Hej!
Ni är inne i en period där det inte är så lätt för liten. Hela världen ställs på ända.

Tänk nu förutsättningar för sömn. Det är inte så viktigt att de sover varje minut, men de ska ha förutsättningar för det. Mitt tips är att skratta mera. DU måste också ha roligt. Kryp gärna omkring på golvet och lek tittut och killas och gosa, och snurra runt. Din oro och dian negativa förväntningar smittar av sig. Jag kan tänka mig att du blir stel som en pinne så fort du går in i rummet med honom för att lägga honom. Bus ända in till sängen. Och lägg ner med attityd, jag andas HÖGT och lugnt och tänker LUGN i huvudet. Jag har ett utmärkt exempel på detta: I förmiddags vart jag så irriterad över mitt internet som strula, jag skrattar med Loppan innan hennes lur, men jag är inte riktig där, om du förstår vad jag menar. Bus in till sängen, men jag menar det inte riktigt, för jag är själv lite irriterad. Hon börjar gnälla när jag lägger henne

Har ju inte hänt på evigheter. - Liksom, mamma du skrattade inte på riktigt det märkte jag! Nu på middagsluren så skrattade både jag och Loppan ända från magen och se där, hon somnade som en gris. Så SS behöver sina riktiga skratt med mamma/pappa de med. Alla medel tillåtna!
Hur hade ni det med den sociala delaktigheten och utevistelsen? Det är ett måste i dessa tider för din lille kille. (när det regnar och är trist väder så kan man känna sig minst sagt omotiverad att gå ut. Men då går jag ut i ren självbevarelsedrift. För husefriden och Lilloppans skull) . Vi hade mycket social delaktighet på golvet under 8-månadersångesten. Jag var mycket på golvet överhuvudtaget under en period. ( vi har precis kommit ur 8-månadersångesten, som inte blev så intensiv, tack vare förebyggande arbete). På golvet satt jag bara, läste bok, tittade på tv. Jag låg rätt och slätt ner på golvet med en kudde under huvudet. Loppan kom och tankade och kröp iväg snabbt igen.
Envisaungarsmamma skrev:Jag ger ramsan och sitter han upp och bara gråter går jag in och lägger ner honom men då gråter han bara. Han är alltså så ledsen. Han låter inte arg utan bara ledsen. Är det såhär under separationsfasen eller varför är han så ledsen jämt när han ska sova?
För mycket trafik. Minska den, odla ramsan även på dagen. En unge som kan sätta sig upp kan också lägga sig ner igen. Uppenbarligen bad han dig inte om hjälp, eftersom han strax därefter började sin klagosång igen. Tror du inte det kan låta ledset av den banala anledningen att han är trött. Hjälp honom att sova, och det gör du inte genom att ränna in i rummet! Var på utsidan istället tycker jag och ta dina diskussioner med herren och stötta med husljud.
Envisaungarsmamma skrev:Jag har slutat buffa och solfjädern är inte att tänka på för han sätter benen under kroppen och tar i och jag vill inte hålla fast honom hur hårt som helst. Det känns inte naturligt. Så jag ramsar när han är ledsen och sen låter honom vara. Men det är tråkigt att han ska behöva gråta så mycket. Om han sovit en timme istället för en och en halv som han ska på em och vaknar, då ramsar jag och så börjar han gråta. Då blir man osäker på om man gör rätt eller om han kanske är utsövd och vill upp. Jag vet att man ska vara säker och konsekvent och glad och veta bäst, men det är klart man blir osäker som förälder. Är det meningen att ens bebis ska gråta och vara ledsen.
Nej, det är verkligen inte meningen att ens bebis ska gråta och vara ledsen. Men du, LYSSNA. Hör du nyanser i hans skrikande? Upp, ner, av till? Mer intensivt, går ner sig till gnäll osv? Du ramsar honom när han ber om hjälp, inte när han är förbannad över tillvaron. Då får man lyssna på husljud som får en att börja tänka på annat, som kan bryta det trista, sura. Avvakta innan du ramsar. Ramsa gör man inte på måfå, utan ramsan använder man också sparsamt, dvs när den behövs. Här i citatet har du också svaret till era problem: "men det är klart att man blir osäker som förälder" Ja, visst kan vi bli det. Men den får du dölja inför sonen, om han märker att du inte vet vad du pysslar med, då kommer han undra vem det är som ska ha kollen här egentligen?

Fake it-until you make it!
Envisaungarsmamma skrev:Förstör det inte om man ramsar för att han ska somna om och så märker man att det inte går och väntar på ett kort gråtuppehåll och så tar man upp? Det där med micropaus lät bra men hur kort får den vara och hur tätt inpå ramsan? Man vill ju inte att ramsan ska förlora sin kraft så att säga. Jag är kanske tjatig men jag får ju inte till det. Det har nästan blivit sämre igen tycker jag!
Minst så lång tid som det nyss tog dig att ramsa. Micropausen kan vara otroligt kort, i en inandning för nya svärdomar. SHN är verkligen en process två steg fram ett steg bak. Se inte bakåt eller åt sidorna- se framåt för det är dit ni ska!

LilloppansMamma