Jag vet precis hur du känner dig. Man drabbas lätt av osäkerhet när allt har gått så bra och så kommer plötsligt ett bakslag. Det skrivs ofta här att kuren är en process och det är två steg fram och ett tillbaka. När man är mitt uppe i kuren vet jag av erfarenhet att det är jättesvårt att ta till sig det. Man vill ju liksom att allt ska funka NUUU
På arga barn biter tyvärr (som du har märktMen nu har hon börjat protestera igen. För det mesta somnar hon fortfarande ganska bra, men vaknar sedan snabbt och är jättearg. Ramsar jag inte skriker hon resten av luren och ramsar jag blir hon också arg. Två gånger har jag känt mig tvungen att gå in och köra korta buffpass men det har egentligen inte heller hjälpt. Ibland funka det att lämna henne ifred, ska jag satsa på det eller ska jag alltid ramsa då hon vaknar och är arg?
Min erfarenhet är att om man jobbar på som vanligt och inte ifrågasätter barnets förmåga så ger sig bakslagen ganska fort. Jag skulle se det som att hon undrar om det verkligen ska vara så här nu, och ditt svar ska ju (ALLTID) vara "självklart!, det här är vårat nya härliga liv nu, nu sover vi
Kram