hej,
Kan han sätta sig ner på dagen eller är han "fast" i stående läge när han ställer sig upp när ni är tillsammans på dagen och leker eller jobbar? kan han sätta sig då kan han även sätta sig i sängen. Kan han inte sätta sig på dagen kan det vara en bra idé att öva på att sätta sig ställa sig, sätta sig ställa sig. Öva tillsammans och gör en rolig lek av det hela. När han väl kan sätta sig igen efter att ha ställt sig kan du känna dig lugn med att han även kan göra det i sängen.
Nu måste man komma ihåg att även om han KAN sätta sig så är det inte säkert att han vill, och då måste vi respektera detta. Vill han gå runt sängen varv på varv eller gnaga upp spjälorna istället för att sova så är det hans beslut. Vi ger möjligheten att sova men väljer han ändå att vara vaken (och är nöjd med detta så får det vara så). Vi ska alltså inte tvinga ett barn att ligga ner utan vi lägger barnet i sovställning, trycker lätt till över den lilla kroppen med huvudet vänt bort från mamma och går sen snabbt ut ur rummet samtidigt som vi ramsar. Skjuter till dörren och bekräftar. Vad sen sonen väljer att göra (pussas med snutten, äta upp spjälor eller ta sig en liten promenix i sängen, det är upp till honom).
Sätt på lite husljud direkt när du bekräftelseramsat och stå INTE och tjuvlyssna utanför dörren. Du börjar direkt med ditt och gör det fokuserat. Vi står aldrig utanför dörren utan dit går vi när barnen ställer frågor som behöver svaras, inte annars.
10.12 Ramsar x4
10.14 Ramsar x 4
10.16 Går in, ger besked, solfjädrar under skrik
10.25 Sover
Varför gick du in efter klockslag 10.14? var han hysterisk eller grät han eller vad gjorde sonen?
Ramsar (lyssnar inte alls)
Ramsar (lyssnar inte alls)
Ramsar (lyssnar inte alls)
Ramsar (lyssnar inte alls)
Ramsar (lyssnar inte alls)
På vilket sätt responderar sonen på din ramsa? skriker han eller är han tyst? när du skriver att han inte lyssnar vad menar du då och hur vet du det? skriker han så högt att du misstänker att han inte hör din ramsa så får du helt enkelt använda all magstyrka du har och högt klart och tydligt deklarera att NU SKA VI SOVA FÖR DET SKA ALLA BÄBISAR GÖRA (alltså ramsa).
Börjar skrika så fort jag närmar mig dörren, går ut ändå
Han skriker för han tror att det finns vargar i sängen i och med att du kom in och räddade honom. Sen går du trots att det finns vargar i rummet, Huh? tänker mamma sticka och lämna mig här med dessa ondsinta varelser? ok bäst att jag skriker allt jag kan....
Känner mig som ett känslomässigt vrak....känslorna är som en berg-och-dalbana. Ena dagen glad, andra misspepp. Ena stunden lycklig, andra helt förstörd - allt hänger ihop med hur det går med kurningen. Tänker inte på något annat än kurningen och hur det ska gå. Är relativt nöjd, inser att det tar ett tag innan allt sätter sig, men är rädd att fastna i solfjädersträsket och vill ha hjälp så att jag inte gör fel såhär i början!
Förstår att det är jobbigt och att du mår dåligt för att kura sitt barn ÄR jobbigt. De flesta åker lite känslomässig berg och dalbana så där i början. Dessutom har du säkert själv en sömndeprivation som heter duga.. Det tar ett tag innan allt sätter sig och barnen börjar sova säkert lur efter lur. När barnen väl sover gott så ska föräldrarna lära sig sova och sova hela natten. Även det kan ta rätt lång tid. tillåt dig att känna dig oroad och tillåt dig att vara deppad men kom ihåg att du måste visa styrka, tålamod och trygghet inför ditt barn. Den osäkra mamman lämnar du därhän när du lägger barnet för att sova. Sen kan du plocka fram den osäkra mamman här på forumet eller inför andra vuxna.
Han har ALDRIG sovit såhär en hel natt... Nu får man upp hoppet lite!
