Vilse i nattvakan

[Luvisen]

Ville bara smyga in och säga att ni stöttar varandra så fint.

I like! /Luvisen

[lillmatte]

Vi startade kuren för en månad sedan. Sedan dagen efter uppföljningsveckans slut har vi varit på resande fot, bortsett från en mellanlandning hemma om en natt. Han har under denna tid för det mesta vaknat till inom cirka en timme efter läggning, oftast fixar han själv att somna om, vid några tillfällen har han fått en ramsa och vid två kvällar har det till sist behövs buffning för att han ska komma till ro. Sedan sover han i regel utan uppvak fram till kl 03.30-04. Därefter vaknar han efter en timme, och efter detta med kortare och kortare intervall fram till 6-rycket då han så gott som aldrig somnar om. Första uppvaket brukar han fixa med en pangramsa, därefter behövs oftast musik för att han ska komma till ro. Ibland måste vi lägga honom tillrätta eftersom han allt som oftast har sparkat sig upp i sängen och ligger inkilad på tvärsen. Då somnar han oftast om på bara det, och kanske att man stryker honom över pannan, men ingen ramsa eller musik. Vid några få tillfällen har han somnat så att vi kan väcka honom 07.30, men oftast är sista stunden först joller som tar i och slutar med arga och förtvivlade skrik. Vi får smyga på en mikrosekunds paus och ta upp honom, och då fortsätter han i regel att skälla på oss i minst tio minuter innan han glupskt slukar enorma mängder frukostvälling.

Vi behöver just nu hjälp med följande:

1. Vi har aldrig kommit förbi buffandet vid läggning. Vi har provat många gånger då det känts som att han borde ha kunnat, men det har slutat med en lång stunds skrikande då vi resignerat och buffat. Det har inte heller känts så lätt att göra detta när vi inte varit hemma. Men vi tycker ju att buffandet som verktyg börjar tappa sin effekt och vill ju väldigt gärna ta oss ur det. Tips och stöttning här? Minikur? Nu är vi ju hemma igen och känner oss mer rustade att ta skriken.

2. Vi försöker också skratta till gonatt men även om han varit på strålande humör en mikrosekund innan gråter han varje gång han hamnar i sängen. Hjälp? Vi ska testa "sängterapin" Nemita tipsat om, men innan den sätter sig, finns det något annat?

3. Hur ska vi hantera hans uppvak? Vi fick ett råd här om att låta TV:n brumma hela natten, men är det verkligen i linje med ”pangandet”? Hur ska vi tänka kring det här med uppvaken? Vi har nu bestämt oss för att han får 11 timmar natt och ska upp kl 07, men även med detta schema riskerar vi få cirka 45 minuters gråtavslutning på natten. Är det bättre att låta honom skrika sig blå och hålla konsekvent på schemat? Det känns FRUKTANSVÄRT och som en riktigt dålig belöning för att ha sovit så fint som han ändå gör. Mozart har vi också provat, med resultatet att han skriker ännu värre. Vi behöver konkreta råd och STÖD här. Jag är rätt färdig nu.

4. Vi har försökt med smakisar några veckor nu men vår unge herre är fortsatt skeptisk. Vi kör på vid varje mål ändå men det är väldigt svårt att få en uppfattning om han äter så att han är mätt eller ej. Nån som har bra strategier kring matintroduktion, eller ska vi ta det i annat forum?

5. Schemat. Hans schema ser ut på följande vis just nu:

07 God morgon och frukost (välling)
09-10.30 Sova (med tanke på att han levt om sedan kl 06 brukar han oftast däcka vid 08.45, vi försöker hålla oss inom marginalkvarten om vi kan, dvs såvida han inte somnar trots alla upptänkliga försök till motsatsen)
10.30-ish Mat i form av smakportioner grönsakspure samt fruktpure. Ersättning.
12.30-14 Sova, oftast till 14.15
14.30 Mat som ovan
Nån gång mellan 16 och 16.30 sova 45-60 minuter
17.45 Mat som ovan
19.30 Välling, pyjamas etc
20 Sova natt

Vi är ju lite svajiga med seneftermiddagssömnen och anledningen till att han ibland får mer sömn än ursprungsschemat är att han fortfarande är skittrött en bra stund innan det är dags att sova. Vi försöker då lägga honom en kvart tidigare hellre än att han ska sova en kvart längre. Han har i hela sitt liv varit en glad skit, och är det såklart även nu med god sömn stora delar av natten etc, men som sagt blir han gnällig flera gånger under dagen och vi tolkar det som att han är trött. Vi tar jättegärna emot synpunkter på schemat. Vad gäller sömnintervallen har han faktiskt inte jättetydliga skarvar, han kan vakna både efter 30 och 50 minuter och har aldrig uppvisat de här tydliga 5-20-45-minutersintervallen. Med ovanstående schema får han cirka 15h sömn/dygn, borde väl vara ok för en 5-månaders?

De här veckorna på resande fot har varit jättehärliga, sociala och mysiga, och Lillsumo har verkligen levt upp i kontakt med alla kusiner, far- och morföräldrar och andra, men de har också tärt lite på hans föräldrar. Framför allt känner jag mig väldigt ”fast” och skulle kanske behöva en nystart. Vi kurar ju egentligen inte längre, fast det känns så. Och så undrar jag om vi nånsin kommer att få sova hela nätter. Nån som orkar hjälpa oss?

[ilindstrom]

Hej!

Det jag skulle göra är att börja om från början nu när julen är slut och ni antagligen inte kommer vara borta så mycket. Se till att ramsan sätter sig ordetligt så att ni kan använda den istället för buff.

Schemat se okej ut tycker jag.

Lycka till!
Ida

[lillmatte]

Men... svaren på mina frågor är alltså att vi ska börja om? Helt från början då eller? Alltså fyra kurnätter och en uppföljningsvecka? Och ramsan, hur ska vi se till att den sätter sig ordentligt, egentligen? Vi ramsar ju som tusan och en natt som inatt då han vaknat tiotalet gånger har vi ju ramsat tiotalet gånger. Han har somnat om varje gång, är det det som menas med att ramsan satt sig? Jag läser det på många håll men har inte riktigt förstått vad som egentligen menas. Jag kanske är lite trög, men jag behöver nog rätt mycket konkreta tips tror jag.

Jag känner mig helt gråtfärdig efter natten och att det känns lite ensamt även här på forumet. Kanske dumt av mig, men så känns det.

[chokladkaninen]

Hej Lillmatte!

Jag tror att Ida har rätt - du behöver nog ta nya tag. Det ÄR inte optimalt att försöka kura när man så snart ska iväg på resande fot, besök och olika saker som gör att det blir svårt att hålla i rutiner och attityd - men ni har gjort stor del av grundjobbet, och det som krävs nu är att verkligen konsolidera förändringarna. T ex har han ju bevisligen lärt sig ramsan, och ni har satt ett schema. MEN, eftersom han fortfarande vaknar till flera gånger per natt blir han ju övertrött på dagen och äter inte tillräckligt, vilket i sin tur gör att spiralen med tidiga morgnar och mer övertrötthet fortsätter.

Fördelen med att tänka Ny Kur, alltså med 4 nätter + uppföljningsvecka, är att du får en nystart och kan korrigera det som inte blev optimalt sist. :thumbsup: Så här skulle jag tänka:
Se till att komma ifrån buffandet helt, redan andra natten, det här varvet. Att fastna i buffstadiet gör bara att ni inte lyckas bekräfta den där Säkerheten, som så förtvivlat väl behövs. (Det är därför han vaknar och kollar er hela tiden - Lugnet har ni infört men Säkerheten är inte helt garanterad ännu.) Så nu när ni inte behöver vara oroliga för att störa nån annan, se till att skruva upp Attityden till max och fortsätt att backa stegvis! Inte fastna i nåt stadium - barn lär sig så fort att det räcker med att bli kvar två-tre dagar i samma verktygande för att barnet ska lära sig att "det är så det SKA vara nu" - utan snåla hela tiden gradvis in på verktygandet tills ni är där ni vill vara. Förstår du?
Det är olyckligt att ni har fastnat i att han är för trött för att äta ordentligt - det hindrar honom ju från att sova ända tills det är morgon. Jag skulle ge riktig mat (inte bara smakportioner utan rejält med potatisbaserat mos, med smör!) vid två måltider, lunch och middag, och låta eftermiddagsmålet vara just ett mindre mellanmål (t ex mosad banan + välling). Jag skulle också fasa ut ersättningen helt till förmån för välling (som ju mättar betydligt bättre). Och så skulle jag pröva några olika matningspositioner - när man inte kan sitta själv än är det obekvämt att sitta i en hög barnstol mer än några minuter så eg kanske man vill ha mer mat fast bara är trött i ryggen när man verkar mätt? Så växla mellan stol, babysitter och knät och se vad som funkar bäst.
Passa på att lägga schemat exakt och håll det under de 11 dagar som kuren varar. Målet är ju att lillkillen ska bli sin egen Skalman och att tiderna ska gå precis jämt ut, men då måste de ju hållas prick, eller hur? Och blir det mer regel än undantag att han får marginalkvarta ifatt vad han missat på natten på dagen så har han ju mindre incitament att sova på natten, vilket är vad du vill uppnå, eller hur?
Backa också med allt klappande på pannan etc nattetid - om du nån gång behöver lägga honom till rätta (men var sparsam även med det; ligger han inte våldsamt obekvämt så kan han somna om även om han inte ligger helt prydligt mitt i sängen, eller hur? 8)) så gör det snabbt och effektivt, nästan omärkligt, med attityden att du aldrig var där. Det ska inte bli underhållning av det, och inte ska han börja tro att han behöver hjälp för att somna om heller. För det GÖR han ju inte!
Vargtimmen hänger ju ihop med resten av dygnet, eller hur? Så på kort sikt gäller det att så tydligt som möjligt klargöra, i handling, att det fortfarande är natt. Och På Natten Händer Ingenting Utom Att Folk Sover Som Grisar. Så ingen underhållning. Jag använder varken TV eller musik, utan kostar på mig max en pangramsa per uppvak. Sedan är det dags att själv sticka huvudet under kudden och somna om (jag är helt övertygad om att barnet känner oroliga tankar av typen "ska han somna om? Nä, han börjar nog skrika, hjälp nu börjar han skrika!" Så träng undan alla såna tankar och känn bara hur skönt du själv tycker att det är att sova. Gäller vid läggning också! ). Kommer man till det du beskriver vid kl 6 så kan man kosta på sig att gå upp och börja slamra i köket - men inte förr. På längre sikt är nyckeln mat, mat och ännu mera mat. Så jobba målmedvetet med rikliga portioner på dagen (se till att måltiden tar max 1h dock, så att han hinner bli hungrig igen till nästa gång!) och kolla över ifall du behöver en napp med större hål till vällingflaskan så att det inte blir för jobbigt att dricka ur den.

Lite nya tag och ny Attityd så grejar ni det här. Lycka till!

[Luvisen]

Hej hallå!

Vilket makalöst fint svar ni fått av Chockladkaninen!

Ville bara fylla i ang matning. När min lille skulle äta brukade han bli jätteledsen och gråta/skrika så då satte jag honom i bilbarnstolen som jag klätt med en handduk och satte honom framför TV:n och då kom han av sig. Innan han hann att stänga lilla munnen började jag mata. Fort fort! Man ser när de är mätta för då blir de dåsiga. Lite som paltkoman man ser på nyfödda när man ammat/flaskat dem. Förstår du hur jag menar?
När han väl kunde sitta ordentligt kunde det vara så att han ngn gg bev gråtig när han skulle äta och då brukade jag ta liiiite mat på skeden och lägga den i den skrikande munnen. Då blev han tvungen att stänga varpå härligheten åkte ned och han kom på att det var ju ganska trevligt med mat. Då började han smaska lite och snyfta samtidigt men då såg jag till att mata på fort fort och då kom han igång!


Hoppas ngt av detta kan vara till hjälp.

Vi finns här även om vi är tysta.

Lycka till med allt och här får du extra värme. /Luvisen

[lillmatte]

Tack för era fina svar! Vi är helt förvirrade eftersom vår kille sovit åtminstone till kl 4 sedan första kurnätterna, det här nattuppvaknandet har börjat den här veckan, sen vi kom hem igen. Vi fattar liksom inte vad vi gör för fel. Men nu är det nya tag, vi läser om boken, letar efter mat han gillar och kör schemat på pricken. Och så ska vi börja om kuren imorgon, antagligen.

Men före det skulle jag väldigt gärna vilja dubbelkolla en grej med er. Om vi börjar från början och gör det "enligt boken", ingår ju buffande som svar på frågor den första natten. Visst kan vi hoppa över det här, nu när vi kör andra varvet? Vi tänker ju att det är vad vi vill komma ifrån, och ändå har klarat oss utan nästan varje natt sen vi började. Är det något annat som kan vara värt att ha i bakhuvudet nu när vi kurar en andra gång?

Med matningen har vi testat barnstol, bumbo, knäet på en själv, knäet på någon annan. Vi har testat palsternacka, morot, potatis, sötpotatis, själva och i olika kombinationer och konsistens. Vi har gjort själva och testat färdig mat och insett att han är helt ointresserad i minsta motstånd i purén, alltså blir det burkmat tills han fattat att käket även fortsättningsvis kommer i fast form. Banan, päron och katrinplommon slinker ner som om det inte fanns en morgondag... Vår uppfattning har inte varit att han varit för trött eftersom han varit glad och nysoven när han fått mat, han har inte varit särskilt intresserad utan hellre sysslat med något annat. Men, men, vi får försöka övertala honom om det förträffliga med god mat

En sista grej, för övrigt, om det här med hur tätt inpå julresorna vi startade. Att fortsätta som vi gjorde före jul var inget alternativ. Så även om vi har en knivig situation nu, var det otroligt värt att ha något att "hålla i handen" när vi var bortresta hos familj och vänner. Vår kille har fått så mycket mer sömn och ro än han hade fått om vi INTE startat "för tätt", och har på så sätt fått njuta av människorna runt honom, liksom de har njutit gränslöst av honom. Vi har gjort så gott vi kan utifrån förutsättningarna, och även om det inte räckte hela vägen fram tror vi att det har gett åtminstone lillkillen en massa. Nu ska vi bara köra båten iland också

[_lill]

Hej!

Jag hade kört från natt 2 om jag var ni. Alltså låt honom klara en del uppvak själv, försök låta ramsan ta över, men gå in om det verkligen behövs.

När det gäller maten tycker jag inte man ska göra det för besvärligt - er lille är 5 månader om jag förstår det rätt? Kör burkmat om det funkar tillsvidare Börjar de närma sig året och fortfarande inte klarar minsta lilla bit bör man kanske ta tag i det men än är det ingen fara på taket

[_lill]

Ang maten kan man också "luras" lite. Lägga typ potatis på skeden och lite katrinplommon längst ut... jag vet att man inte "ska" göra så men det har funkat fint på mina barn

[Nemita]

Hej vännen!

Vilka bra svar du har fått! Jag inser att jag borde ha tänkt på att det kan vara just detta backande, som jag själv har så svårt för, som är nyckeln till det hela. Om du läser i min tråd (på Späda barn och små) så ser du också att min knodd började sova "hela nätter" (morgnarna vet du ju har strulat, men inte alls så illa som för er) dygnet efter att jag slutade buffa. Men jag kände länge att jag inte kunde sluta bara tvärt, det var att backa för snabbt för mig, så jag drog mig ett tag för att ta itu med det. Till slut läste jag

http://www.annawahlgren.com/phpBB3/view ... hp?t=12068

och det hjälpte mig jättemycket. Så jag solfjädrade istället. Inte som en egentlig solfjäder, tror jag, utan en egen variant. Ganska mjuk, visserligen stadig, men utan att egentligen hålla fast. Bara fanns där med tunga mjuka händer och andades lugnt. Det tog 20 minuter första gången, sen 5 dagen efter, sen 2 senare samma dag och sen behövde jag bara lägga händerna på honom så slappnade han av. Och andra natten slutade han hojta på nätterna utan somnade bara om själv. Numera är denna variant av solfjädern krisverktyget och vid KRISKRIS buffar jag några tag. Jag tänker mig att du skulle kunna göra solfjädern så här du också, med tanke på att din kille ligger på sidan.

Tänker på er!

[Acnaib]

Ang maten kan man också "luras" lite. Lägga typ potatis på skeden och lite katrinplommon längst ut... jag vet att man inte "ska" göra så men det har funkat fint på mina barn

Tihi! Så har jag oxå gjort och gör fortfarande. det funkar finfint här, men det man får vara beredd på är kanske att älsklingen tappar lusten till katrionplommonpuré (eller vad det nu kan vara) oxå. :-k

Ang. "omkurandet" så hade jag tagit det från natt 1 eller 2, vilket ni tycker passa bäst. Men sen är det så viktigt att man backar!! Backar man inte då hamnar man superlätt i något form av "träst" Och det vill man inte! [-X


Bianca

[lillmatte]

Hej, kära ni

Ikväll startade vi kur nr 2 - vi blir ju riktiga kurproffs såhär, eller eh...

Hursomhelst har vi gjort lite självrannsakan de senaste dagarna och insett att det inte är ett dugg konstigt att Lillsumo aldrig somnat utan buff - vi har ju inte riktigt vågat tro på att han skulle kunna göra det. Men nu har vi proppat honom så full vi kan med burkmat, välling, gröt, katrinplommon och banan och läst om boken och peppat. Vi beslutade oss för att köra från ungefär natt 2, fast ändå räkna med 4 nätter och en vecka, för lugnets och säkerhetens skull. Vi sover i vanliga fall i samma rum, men det låter vi bli under de här fyra nätterna. Dessutom har vi beslutat oss för att köra solfjädern, eftersom språnget till inget känns för långt. Vi är dock fast beslutna att inte fastna i fjäderträsket också Efter lite analys har vi också insett att vi nog överramsat, så nu är det ranson på den också.

Ikväll somnade iaf lillkillen efter en 13 minuter lång solfjäder. Han drog en djup suck, gav upp och somnade. Vår tanke är att jag inatt kan vara offensiv om han inte klarar av att somna om, och i så fall gå in med solfjäder och möjligen ramsa. Dock vet vi ju att han "kan själv", han har ju bevisligen somnat om på egen hand en massa gånger (och gjorde det faktiskt nyss, han grät till några gånger efter 35 minuter men vi låtsades som inget och nu är det knäpptyst). Så nu ska vi ha tilltro till honom, försöka låta bli att störa, och ha blicken på målet om 11 dagar.

Tack igen för alla råd och tips, och håll tummarna för att vi grejar det den här gången...

[lillmatte]

Ang maten kan man också "luras" lite. Lägga typ potatis på skeden och lite katrinplommon längst ut... jag vet att man inte "ska" göra så men det har funkat fint på mina barn

Tihi! Så har jag oxå gjort och gör fortfarande. det funkar finfint här, men det man får vara beredd på är kanske att älsklingen tappar lusten till katrionplommonpuré (eller vad det nu kan vara) oxå. :-k

Hehe, vi verkar vara några stycken Jag ser det som att vi lär honom själva ättekniken, och sen så får vi strama upp tyglarna successivt...

[Luvisen]

Här håller vi tummar och tår.

Värme/Luvisen

[lillmatte]

Vilken natt! Jag var vaken för att verkligen göra det till en kurnatt och för att inte överramsa (jag har faktiskt råkat ramsa min sambo en gång, i sömnen...). Lillkillen grymtade till ett antal gånger, möjligen störd av blåsten, men behövde inte åtgärd förrän ca 04.40. Jag gjorde då fjäder+ramsa vid två tillfällen och sen vaknade han inte förrän ca 6.10, då jag avvaktade. Jag testade en fjäder till vid ca 06.40, han blev lugn men somnade inte utan fick komma upp 6.55. Även om han då låg och småsurade, fyrade han av ett leende när jag kom in och tog upp honom. Skönt. Vi börjar fundera lite på om det är vi som stör honom och orsakar hans uppvaknanden... Hmm... Tål att tänkas på.

Naturligtvis inträffade en klassiker på första dagluren, han vaknade med ett pling efter 50 minuter. De som aldrig krånglat förut! Men vi håller i och håller i huvudet att vad vi ska göra är att erbjuda möjligheterna till sömn under den bestämda tiden, och så får han sköta sovandet på egen hand. Lustigt nog var han faktiskt på fantastiskt humör ända till 12.30-luren, och nu får vi se hur länge han sover. När uppföljningsveckan är slut får vi utvärdera och se om vi behöver ändra schemat lite.

Inför natten funderar jag lite på hur vi ska angripa hans uppvaknanden. Om man betraktar det här som natt 2, borde det ju vara så att ramsan tar över helt. Det jag funderar lite på är att det känns som att vi nästan använt den lite väl mycket hittills, efter förra kuren. Men hur backar vi från den då? Ska jag bara låta honom sköta sina uppvaknanden själv inatt, och betrakta ramsan som krisverktyg (med fjädern som kris-kris). Jag kommer fortfarande att lägga honom med en fjäder, det är ju nytt för honom. Men sen då? Tror ni jag vågar slumra lite på soffan, eller borde jag räkna med vaknatt inatt också?

Tack igen för fina svar, input, råd och stöd!