

Just nu känns det som jag har fått en nyfödd igen som äter och sover varannan timme. Har ingen aning hur jag ska vända allt rätt då hon nu är för trött för att äta och för hungrig för att kunna sova längre än 45 minuter. Kan ju inte tvinga i henne mat när hon inte vill ha... Känner hennes frustration och rop på HJÄLP! och jag känner mig som en usel mamma som inte kan hjälpa henne mer än med kortsiktiga lösningar just nu.

Hur ska denna natt bli kan man undra... Lär ju inte bli några 6 timmars sömn med lite mat och lite sömn i bagaget...

Tacksam för hjälp! Har snart läst allt som går att läsa här på forumet och i BB i hopp om att hitta liknande problem men oftast är det mat ELLER sömn som krånglar här är det ALLT

Ledsen för den negativa klangen... men just nu känns läget tröstlöst, har lust att kasta in handduken. Har en klump i magen redan nu för både natten och morgondagen...

/Anna

[Tin]

Hej kära du,
ja vet du det är frustrerande när man inte får till det me maten, särskilt när man vet att det är hela hemligheten. du har ju alla fakta och vet vad du ska göra och ändå får ni inte till det.

Det finns ett annat forumrubrik vid namn Mat, mage och barnakropp. Där finns det massor med hjärtebarnskontrollanter med erfarenhet av just reflux.
Får jag föreslå att du skapar en tråd där angående din lilla och refluxen så kan dom hjälpa dig som har erfarenhet av det, många små har ju haft det här förut. Då får ni nog ordning på maten illa kvickt. Och svar på frågor om det gör ont osv. Givetvis får du skriva på denna tråd också, det skadar inte att ha två (det hade jag), så sprider du frågorna till de med specialkunskap.

Allt du beskriver har ju med maten att göra, får vi bara ordning på det så kan vi köra vidare här på späda och små. Nemas problemas.

Några små grejer bara:
- ha inte dåligt samvete för napp, hjälper den kör med napp, det är enkel att avveckla senare
- tillväxtperioden brukar ligga runt 8 veckor, men det diffar ju såklart lite

kram Tin

[Tin]

Hej kära du,
ja vet du det är frustrerande när man inte får till det me maten, särskilt när man vet att det är hela hemligheten. du har ju alla fakta och vet vad du ska göra och ändå får ni inte till det.

Det finns ett annat forumrubrik vid namn Mat, mage och barnakropp. Där finns det massor med hjärtebarnskontrollanter med erfarenhet av just reflux.
Får jag föreslå att du skapar en tråd där angående din lilla och refluxen så kan dom hjälpa dig som har erfarenhet av det, många små har ju haft det här förut. Då får ni nog ordning på maten illa kvickt. Och svar på frågor om det gör ont osv. Givetvis får du skriva på denna tråd också, det skadar inte att ha två (det hade jag), så sprider du frågorna till de med specialkunskap.

Allt du beskriver har ju med maten att göra, får vi bara ordning på det så kan vi köra vidare här på späda och små. Nemas problemas.

Några små grejer bara:
- ha inte dåligt samvete för napp, hjälper den kör med napp, det är enkel att avveckla senare
- tillväxtperioden brukar ligga runt 8 veckor, men det diffar ju såklart lite

kram Tin

[Anna R]

Hej igen!

Om vi bortser från lillfias matproblem, som jag rådfrågat om i det forum Tin rekommenderade, så har jag lite andra funderingar om hur man bäst "vrider tillbaka" dygnet.

Vi har haft den stora gläjden att få sova mellan 6-7 timmar i sträck några nätter på raken =D> Jag ropar inte HEJ! än men det lovar gott, hon har i varje fall visat att hon kan

Det jag nu funderar över är hur man bäst backar tillbaka dygnet på en liten 6/7 veckors, om det nu går...?

Som det är nu så somnar hon för natten runt 23/23.30 (ibland senare..) igår lyckades vi med 22.30 (!) tidigast hitills. Har ju en önskan om att så småningom få till tidigare kvällar så inte dagen därpå börjar så sent...

Ett dygn kan se ut såhär på ett ungefär: (ja, jag hör till dessa "kontrollfreak" som skriver ner tiderna... 8) ) Kör fortfarande enligt 2+2 under dagarna, ibland kan det dock diffa lite, hon orkar inte alltid vara vaken 2 timmar och inte heller sova 2 Men i det stora hela ser det ut såhär:

23.00 natt
06.30 "nattmål" somnar oftast efter 30 minuter (ibland tar det dock 2 timmar)
07.00 sova (natt)
10.00 Morgon -Mat (väcks oftast, annars skulle hon säkert vilja sova till 11.00)
12.00 Sova
14.00 Mat
16.00 Sova
18.00 Mat
20.00 Sova (mest en stödvila) Här börjar dock "problemen" det knorras, grinas och hon vill gärna blir buren. Somnar hon så blir det oftast bara i ca 20-45 minuter vill inte att hon sover mer med tanke på att vi ska sova natt strax.
Här hade jag gärna haft "Natt" men hur vi en försöker mata på så kommer hon inte till ro utan vi bär och matar fram tills hon sen somnar vid 23 tiden.

För att hinna äta 4 ggr så kan hon ju med dessa tider egentligen somna tidigast 22. Så det jag skulle vilja är att skjuta tillbaka allt ca 2-3 timmar. Har provat att ta upp och göra morgon redan vid uppvaket runt 6/7 tiden men det har tyvärr inte gjort någon skillnad, hon har ändå domnat vid 23 + att hon då gått miste om några timmars sömn på förmiddagen...

Har även funderat på om jag skulle väcka och mata vid ex 4-tiden och göra morgon vid 8 men det känns synd att väcka när hon faktiskt kan sova 6-7 timmar nu utan mat... Känns ju även skönt för mamma att få sova 8)

Någon som har tips hur man får till "natten" tidigare?
Är det något som man ens ska försöka göra på en under 2 månader eller ska vi bara acceptera läget?

Hoppas ni förstår vad jag menar...
Tacksam för svar från er kloka människor därute!

[Irmasmamma]

Hej!

Kort svar på långt inlägg (måste gå och lägga mig..... )

Jag hade nog väckt lite tidigare för nattmålet och sedan startat dagen lite tidigare. Fast 23 är iofs en helt klart acceptabel läggningstid för en 1 månads. Själv tyckte jag tiden mellan smekmånad och schemaspikning vid 2 mån var den svåraste. Jag är en sån som gillar slaviska scheman och tyckte det var svårt att "sträva efter en fin rytm". Så jag tjuvstartade med TorsMammas exempel på tider vid 1 mån och vi följde det ganska exakt. Först då blev vi av med kvällstrassel och vagningsträsk!
Jag menar verkligen inte att schemahetsa dig, vill bara tala om att man kan göra på olika sätt! 8)

[Anna R]

Hej igen

Tack för råd och tips

Blir dock inte klok på detta. Hade det varit så att vi aldrig fick till det så skulle jag nog ha lättare att acceptera och "ta deagen som den kom" men nu... tisdagen var kanon, helt efter "schema" 2+2, kvällen gick bra, dock inte natt förrän 23 men helt okej.

Sen igår allt gick fel. Hon var jättetrött på morgonen, kämpade att hålla henne vaken+mata 1,15 gick det sen knoppade hon in. Hade verkligen trugat med mat hela tiden. 45 minuter senare vaknade hon hysterisk och "pickande", gav nappen som hon snuttade så ilsket på att jag var rädd att hon skulle svälja hela med hull och hår Insåg att det inte skulle gå att vagna henne i 1.15 (!) Kanske fel av mig men jag tog upp och gav mat, sen ville somnade hon utslagen igen efter knappt en timme. Detta var starten på en upp och nervänd dag... Allt gick fel efter det mat/sömn varannan timme ungefär

Kvällen sen... HEMSK! Hon kom till ro 23.30 men vaknade och bökade och till slut skrek Gav mer mat, somnade slutligen 00.30... Känns som det går åt helt fel håll..

å idag "ny dag nya krafter". Morgon 07.30, mat, sova 9.00 (2 timmar hade mamma tänkt) Efter 45 minuter vaknar, gnäller, bökar, skriker upp sig. Ger napp och vagnar - ska härda ut till 11.00 tänker jag. 10.49 stoppar in nappen och tänker att nu bryter vi, går och hämtar vatten för att sätta mig och mata. Vad händer??? Jo hon somnar efter att ha bökat i över 1 timme Så nu sover hon som en stock!

Tänkte bjussa på 30 minuters sömn (passet har varierat mellan 2-2,5 tim) och sen ge mat.

Förstår vad du menar Irmasmamma

Själv tyckte jag tiden mellan smekmånad och schemaspikning vid 2 mån var den svåraste.

Känner lika, vet inte hur hårt man ska dra detta med tiderna nu. Vet ju så väl att sover hon inte så äter hon inte och när hon väl äter blir hon oftast helt nockad så det är svårt att hålla henne vaken. Har provat detta med ryggläge på hårt underlag... säger bara

Det tråkigaste av allt är att hon är sällan bara "nöjd". När hon är vaken så är det gnäll och gråt mest hela tiden. Att ligga själv en stund på en filt är okej i ca 2 minuter...

Minns inte hur det var med första, när är det okej att "kräva" (missförstå mig rätt) att de ska kunna roa sig själva en liiiiten stund?

Ja, då går jag och väcker nu då får vi se vart denna dag slutar...

Tack för att ni finns

Ursäkta den något negativa stämningen 8) Jag börjar misströsta att detta med schema på denna lillfia verkligen kommer funka...

[videunge]

Hej på dig

Din beskrivning låter ungefär som en kopia av vår egen första tid med lilleman. Jag VILLE få till det där flytet och när något inte blev som jag tänkt mig så blev jag stressad ( fast det tänkte jag minsann inte erkänna...

Det jag har fått lära mig är inte så mycket att ta dagen som den kommer utan snarare tänka att jag STRÄVAR efter något. Blir det inte så en dag så är det inte i hela världen ändå. Då jobbar man vidare lugnt och fint för det FUNGERAR i slutänden. Budskapet går fram så småningom

Sen är ni om jag inte är aldeldes uta och cyklar inne eller på god väg in i en ökningsperiod när liten är mer hungrig och behöver mer mat. Det kan göra att det gungar lite extra och kan vara skönt att ha i bakhuvudet.

Sen har jag lärt mig att se till att lägga liten i tid, innan liten blir övertrött. Det kan också sälla till det så man har svårt att sova ( ironiskt nog.) Just första morgonpasset är för många ett pass där liten inte orkar vara vaken i två h och vi är många som haft detta pass kortare tills liten varit ganska många månader.

Min erfarenhet är att ju äldre liten blir och ju mer man kan slappna av själv och inte lägga all fokus på litens mat och sömn ( mycket svårt!) så faller det på plats. Liten märker direkt om mamma blir överkoncentrerad och värjer sig för det. Vi är många här på forumet som har haft en svajig start. Min lilla som jag misströstade rejält med att han skulle sova som folk sover gladeligen 12 h natt och 2h på dagen. Det finns hopp!

Kram

[Anna R]

Hej!

I morgon fyller vi de magiska 2 månaderna Var tog den första tiden vägen?? Ibland kan jag nästan önska att man kunde få backa tillbaka men när jag läser mina första inlägg så... näää kanske inte 8)

Inser nu att "ämnet" för tråden skulle ha varit något mer allmänt för numera känns det väldigt missvisande...

Behöver lite hjälp med svar på frågorna som de senaste dagarna har "haglat" här hemma mellan mig och min man. Vi har försökt slagit våra kloka huvuden ihop för att lösa detta nya mysterium (lillfia) som kommit till oss. Jag har en tjej sen tidigare (idag 8 år) och min man har två barn (7 resp 10 år) och ingen av oss minns att de uppförde sig som denna lilla tjej...

Jag har tidigare skrivit om problem vid matning och tidiga uppvak under dagtid. Lägger man ihop 1+1=2 dvs inge mat+sömn=fungerande liv. Det är jag med på, men vad gör man då när man erbjuder mat och det äts gladeligen i ca 10 minuter (bröst eller flaska spelar ingen roll) sen rapas det och sen är det inte mat intressant nå mer
Jag upplever att hon äter för att stilla den värsta hungern men sen är inte maten intressant nå mer.
Jag vet att de ska träna magen att äta och bli mätt men när kan man räkna med att de klara det? Känns långt tills 4 månader då mat kan introduceras...

Summan av detta blir ju som sagt att hon äter sig inte mätt vilket gör att hon ofta vaknar efter de klassiska 45 och antingen vagnar jag från och till (mest till!) för att få tiden att gå eller ibland om hon tydligt visat hunger, gett mer mat. Den totala sömnmängden är dock allt för lite (törs inte ens säga hur många timmar vi får ihop...)
Sen resulterar allt detta i skrik och panik på kvällen med övertrötthet och ett "matkonto" som också ska fyllas inför natten... 1+1 blir då inte 2 längre...

Jag har läst på om "matvägran", ömma järngreppet etc och vi har verkligen tillämpat detta men så fort hon får bröst eller flaska (tom napp) i munnen så skriker hon som om vi ska ta livet av henne

Vad vill jag med detta? Ja... Hur lär jag henne att äta sig mätt?? Känns som i vårt fall är det nyckeln till alla problem. Känns just nu bara lönlöst att införa ett schema på henne då det ändå raseras efter första sovpasset. Har verkligen försökt hålla tiderna men som sagt det blir en evig "kamp" där jag ägnar mina dagar till att vagna och stoppa i napp för att få tiden att gå tills vi ska äta igen (om hon då orkar det efter brist på sömn..)

Vet att det är en ökningsperiod runt denna tid, men dessa problem kring maten har inte kommit nu utan de har pågått mer eller mindre från början.

Har som sagt försökt ha schemat för 2 månaders i mitt inre "som ett mål att sträva mot" men då det havererar direkt varje dag så känns det lite hopplöst...

Hur styr man upp detta bäst? Behöver era kloka råd! Just nu känns dagarna (ursäkta den trista attityden, jag kan faktiskt vara rolig och positiv också 8) ) nattsvarta. De går ut på att truga med mat till en missnöjd donna samt söva om efter ständiga uppvak, vet inte längre vilken sysselsättning som är roligast...

Tacksam för svar!

[Irmasmamma]

Hej Anna!

Hinner inte skriva så långt nu, men vill bara säga att jag känner igen mig i det du skriver BIG TIME!! Runt två månader var vårt mattrassel som värst och då sovs det som bekant inget vidare...
Jag kan inte säga att amningen nånsin blev en stillsam fröjd igen (förrän lillan själv reducerade amningen till bara morgon och kväll vid 4,5 mån), men det gick iallafall i perioder. För oss funkade det bäst att gå omkring och amma, så att lillan kunde kolla in spännande saker under tiden. Ibland sitta under en filt (ja, som ett tält över oss båda - en liten filt över bara henne var alltför irriterande... ), ibland liggamma i ett mörkt rum. Ja, så här tragglade vi oss fram tills det blev dags för smakisar.

Kanske känns som en klen tröst just nu, men grejen är att de flesta flask- och tuttrasslare verkar förvandlas till riktiga matvrak när vanlig mat kommer in i bilden, och ser man i den långa perspektivet så är ju två månader till nu inte så långt i förhållande till en hel barndom med ett underbart litet matvrak

[SaraMilana]

Hej!

Jag känner också igen mig, jättemycket! Jag delammade första månaderna, men med allt trassel tänkte jag att det kanske är lättare att bara ge flaska. Men mattrasslet fortsatte. Ett tag åt hon endast när hon var nyvaken, det blev minst sagt en utmaning att göra ett bra schema då. Vid 3 månader och 1 vecka fick jag nog och införde riktig mat på menyn och det var det bästa jag gjort för sedan inföll lugnet. Dock vill jag minnas att hon satte hela nätter ett bra tag innan hon slutade skarva i långluren, lite konstigt kanske.

Mitt tips är att försöka hålla på mattiderna för att på så sätt inte förstöra aptiten. Minst 3 timmar mellan, max 4! Ta en promenad med vagnen om det kan hjälpa henne att sova över skarven för att på så sätt komma in i en positiv spiral med mycket mat och mycket sömn.