Smyger in här igen.
Alltså, man kan aldrig veta vad såna där strulnätter beror på
. Det är ju så, att SHN utlovar ju icket att barnet kommer att sova 12 tim/natt resterande återstoden av sitt liv, det kommer alltid att finnas små saker som kan strula. Men skillnanden är ju att vi har ett sätt att bemöta de där bakslagen (el vad man vill kalla det) :thumbsup:
Kolla över ert schema oxå, är det så att det måste justeras eftersom han blivit äldre sen ni kurade? Är sovrummet tillräckligt mörkt (kolsvart ska det va
). Äter han ordentligt på dagarna? Kör ni med skrattet till gonatten? Det är viktigt att vara på superbra humör när man läggs ned, busa järnet på väg till sängen och på väg ner i sängen.
Vet man med sig att allt detta flyter så är det bara att stå pall och framhärda. Som sagt - det är oftast en själv det handlar om
Mer pepp:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=5252
Jag tycker det är jättebra att du funderar över vad det gör med din son att vara ute på resande fot.
Inte med det sagt att man inte ska resa eller så
utan snarare att man kanske får en inblick i hur ett litet barn kan uppleva byte mellan olika miljöer etc etc. På så sätt kan man ju oxå vara lite mer beredd på att det kanske blir lite stökigt ngr dgr efter man kommit hem eller så
Låter han nu ikväll el i natt så avvakta först utan att göra ngt alls. Och med avvakta menar jag att vänta och höra hur det hela utvecklar sig. Lyssna på gråten, är den ledsen eller är det missnöje/irritation över att han vaknade? Försök att syssla med annat om det går, allt för att hålla oron borta.
Bedömer du att han sen låter LEDSEN (inget annat) så skulle jag ge en pangramsa och sen stötta m h a husljud utanför dörren, och var inte rädd för att inte låta, han behöver få veta att du/ni finns där ute
. Var beredd på att det kan ta sina modiga 30-45 min för honom att somna om igen och gråten kan komma och gå i olika styrkor under tiden. När jag har gjort så har jag ibland frestats att ändå sticka till min son en ramsa ett tag efter pangramsan...och mötts av arga skrik typ "håll truten jag försöker sova!", så bestäm innan vilken strategi du ska köra.
Eskalerar det hela och du bedömer att nä, han är otröstlig och behöver min hand på sig för att känna trygghet så ger du Solfjädern.Men stå då länge, tills han somnar om igen, i princip. Inget hastande in och lägga handen på och dutta för att sen slinka ut igen, med en förvirrad och upprörd son som resultat. Du förstår skillnaden?
Kanske kommer han ha en orolig natt i natt igen, det vet vi inte. Huvudsaken är dock att DU backar från det sättet du använde dig av igår och kör enl "manualen" dvs - lugn och trygg och självklar. Här ska sovas! :thumbsup:
Hör gärna av dig imorgon och berätta hur det gick!
/Sanna
Kan det vara dagslurerna som spökar? 
vet ej om det kan ha någonting med dagssömnen att göra, vet inte om det kan vara så att jag endast ska övergå till en dagslur eller ska jag avvakta några dagar till och se om vi kan komma till rätta med detta?? 
...precis som det inte ska vara!
Ramsan ska ju enbart vara en påminnelse, en upplysning och vad det är som gäller egentligen. Och enl min erfaranhet så är pangramsan överlägsen då eftersom det blir ett kort och koncist besked, men att husljuden sedan befäster att "mamma och pappa finns här ute". För det är allt dom behöver få vet