9 månader - lite frågor innan vi kör ikväll

[Nat]

Hej du,

Jag tänker att vi inte ska dra i för stora växlar.

Först och främst du är bara inne på dygn 4 vilket är väldigt tidigt i kurandet. 4 dagar för en liten att vänja sig vid enormt många förändringar, tänk dig själv, hela livet ställs på ända. Visst vi som vuxna vet att detta är för barnets bästa, men vet liten det?

I en kur går man några steg framåt och några steg bakåt och så vidare tills man så småningom når fram till ett stadie av absolut lugn. Hela familjen vet vad som händer och varför och ALLA mår väldigt bra. Ni kommer att nå dit men är inte där ännu så nu gäller det bara att kämpa och fortsätta det fina arbete ni lägger ner.

Ni gör rätt och har ett bra schema så inga förändringar behövs med det. Fortsätt att lägga barnet på samma ställen som du valt, lur 1 i vagn lur 2 i säng eller hur det nu var du bestämde. Rucka inte på rutinerna utan fortsätt exakt likadant.

Du kan inte skynda på detta utan måste genomgå kuren dag för dag utifrån den tänkta planen. Du kommer att börja märka resultat, men vissa saker tar helt enkelt lite tid innan de sitter.

Tips på vad du kan göra timmarna innan den "krångliga" luren:
* En lång utomhusvistelse som tröttar ut liten (och mamma) 8)
* En massa social delaktighet
* Öka upp skrattet till gonattet innan denna sovstund, kör en riktigt lång variant på kanske 15 minuter, busa så ni båda är heeelt uttröttade av skratt och tjo och tjim

Varmt lycka till!!

[Manfred10]

hej!

Ber dig att fylla i dotterns födelsedatum samt datum för kurstart i kontrollpanelen-profil-signatur, för att lättare kunna svara dig i tråden.

Hur förhåller du dig (vad gör du?) under de 75 minuterna som din dotter protesterar?

När hon så somnar är det endast 15 minuter kvar av luren om jag förstår rätt? Antar att hon inte får sova i 90 minuter efter detta....

När dottern och maken lämnade sovrummet igår eftermiddag förstärktes och bekräftades nog bara den eventuella rädslan. Spendera lite tid i rummet på dagtid inte bara vid vilorna. Och SKRATTET ska med hela vägen in i rummet och ner i sängen.

Jenny

[Nat]

attan, jag glömde klistra in länken som jag ville rekommendera dig att läsa gällande attityden:

http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=5252

[Lionea]

Tack allesammans för att ni svarar!

Ni gör rätt och har ett bra schema så inga förändringar behövs med det. Fortsätt att lägga barnet på samma ställen som du valt, lur 1 i vagn lur 2 i säng eller hur det nu var du bestämde. Rucka inte på rutinerna utan fortsätt exakt likadant.

Ursprungstanken var aldrig att vi ska köra såhär jämt i fortsättningen, men tills det har satt sig och fungerar bra att få henne att sova i sin säng. I framtiden kommer hon troligen oftast att sova första luren i sin säng och andra luren i vagn som oftast innan vi började kuren eftersom vi sällan är hemma hela dagarna. MEN vi valde att göra tvärtom nu eftersom det är bättre att lära henne med den långa luren.

Hur förhåller du dig (vad gör du?) under de 75 minuterna som din dotter protesterar?

Vi har ju slutfört Dag 4 idag då, så det har varit lite olika de olika dagarna. Har ju kört i princip som på nätterna men eftersom utfallen på dagarna inte har varit lika bra har det ju förstås inte hanterats exakt lika. Första dagen var jag lite generösare med att gå in och solfjädrade tills hon blev helt tyst, lugn, avslappnad och sömnredo. Sedan har jag varit mer återhållsam och jag har bara gått in när hon har låtit riktigt ledsen. Annars ramsar jag om hon varvar upp mer och mer, men annars mest avvaktar och lyssnar. Spelar musik (Bach och Mozart) och gör lite husljud.

Förmiddagsluren i vagn när vi är ute och promenerar kan tilläggas att jag när det är dags fäller henne till liggande och hänger för filten, får lite protester men bekräftar och så somnar hon inom ett par minuter. Detta gick generellt INTE att göra innan vi började med kuren. Då fällde jag till helt liggande och hängde för när hon hade somnat.

När hon så somnar är det endast 15 minuter kvar av luren om jag förstår rätt? Antar att hon inte får sova i 90 minuter efter detta....

Nej, men jag har använt marginalkvarten eftersom hon ska klara sig i fem timmar till nästa sömn.

När dottern och maken lämnade sovrummet igår eftermiddag förstärktes och bekräftades nog bara den eventuella rädslan. Spendera lite tid i rummet på dagtid inte bara vid vilorna.

Vår lägenhet är inte så stor och det är kul att krypa runt runt mellan köket, sovrummet, vardagsrummet och hallen, så vi är i alla rum ganska mkt och leker under dagtid. Men nej vi brukar inte sitta i totalt mörker i sovrummet.

Angående min "attityd" är jag ganska säker (skriver "ganska" för att verka lite ödmjuk ) på att den har varit väldigt säker. När jag har varit minsta osäker har jag gått igenom alltsammans igen (gått igenom mina anledningar samt läst boken igen) så att jag är säker innan det är dags att köra. Jag gör inte detta annars. Däremot anser jag att man självklart ska fortsätta ifrågasätta sig själv och kontinuerligt utvärdera utfallet när man gör något som får ens barn att skrika i 75 minuter. Blir det ingen förändring är det ju något som är fel och då kommer jag att ändra detta.

Jag tycker dock att det har blivit små små framsteg, de är bara otroligt mkt mindre för dagen än för natten (då hon nu protestskrek i 30 sekunder sedan lade sig ned och somnade inom en minut). Dag 3 och 4 somnade hon helt av sig själv, även om det tog väldigt lång tid. Det gjorde hon inte Dag 1 (somnade inte alls) och Dag 2 (somnade i princip under solfjäder).

Idag Dag 4 promenerade vi som vanligt upp på stan under fm-luren och gick i affärer, åt lunch med moster och lekte i lekrummet innan vi tog bussen hem. Ögonlocken hängde till golvet när vi kom innanför dörren men det gick över så snart hon lades i sängen.

Jag tycker inte att det är konstigt alls att det är svårare på dagen än på natten:
1) Hon är inte riktigt lika trött som på kvällen. På kvällen har hon ju varit vaken i 5 timmar, på dagen bara drygt 2.
2) Innan kuren låg eftermiddagssömnen 1,5 timme senare i schemat så det är ovant
3) Hon är ovan vid att somna inomhus i sin säng på dagen
4) Det är inte lika mörkt i rummet

1), 2) och 3) kommer hon att vänja sig vid. Frågan är om jag ska göra något åt 4)? Jag läste att man ska göra skillnad på dagsömnen och ha lite ljusare i rummet men det är möjligt att det är svårare för henne att somna då. Ikväll när jag lade henne stretade hon emot för första gången sedan natt 1 och jag kom på att det kom in ljus eftersom jag inte hade dragit igen dörren lika mkt som vanligt så jag puttade igen den med foten och då slappnade hon av.

[Lionea]

Min Loppa var en av de fågelungarna som gapar högst, om man säger. Jag fattade verkligen inte hur de andra föräldrarna på BB kunde lägga sina små ljuvliga ungar i de där genomskinliga baljorna. Min unge bara skrek så fort jag lyfte ner henne. Hon startade sin första natt i livet genom att ligga och snutta bröst-kräkas-snutta bröst-kräkas. HELA natten. En sådan Loppa som jag har- och i missriktad välvilja feltolkade- samlar på sig dessa erfarenheter och skapar på vis vis ett sömnmönster som inte är så bra. ( här kånkades det i en bärsjal på nätterna, medan mina tårar stilla rann ner för kinderna, medan jag uppreppa shhhh, shhh, shhhh). Det var kolik, gaser, pruttventiler och gud vet allt, som jag oroade mig för. När det var icke stillad överlevnadsålder som var boven.

Men eller hur! Alla drog runt med sina bebisar i de där plastbaljorna i korridorerna och till lunchrummet! Min dotter skrek som en tok när man försökte lägga ned henne och dessutom konstant de första nätterna tills mjölken kom igång ordentligt. Vi körde amningsnapp och jag fick höra att det var jättesvårt för bebisar att få i sig tillräckligt då, men hon drog i sig så att hon tog igen sin blygsamma startvikt med råge på bara tre veckor.

Jag pratade senare med en kompis som fick barn och som tyckte att det var en så stor omställning och att man kände sig så låst. Hennes barn gick att lägga ned lätt som en plätt (jag lade ned honom och han bara låg där!) och så sov han i sin babylift tre timmar trots att man pratade i samma rum och hon bara tog med liften när hon förflyttade sig. "Men sedan är han vaken i tre timmar och då måste man underhålla honom." "Nätterna är jobbiga också för då måste man väcka honom så att han kan äta." "Han skriker knappt aldrig men det är så jobbigt när han gör det, man blir jättestressad och får panik." *Barnet gnyr* "Åh nej nu är han missnöjd!!!"

Hehe, alla barn är verkligen olika och allt är relativt.

[LilloppansMamma]