Nybörjare, problem med tidigt uppvaknande (bland annat)

[annaf]

Jag börjar bli desperat då min dotter, snart 6 månader, ammar konstant nätterna igenom (det är mitt eget fel, hon har sovit med mig sen hon föddes "så skönt hon skriker aldrig" ). Men nu sedan några månader tillbaka sover vi uruselt båda två, jag har fört loggbok och hon äter 8-10 gånger per natt och vi sover max en timme i taget. Dagarna går åt till att få henne att sova igen förlorad nattsömn (ammandes eller i vagnen). Dessutom har hon börjat bitas (frustration) och jag vill inte amma längre. Jag är desperat och vill köra kuren NU, Har läst SHN-boken två gånger, förberett anhöriga så jag ska få hjälp, fixat spjälsäng och mörkt rum och jag känner mig laddad. MEN nu till problemet (och frågan). Vi hinner i princip bara gå igenom de första fyra dagarna och kurveckan och några dagar till innan vi ska åka till Kina på semester.

Är det någon idé att köra kuren nu eller kommer vi förstöra allt med tidsomställningen (den sitter ju först efter en månad har jag förstått)?

Även om vi får bakslag under resan har jag hjälp av att ha kört kuren och kunna redskapen?

Vill ju inte förmedla någon osäkerhet! Vad tror ni? Hoppas på snabbt svar, ju fortare vi kan börja desto bättre

[frk Carlsson]

Hej och välkommen!

Ett sånt klokt beslut du fattat, att ge din dotter den sömn hon förtjänar!

Men vänta tills ni varit på er resa Jag tycker att du själv låter ganska övertygad om att det är det bästa. Även om ni fått henne någorlunda på fötter tills ni åker så tror jag att risken är stor att vistelsen i det nya landet kan ställa till det, kanske mer för er än för henne, men som du säger - är man själv inte trygg så blir inte barnet det heller.

När ni är redo att köra så finns vi här

Mvh Sanna

[annaf]

Tack för snabbt svar! Och ja, jag antar att du har rätt, även fast det tar emot (vill ju köra igång NU!). Men jag kanske kan använda tiden till att läsa på mer och öva på buffning och vagning (och den självklara attityden samt vänja lilla Sally vid att ligga lite i sin spjälsäng. Hon kommer vara nästan 7 månader när vi kommer hem så vi hinner kanske kura innan den värsta åttamånadersångesten kommer.

[frk Carlsson]

Låter som en bra plan :thumbsup: Ju mer föreberdda ni är desto snabbare kan ni sätta igång. Tillägg bara ang 8-mån ångesten: jag har aldrig märkt på mina barn att de haft ngt sånt. Antingen så har de haft ngn väldigt mild variant alt så har vi bara bemött den som vi bemöter alla andra jobbiga perioder som barnen går igenom: precis som vanligt och gnm att finnas till hands.Så det BEHÖVER inte betyda kaos heller när de går in i den åldern.

Trevlig resa !

Mvh Sanna

[Nat]

Tjenixen,

Är ingen diplomerad kurare bara en mamma som verkligen gillar shn-metoden

Tänkte att du kanske kunde börja fixa med schema redan nu så du är helt klar att sätta igång när ni kommer tillbaka. Alternativt att du fixar ett schema som du börjar använda så smått. Alltså få koll på amningar, mat, aktivteter, egenlek och liknande på dagtid. Detta kommer att vara er till STOR hjälp när ni kurar, plus att ett dagsschema faktiskt även kan minska ner amningarna på natten (gjorde det för mig iallafall).

Om man har ett bra schema för dagarna så blir barnet tryggt, hence äter mindre nattid 8) Dessutom är det riktigt bra att få koll på att man har rätt proportioner på lektider, matning och allt sådant även om nattsömnen i stort är lika dålig.

Ett annat tips är att INTE börja använda buffning, vagning och ramsande på er dotter INNAN ni verkligen sätter igång med kuren. Detta för att inte förbruka dessa verktyg som ni sedan verkligen kommer att behöva. Så läs på (som du själv föreslog), skapa schema, bolla schemat fram och tillbaka här i forumet, inför schemat lite löst för dagarna, åk på resa, kom tillbaka och sätt igång med kuren.

Lycka till!!!!!!

[annaf]

Tack för tips, känner mig peppad nu !

[frk Carlsson]

:thumbsup:

[annaf]

Vet ni att jag bestämde mig för att köra på ändå ! Jag hade arbetat fram en sån beslutsamhet så jag vågade inte vänta. Och det har gått över all förväntan trots att lilla Sally fick kräksjukan efter första natten, tredje natten sov hon 10 timmar i sträck! Nu går vi in i uppföljningsveckan och jag har en del frågor men jag tänkte starta en ny tråd med de frågorna (ikväll när hon lagt sig ). I denna tråd får jag väl berätta sen hur det gick med tidsomställningen

[frk Carlsson]

Där ser man =D> Fantastiskt jobbat!

Attityden är ju A och O och känner du att du har den och bedömer att du/ni klarar av att stå på er även under er resa med allt vad det innebär så applåderar jag =D> !

Behåll samma tråd.Vi vill gärna att man bara har en tråd/barn så att det blir lättare att hänga med. OK?

Beundran!
:thumbsup:

[annaf]

Jag håller på att kura min sex månader gamla dotter och vi har precis gått in i uppföljningsveckan. Den första natten var tuff och dagen efter hade hon fått kräksjukan men vi körde på ändå. Natt nr 2 var bättre och natt nr 3 sov lilla Sally hela 10 timmar i sträck! Natten efter gick lite sämre och natt nr 4 var fantastisk igen, 10 timmars sömn och somnade om med en ramsa. Men jag har vissa funderingar:

Morgon- och eftermiddagsluren sover Sally i vagnen, jag lägger henne i den och låter henne somna och avvaktar 10 minuter innan jag går iväg med vagnen (hon sover när jag hämtar och lämnar storebror på dagis). Det funkar bra, men sen vaknar hon innan hon ska och då kan jag inte få henne att somna om, jag ramsar men det blir bara värre och hon varvar upp mer och mer (vagnen går ej att vagna då det är en syskonvagn, svårt att buffa då vagnen är trång och hon ligger på rygg) tills jag får försöka hitta en tyst sekund då jag plockar upp henne (vilket jag vet är fel, men vet inte vad jag ska göra!). Är det bättre att ta upp henne direkt när hon vaknar och fortfarande är rätt nöjd? Eller ska jag promenera tills sovstunden är slut så jag slipper konflikter och Sally får sin sömn?

Lunchluren tar hon i spjälsängen. Idag vaknade hon en halvtimme för tidigt och jag försökte få henne att somna om med ramsa, sen körde jag solfjädern och till och med buffade men det blev bara kaos och jag plockade upp henne till slut
Ångest, har jag bjudit in vargen i sängen nu? Hade det varit bättre om jag plockat upp henne när hon var glad? När jag skulle lägga nu på kvällen tog det 14 minuter innan hon somnade (lång tid) och jag fick gå in och buffa, det behövdes inte igår (och ramsan ska ju ha tagit över nu). Jag fick plocka upp henne för tidigt på morgonen också för hon hade bajsat ner hela sängen (sviter av kräksjukan fortfarande) och då var hon OCKSÅ ledsen.

Nu låter det kanske som jag bara har problem. I det stora hela har det gått väldigt bra men idag känner jag att jag behöver stöd!

Apropå glad, Sally har varit mycket allvarsam sen jag började kura, vi har plötsligt svårt att få henne att skratta innan läggning och när vi väcker med "klang och jubel" så skriker hon, är det fler som har varit med om detta?

[Angelica.]

Hej!

Vi har samma problem med just väckningen ibland. Jag får för mig att för Charlie är det verkligen i de olika sömnfaserna det är olika roligt att vakna.

Jag ser direkt om han kommer vara sprallande glad - det verkar som att det tillfället infaller under en kort kort stund - och det är så härligt att få väcka honom då! Ligger kvar och tjötar medan jag gör i ordning mat ute i köket. Ibland (de få ggr han bara får sova 20 minuter efter att det tagit för lång tid att somna, alltså över 15 minuter, på 45-minutersluren) - då är han inte glad. Det verkar som att han inte alls har någon vaken-lucka där?

Jag börjar känna att han, de få ggr det inträffar att han somnar senare än efter 15 minuter, ändå får sova så länge han vill (max 45 minuter). Provade idag och han vaknade av sig själv efter 30 minuter - glad som en lärka. 20-minutersluren är ingen hit, jag har provat många ggr.

Jag vet inte om det hjälpte det mer än att "här har du en till" med samma problem

Tillsammans är vi starka eller hur heter det?

/Angelica

[annaf]

Ja det är skönt att höra att vi är flera med samma problem, skönt att inte vara ensam. För ensam känner jag mig ganska ofta när jag står där med ett skrikande barn.

I morse vaknade hon tidigt igen, klockan 4 närmare bestämt. Jag ramsade och hon somnade om i 20 minuter men sen var det kört. Hon sov inte mer, jag lät henne vara, jag ramsade hurtigt, jag ramsade bestämt, jag buffade till slut och gjorde solfjädern. Inget hjälpte. Och nu är Sally hes! Det känns inte bra alls.

Jag har just lagt henne igen för morgonluren, nu blev hon arg redan innan jag lade ner henne i vagnen och skrek sen argt i en kvart. Fick vagna igen Det ska ju vara en konversation mellan mig och barnet men jag får inte till det, som det känns nu så är det en skrikmetod fast istället för att gå in var femte minut så ramsar jag. Jag vill verkligen detta och jag är så glad för det resultatet vi uppnått hittills men nu känner jag mig riktigt nere. Läser kapitlet om lugnet och säkerheten varje kväll (typ) och tycker jag förstår och agerar som man ska men nåt är det ju som inte är bra? Eller är det protesterna som kommer nu, efter de första dagarnas chock

[annaf]

Tack!!! Jag kämpar på även fast det varit tungt ett dygn nu (vad är ett dygn jämfört med hur det var för bara en vecka sedan? INGENTING ). Startade en ny tråd igår, hade inte sett detta . Kan man sammanföra trådarna? Den andra heter "Nybörjare, problem med tidigt uppvaknande (bland annat)".

[annaf]

Jag vet inte om detta kanske är det svåraste jag gjort? Sömnkuren alltså. Det är så fruktansvärt svårt ibland. Ska jag gå in? Buffa? Vagna? Ramsa? Avvakta? Och Sally skriker och skriker ("frågar och "frågar"). Vad betyder det? Är hon arg? Ledsen? Protesterar hon? Håller hon på att somna? Eller trappas skriken upp? Hon ska ju inte skrika alls?! Jag hör inte skillnaden. Jag känner mig så ensam och knäckt när hon gråter, att inte gå in när hon skriker strider mot alla mina modersinstinkter och jag mår bara illa. Och så tystnar hon och jag ska bekräftelseramsa, varpå hon vaknar igen (eller hon har väl inte somnat ens) och skriker (eller "frågar"). Ändå sover hon bättre än någonsin förr, nio timmar på raken i natt! Så jag ska inte ge upp, bara beklaga mig lite. Och höra om det jag upplever är "normalt"? Sally behöver sin sömn och den ska hon få! Dessutom är hon förkyld nu (det hör ju till när de börjar sova bättre) och vill inte äta gröt eller puré utan bara ammas. Trött är hon också och gnällig men det hör ju också till.

[annaf]

Det går upp och ner, Sally somnade på max en minut ikväll