Frågor innan start av Sova Hela Natten Kuren.

Frågor och svar för dig som tänkt genomföra eller genomför kuren.
AJAC
Inlägg: 67
Blev medlem: mån 25 okt 2010, 20:35

Inlägg av AJAC »

Hej MammaFrankie!

Åh, gud så bra jobbat, 5 minuters läggning, riktigt bra ju! :D Så härligt att se dom små grynen "svara" så bra på kuren.

Min sambo tog över ikväll så läggningen tog 30 minuter, 8 min längre än igår, men det kan säkert väcka lite förvirring när man "byter" person vem som lägger. Nätterna har gått kanon hittills; första natten 1 uppvak strax innan ett på 1 timme, andra natten 1 uppvak omkring 3 på 15 minuter, och 1 uppvak omkring 5 på mindre än 10 minuter. Räckte med att ramsa i dörröppningen, behövde aldrig gå in. Känns skönt! :)
Däremot dagarna har varit jobbiga, han har skrikit sig igenom lurerna! :cry:
Han är ju såååå trött, och ändå protesterar han så. Men TÅLAMOD är vad vi måste odla nu, och attityden!! Jag läste just en tråd om förhållningsättet, finns som klistrad tråd, läs gärna den även om det går jättebra för er, man får ett "större perspektiv" på kuren, ja på hela livsfilosofin kring den.

LYCKA TILL nu i natt, det kommer att gå kanon! :D
Vi ska kämpa, vi ska klara det, vi ska komma i mål, vi ska få sova på nätterna! Alllihop! \:D/

Nu ska jag gå och sussa förhoppningsvis några timmar i sträck! LÄÄÄNGESEN man gjorde det!!

Vi hörs av! Kram!
Store K född Januari -08
Lille K född Juni -10
MammaFrankie
Inlägg: 147
Blev medlem: lör 27 nov 2010, 12:09
Ort: KARLSTAD

Inlägg av MammaFrankie »

Oh wow! Vilka nätter!!! :thumbsup:

Jag har ju bara gjort en och den gick ju super tyckte jag men ja, han somnade ju liksom aldrig riktigt om där på morgon sidan även om jag fick tyst på honom några min inför väckningen.

Hugha! Hoppas han somnar om bättre inatt. Men om inte så blir det en annan natt.

Ja, eran lille tror kanske att han är utvilad nu när han sover så mycket på natten. Ibland så förstår dom inte sitt eget bästa dom små liven.
Därför vi tar ledningen!!! Inte är det lätt men det kommer att bli!
Riktig njutning! :P :heart:

Kram o lycka till!!!
Mamma till älskade Frankie, född:10.05.21 kurstart:10.12.05
och älskade Sid, född 12.04.29 med SM i bakhuvudet från start
AJAC
Inlägg: 67
Blev medlem: mån 25 okt 2010, 20:35

Inlägg av AJAC »

Men guuuuud varför tar inte ramsan?? Han skriker o skriker...känns ju mest som han skriker sig till sömns på dagarna, att han somnar för att han inte orkar skrika längre,(om han ens somnar över huvudtaget) istället för att bli lugnad av mig. :cry: Och det är ju just det jag INTE vill, att han ska känna att han "ger upp" och somnar, det var ju därför jag valde SHN istället för 5-minutersmetoden! Han blir inte alls lugnad av ramsan, tvärtom! Jag har magstöd, övertygelse, är vänlig, bestämd, säker, talar verkligen om att han kan sova lugnt. Får man alltså inte vagna alls nu längre?? Tredje dagen... Min uppgift är ju att lugna honom, enligt boken. Men HUR lugnar jag honom när jag inte får vagna mer och ramsan inte tar?! Han somnade inte ens ute i vagn idag på detta sätt, han som annars brukar sova så gott ute. För man får inte gå med vagnen förrän han somnat in stillastående va? Läste nånstans i SHN att utomhus behöver man inte ramsa, det gör inte ni eller? Jag gjorde det idag eftersom vi är mitt inne i kuren. Tror han håller på att bli sjuk också. Attans. :?

Misstron kommer smygande ibland..... behöver lite stöd!

Kram
Store K född Januari -08
Lille K född Juni -10
Katten77
Inlägg: 379
Blev medlem: tis 28 sep 2010, 22:10
Ort: Linköping

Inlägg av Katten77 »

Hejsan!

Hinner bara svara lite kort nu, hoppas du får mer uttömmande svar och peppning från någon annan. :)

Du ska INTE misströsta! Ramsan tog ju sååå fint i natt, eller hur? Så du gör rätt, tvivla inte på det. Dagarna är svåra för många under kurningen (för oss tex :))
Ge inte upp. Fortsätt som du gör, han kommer att fatta galoppen.
Han är arg på dagarna, för han tycker att han är utvilad. Och nu ska du övertyga honom om att han behöver sova på dagarna också. Och det kommer du göra helt strålande! :thumbsup:

Skickar massor av peppande kramar :heart:
Catarina - mamma till Oliver 2010-06-16 :heart:
Kurstart 2010-11-19
AJAC
Inlägg: 67
Blev medlem: mån 25 okt 2010, 20:35

Inlägg av AJAC »

Tack för ditt peptalk Catarina! :) Ska tänka på detta!

Hur går det för dig och din lille skatt? Hur länge har ni kurat?

kram kram!!
Store K född Januari -08
Lille K född Juni -10
ilindstrom
Inlägg: 2797
Blev medlem: ons 14 nov 2007, 14:56

Inlägg av ilindstrom »

Smyger in*

Om daglurarna strular så kan man ha i bakhuvudet att de oftast tar lite längre tid för att sätta sig. Så om han är ledsen (inte arg) och inte lugnas på ramsan ska du självklart hjälpa honom tex. genom vagning. Verktygen finns för att användas. :wink:

Smyger ut*

//Ida
Storbus :heart: -02
Mellanbus :heart: -04
Lillbus :heart: -07

www.sovgott.net
AJAC
Inlägg: 67
Blev medlem: mån 25 okt 2010, 20:35

Inlägg av AJAC »

Hej Ida, tack för ditt svar! :)

Är idag inne på fjärde dagen, o min älskade lille kille har blivit lite sjuk, vilket är vanligt har jag förstått. Han tittar så allvarligt på mig, är så tyst... inte alls så glad o snackesam och lättflirtad som han brukade va, innan kuren. (trots sömnbrist en riktig solstråle, fast oxå gnällig emellanåt) Kan inte hjälpa att jag blir orolig. Han är såååå hes av allt skrik, så kanske gör det ont att jollra. Någon som känner igen detta? Den här omvittnade metamorfosen som står omskriven har inte inträffat här. Tvärtom är han så allvarlig....men han gnäller inte heller så mycket som han brukar. Han bara ÄR. Helt tyst. Är detta normalt?? Någon som känner igen sig?? Känns lite i modershjärtat, kan inte hjälpas. 8-[
JAG däremot hade fått lite mer färg på kinderna idag :wink: Har sovit, om än oroligt, två nätter nu i avskilt rum, då min sambo haft "vakten". Tar nog ett tag innan jag kan slappna av helt.

Idag har jag bestämt mig för att "skynda lite långsammare" med dagarna, min son behöver det. Nätterna har gått lättare, men på dagarna får vi "förlänga" kuren lite. (är idag inne på fjärde dagen, enligt boken ska ju läggningen både dag och natt nu ta 2 min, ramsan ska ta, vagning ej behövas och schemat satt sig - så vi har misslyckats på något sätt) ](*,) Jag har idag vagnat till hjälp vid fm-vilan, ett flertal gånger. Även sjungt ramsan högt, glatt och betryggande medan jag grejat i köket. Jag har dock varit noga med att avsluta med bekräftelse när han lugnat sig (vilket han gjort först efter lite vagning). Nu sover han äntligen, så han får en 20-minutare med hjälp av marginalkvarten så att han orkar äta ordentligt sen. Har jag gjort alldeles GALET nu eller??
8-[
Tack för råd och stöd på vägen!

Kram från mig.
Store K född Januari -08
Lille K född Juni -10
AJAC
Inlägg: 67
Blev medlem: mån 25 okt 2010, 20:35

Inlägg av AJAC »

AJAC skrev:Hej Ida, tack för ditt svar! :)

Är idag inne på fjärde dagen, o min älskade lille kille har blivit lite sjuk, vilket är vanligt har jag förstått. Han tittar så allvarligt på mig, är så tyst... inte alls så glad o snackesam och lättflirtad som han brukade va, innan kuren. (trots sömnbrist en riktig solstråle, fast oxå gnällig emellanåt) Kan inte hjälpa att jag blir orolig. Han är såååå hes av allt skrik, så kanske gör det ont att jollra. Någon som känner igen detta? Den här omvittnade metamorfosen som står omskriven har inte inträffat här. Tvärtom är han så allvarlig....men han gnäller inte heller så mycket som han brukar. Han bara ÄR. Helt tyst. Är detta normalt?? Någon som känner igen sig?? Känns lite i modershjärtat, kan inte hjälpas. 8-[
JAG däremot hade fått lite mer färg på kinderna idag :wink: Har sovit, om än oroligt, två nätter nu i avskilt rum, då min sambo haft "vakten". Tar nog ett tag innan jag kan slappna av helt.

Idag har jag bestämt mig för att "skynda lite långsammare" med dagarna, min son behöver det. Nätterna har gått lättare, men på dagarna får vi "förlänga" kuren lite. (är idag inne på fjärde dagen, enligt boken ska ju läggningen både dag och natt nu ta 2 min, ramsan ska ta, vagning ej behövas och schemat satt sig - så vi har misslyckats på något sätt) ](*,) Jag har idag vagnat till hjälp vid fm-vilan, ett flertal gånger. Även sjungt ramsan högt, glatt och betryggande medan jag grejat i köket. Jag har dock varit noga med att avsluta med bekräftelse när han lugnat sig (vilket han gjort först efter lite vagning). Nu sover han äntligen, så han får en 20-minutare med hjälp av marginalkvarten så att han orkar äta ordentligt sen. Har jag gjort alldeles GALET nu eller??
8-[
Tack för råd och stöd på vägen!

Kram från mig.
Är idag på femte dagen... han skriker o skriker nu när han ska sova fm-vila, lyssnar inte på ramsan för 5 öre....... hallå, ska det vara så här??????? Om jag börjar om och vagna och hela proceduren blir han ändå precis lika förbannad när jag slutar vagna.... tillbaka på ruta ett. Han har nu skrikit 40 min. Nu har min store kille kommit hem (sovit hos farmor o farfar över kuren), och han får stå o lyssna till allt detta skrik o undrar vad mamma håller på med. Känns för j-igt. Dessutom är lillebror helt tyst, fråvarande, får inte alls samma kontakt med honom längre. Inte alls glad, o definitivt inte "sprudlande" som belöningen skulle bli...snyft.... Snälla hjälp mig!!

:cry:

Kram från en ledsen mamma.....
Store K född Januari -08
Lille K född Juni -10
AJAC
Inlägg: 67
Blev medlem: mån 25 okt 2010, 20:35

Inlägg av AJAC »

Tillägger en sak: Han är ju sjuk, så han måste ju få sova! Förslag på hur jag ska lösa detta? Vill ju inte "missbruka" vagnen, ett viktigt verktyg.. men han måste ju få sin dagssömn när han är sjuk!

:?:
Store K född Januari -08
Lille K född Juni -10
ilindstrom
Inlägg: 2797
Blev medlem: ons 14 nov 2007, 14:56

Inlägg av ilindstrom »

Oftast brukar man behöva verktyga mer och längre på dagarna. Alltså kanske man är på natt 5 men på dagarna får man fortfarnade agera som på natt 2. Hoppas du förstår vad jag menar. Om du upplever att ha nbehöver hjälp på dagen så är det klart att han ska ha det.

En annan sak som jag tänker på när jag läser ditt inlägg är attityden och säkerheten. Du måste känna att du agerar på ett självklart sätt även under daglurarna annars känner han av det. Då är det bättre att du skyndar på lite långsammare så att du känner dig bekväm med det du gör. Hoppas du förstår hur jag menar.

hälsningar
Ida
Storbus :heart: -02
Mellanbus :heart: -04
Lillbus :heart: -07

www.sovgott.net
AJAC
Inlägg: 67
Blev medlem: mån 25 okt 2010, 20:35

Inlägg av AJAC »

Hej, tack för ditt svar! :)

Ja, jag förstår vad du menar. Jag ska tänka på detta. Ett del av problemet är väl att han sedan tidigare vagnats till sömns om dagarna, alltså i flera månader innan vi startade kuren. Så det är ju på ett sätt naturligt att han ihärdigt protesterar mot att sluta bli vagnad till sömns och att jag inte kommer direkt o vagnar när han vaknar som han är van vid... han blir så otroligt tacksam så fort jag vagnar honom, somnar så gott efter bara ett litet tag vagning eftersom det alltid varit hans sätt att komma till ro - men jag vill bryta detta eftersom jag alltid har fått vagna om och om igen så fort han vaknat under luren. Han sover så ytligt och vaknar så lätt av minsta ljud, och varje gång har man fått stå och vagna och vagna, stup i kvarten. Jag har t.om blåsor i händerna!! :roll:
Han blir direkt knäpptyst vid första vagndraget, bara jag tar i handtaget alltså! och vrålförbannad bara han känner "skaket" i handtaget för då vet han att jag slutar. Men ärligt talat - vem har tid (eller lust) att stå och vagna i 3 timmar per dag, när man fler barn som behöver sitt? [-(
Nu är det ju en"ovana" som byggts upp under flera månader som ska brytas - jag kan nog inte förvänta mig att det ska göras på några få dagar!

:?: I vårt fall borde väl hans skrik tolkas som en ihärdig envis protest mot att jag slutar vagna?? Typ "meeeer Thaimassage", som Anna W uttrycker det i inlägget om träsken?

:?: Har du, (eller någon annan som är kunnig eller som själv kurar/kurat,) upplevt/hört talas om det jag beskriver, att barnet inte är sig likt utan inåtvänd och frånvarande i detta läge? Det är faktiskt detta jag är mest orolig för. Hade varit så skönt och få lite stöd i denna fråga, vad detta kan bero på, så jag kan stänga ute denna VARG. (Alternativt förändra något som kanske faktiskt påverkar gossen negativt) Är helt klart en varg i sammanhanget, att jag inte får den bekräftelse jag såväl behöver, att jag gör honom något gott. Det är lätt att tänka " åh herregud, han tycker att jag har svikit honom, han är i chock osv." Jag saknar hans fina leenden och glada skratt, hans ögon som glittrar mot mig...undrar varför han förändrats så. :cry:
Jag lääängtar tills man får uppleva den där metamorfosen. Någon annan som fått vänta lite extra på den?? Jag kanske inte får ha för höga förväntningar än, eftersom jag ännu inte fått till dagslurarna, samt att han är lite krasslig??

:!: Nog har du kanske en poäng ang. attityden. Jag har uppträtt på ett lugnt, säkert och sakligt sätt och har kunnat ha mycker mer is i magen än vad jag nånsin trodde om mig själv. Trots det kanske det inte är vad jag förmedlar... jag har ju känt mig frustrerad emellanåt. Jag läser kapitlen om Lugnet och Säkerheten varje kväll, för att odla den rätta Attityden.

Många tack för svaret återigen, är så otroligt skönt att kunna få lite stöd via detta forum! :heart:

Hoppas på feedback! :) Kram!
Store K född Januari -08
Lille K född Juni -10
Luvisen
Inlägg: 2744
Blev medlem: lör 02 jan 2010, 12:02
Ort: Stockholm

Inlägg av Luvisen »

Hej hallå,

Smyger in här...
I vårt fall borde väl hans skrik tolkas som en ihärdig envis protest mot att jag slutar vagna?? Typ "meeeer Thaimassage", som Anna W uttrycker det i inlägget om träsken?
Yep! :thumbsup:
Har du, (eller någon annan som är kunnig eller som själv kurar/kurat,) upplevt/hört talas om det jag beskriver, att barnet inte är sig likt utan inåtvänd och frånvarande i detta läge? Det är faktiskt detta jag är mest orolig för. Hade varit så skönt och få lite stöd i denna fråga, vad detta kan bero på, så jag kan stänga ute denna VARG. (Alternativt förändra något som kanske faktiskt påverkar gossen negativt) Är helt klart en varg i sammanhanget, att jag inte får den bekräftelse jag såväl behöver, att jag gör honom något gott. Det är lätt att tänka " åh herregud, han tycker att jag har svikit honom, han är i chock osv." Jag saknar hans fina leenden och glada skratt, hans ögon som glittrar mot mig...undrar varför han förändrats så.
Jag lääängtar tills man får uppleva den där metamorfosen. Någon annan som fått vänta lite extra på den?? Jag kanske inte får ha för höga förväntningar än, eftersom jag ännu inte fått till dagslurarna, samt att han är lite krasslig??
Min son var aldrig en glittrande gad typ fr början så jag förstår att du känner dig orolig. Däremot kan jag säga att jag fick vänta på förvandlingen ett bra tag- MEN den kom! Och min son som alltid brukade gråta när jag skratta (inte kul för mamma hjärtat :cry: ) Började skratta med mig. Hur skönt som helst men det tog mkt tålamod och envishet fr mig. Jag insisterade på att livet var härligt att leva och tipp topp. Jag bjöd på världen i stor stil och det blev bra tillsist. Så kasta vargen i sopen och sätt igång att \:D/ .

Värme :heart: :heart: /Luvisen
Bebispojken född 22 april 2009
Maratonkurning 26 dec 2009 - 12 feb 2010
Petite Soeur född 8 mars 2012
SM rookie
AJAC
Inlägg: 67
Blev medlem: mån 25 okt 2010, 20:35

Inlägg av AJAC »

Tack Luvisen för dina uppmuntrande ord! :)

Så skönt att bli förstådd, trodde jag skulle bli utskälld för att jag låter vargarna hålla mig sällskap, hehe.... :wink:
Men vi har ju säkert kämpat på allihop med att hålla dessa odjur på avstånd så visst har vi väl förståelse för varann på detta forum! :wink:
Det är det här med Attityden och Lugnet, det är svårt emellanåt...jag menar, VILKEN mamma kan känna sig helt LUGN inombords när ens barn skriker och skriker och blir helt personlighetsförändrad?? Men jag försöker alltid utstråla lugn UTÅT,till mitt barn, även om det river där inne i lilla modershjärtat ibland. :?
Hursomhelst så hjälpte ditt svar mig mycket, tusen, tusen tack! Jag ska kämpa på!

Så härligt för dig/er, att den lille solstrålen som fanns där inne i din lille son tittade ut till slut! :D Måste vara oerhört bekräftande och glädjande för dig som mamma. Finns det något härligare än att se sina barn lyckliga?? Jag gläds med er framgång! :heart:

:?: Idag blev läggningen tyvärr alldeles för sen,(40 minuter senare än den ska va) pga att lilleman idag efter middagen blev precis illröd fläckvis i ansiktet och i ögonen samt gnodde sig något oerhört i dem och sedan SPYDDE något kopiöst, en stor pöl på golvet, och flera gånger. Jag blev först livrädd att det var en allergisk reaktion, han öppnade inte ögonen på en lång stund efter att vi badat honom och sköljt ögonen....men sen lugnade det sig, han var glad och jag gav honom nattslurk.... ville att han skulle amma riktigt länge och ordentligt så han inte skulle somna på tom mage. Har allt gått åt skogen nu eller?? Nu har vi ju rubbat schemat...men sånt här händer ju, det är ju inget man kan hjälpa! Vi ville ju också se ordentligt att han var OK innan vi la honom, så vi inte behövde åka till akuten eller nåt! Har allt blivit förstört nu??
Hoppas han nu inte vaknar i natt av hunger eftersom han spydde upp både hela mellanmålet och middagen... vad gör jag då?? Jag kan ju inte ta upp och amma honom i natt, då förstör vi väl alltihop? Nu vill jag ju också kolla till honom under natten så det inte blossar upp nån allergisk reaktion eller något, men det är bara att hoppas att han inte vaknar av mitt tassande där inne... :?

Kramar!
Store K född Januari -08
Lille K född Juni -10
Luvisen
Inlägg: 2744
Blev medlem: lör 02 jan 2010, 12:02
Ort: Stockholm

Inlägg av Luvisen »

Klart det finns förståelse! :heart: Vi förstår precis! Allihop! Men det viktigaste är att blicka frammåt. Mot MÅLET! :P :wink:

Det är svårt med Attityden. Man får kämpa på som du säger. Tillsist kommer det, lugnet som verkligt består. Inte känna att det river ngt i lilla mamma hjärtat utan att kunna verkligt vara närvarande här och nu. Kort sagt känna sig bekväm i sin roll på alla sätt och vis. Dit kommer du också. Hav tålamod med dig själv. :heart:

Här är en tråd jag påbörjade när det begav sig:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=21744
Som du ser var det en rätt knackig väg, men tillsist fick jag till ett ordentligt lugn som höll/håller i vått och torrt!
Idag blev läggningen tyvärr alldeles för sen,(40 minuter senare än den ska va) pga att lilleman idag efter middagen blev precis illröd fläckvis i ansiktet och i ögonen samt gnodde sig något oerhört i dem och sedan SPYDDE något kopiöst, en stor pöl på golvet, och flera gånger. Jag blev först livrädd att det var en allergisk reaktion, han öppnade inte ögonen på en lång stund efter att vi badat honom och sköljt ögonen....men sen lugnade det sig, han var glad och jag gav honom nattslurk.... ville att han skulle amma riktigt länge och ordentligt så han inte skulle somna på tom mage. Har allt gått åt skogen nu eller?? Nu har vi ju rubbat schemat...men sånt här händer ju, det är ju inget man kan hjälpa! Vi ville ju också se ordentligt att han var OK innan vi la honom, så vi inte behövde åka till akuten eller nåt! Har allt blivit förstört nu??
Hoppas han nu inte vaknar i natt av hunger eftersom han spydde upp både hela mellanmålet och middagen... vad gör jag då?? Jag kan ju inte ta upp och amma honom i natt, då förstör vi väl alltihop? Nu vill jag ju också kolla till honom under natten så det inte blossar upp nån allergisk reaktion eller något, men det är bara att hoppas att han inte vaknar av mitt tassande där inne...
Nämen HUA :shock: ! Det var ju skönt att lillen blev sig själv tillsist!
INGET är förstört. Var bara lugn. Du får betrakta det hela som En Gång Ingen Gång :mrgreen: och bara 8) .

Du gjorde ju precis vad du skulle och du såg till att han var ok innan läggning. Han vet inte vad klockan är :wink: eller hur? Ge honom extra 15 min imorron bitti vetja. :wink:

Skulle han vara super tröttis under dagen kan du lägga honom 15 min tidigare och väcka 15 min senare. Då får han 30 min extra på luren. :wink: Är man sjuklig så är man, då gör man det bästa av det. Skulle det mot förmodan bli helt kaiko med sömnen så får man kura om. Inget märkvärdigt. :wink:

Det där med att han kanske blir hungrig i natten behöver du nog inte oroa dig för. Lillen mådde pyton- och vad vill man när man mått pyton? Sova såklart! :mrgreen:

Smyg in efter tio så du vet att han sover djupt och kika lite snabbt hur den lilla människan har det. :idea:

Värme :heart: /Luvisen
Bebispojken född 22 april 2009
Maratonkurning 26 dec 2009 - 12 feb 2010
Petite Soeur född 8 mars 2012
SM rookie
AJAC
Inlägg: 67
Blev medlem: mån 25 okt 2010, 20:35

Dagslurarna fortfarande problematiska!

Inlägg av AJAC »

Åh vad fin sidan har blivit, även om jag förstår att den inte är helt färdig än :)

Tack Luvisen för ditt svar! Gjorde mig betydligt lugnare! :) Jag förstår vad du menar, det känns som att den här kuren - processen - kommer att stärka en i hela ens föräldraroll - och jag ser fram emot det! :D
Lille skrutten piggnade till sen och det var inte problem med honom eller med nattsömnen, även om förstås jag var lite oroligare än vanligt! :? Nu när han sover så ska man komma till den punkten att även jag vågar sova lugnt och tryggt o inte vakna stup i kvarten! :wink:
Tack för att jag får ta del av din länk, det ska bli spännande och säkert lärorikt! :idea:

:?: Jag känner fortfarande att jag skulle behöva rådgivning angående dagslurarna. Vi har nu avverkat dag 10, och inte gjort några större framsteg. Jag har fått jättebra hjälp och ett gott råd innan att verktygen är till för att användas om man behöver - och därför har jag varit lite mer frikostig med vagningen på dagen eftersom han skrikit sig igenom praktiskt taget varenda dagslur sen vi började kura. Har även förstått att dagarna kan ta lite längre tid att sätta sig än nätterna, och att man kan få kämpa på ett tag med dem, och skynda långsammare. Men till PROBLEMET: vår son är ju sedan tidigare van vid att vagnas TILL SÖMNS på dagen.(o vaknade sedan stup i kvarten) Så även om jag är friskostig med vagnandet som besked eller som lugnande när han skrikit upp sig och inte lugnat sig med ramsa - så skriker han OMEDELBART när jag slutar vagna. Även om jag vagnar 15 sekunder eller 5 minuter - spelar ingen roll - samma reaktion efteråt - jättearg. Således känns det ju inte som att det hjälper något att använda detta verktyg - när jag slutar vagna börjar man ju om på noll igen - med nytt raseri. Likaså tystnar han OMEDELBART då jag tar första vagntaget - och lägger ner lilla huvet tyst o nöjt. Om jag rör vagnen gör han alltså inte en ANSATS till att krångla eller gnälla, pang bom tyst bara. Så han VILL sova, det är inte det han protesterar emot. Om jag går med vagnen ligger han o sover så sött så.(kan dock inte ta längre promenader med båda barnen - har ingen syskonvagn) Således känns det ju aldrig som att jag LUGNAR honom med vagnandet, eftersom han blir tyst på 1 sek...liksom vadå, 1 vagntag och sen ramsa iväg?(följt av lika häftiga reaktioner) Blir ju hur fånigt som helst. Ramsan lugnar inte ett skvatt, tvärtom.Kan inte lugna honom med den på dagen. Däremot funkar det hur bra som helst vid läggning till kvällen, och på nätterna. (Så det är ju magiskt skönt och vi är så tacksamma!! :D) Hur kan det vara sådan skillnad mellan natt/dag?? Hoppas ni förstår min undran, hur ska jag använda verktygen i mitt läge? Känns inte bra att ramsa och ramsa o höra honom skrika i 45 resp 1,5 timme... Har testat solfjäder några ggr men han blir skitförbannad, likaså om jag bara gör "skaket" i handtaget så rasar han. Ska jag sluta HELT med att vagna, bara ramsa, och låta honom skrika hela luren tills den dagen ramsan tar? Kan tillägga att jag brukar gå iväg och göra husljud, ha radion på, har testat att sjunga lite,med i musiken, liksom bara för att tala om att allt är som det ska.(och givetvis ge påminnelseramsa då och då) Har ett tyg över vagnen för att skärma av, men han sover i ett annat rum än i sitt sovrum, för jag ville skilja på dag och natt. Åsikter om detta? Ska jag testa om han somnar bättre i sovrummet även på dagen? eller blir det förvirrande för honom? Vill ju absolut INTE äventyra våra fina läggningar och nätter på minsta vis.
Om jag bara haft 1 barn hade jag kunnat köra rakt av och kämpa på, men det blir ingen rolig tillvaro för min 3 åring det här... när vi ska gå ut i trädgården och leka i snön och lillebror ska sova, så får jag gå där och vagna-ramsa-illvrål,tills vi ska gå in igen, inte mycket avkopplande lek för storkillen precis, och ingen lektid tillsammans med mamma.Folk runt omkring tror väl att man är galen. Känns väldigt svårt det här.
Jag vill inte köra några halvmesyrer, därför jag måste fråga: KAN man gå lite med vagnen så han sover just när man är UTOMHUS, så man får möjlighet leka med stora killen utan skrik? Och köra inomhuslurerna helt enligt kuren? Kan barn lära sig skilja på detta -"inomhus somnar jag för mig själv och utomhus gungas jag lite i vagnen"? Eller blir det bara totalförvirrande för lilleman?
Likaså om vi ska iväg nånstans med bilen och det är sovtid - är det OK om han sover i bilbarnstolen då? Om jag ramsar när vi börjar åka och ger bekräftelse när han är på väg att somna?
Eller är det för tidigt att göra så?

På tal om bekräftelseramsa; en liten fråga om det också, vid läggningen på kvällen. Ikväll när jag la honom till rätta och ramsade mig ut så var han helt tyst så jag avslutade godnattramsan med bekräftelse i dörröppningen.
Sedan efter nån minut började han gnälla lite därinne, men jag ingrep ingenting utan bara avvaktade och han tystnade efter en liten stund. Ska jag då ge bekräftelse igen - även om jag inte gett någon påminnelseramsa eller ingripit på något sätt?

Tacksam för respons på detta! :)

Kramar från mig.
Store K född Januari -08
Lille K född Juni -10
Skriv svar

Återgå till "Forum om kurbarn mellan 4 och 12 månader"