3:e barnet. Denna gången en pojke!
Mina två flickor har båda utvecklat kolik. Jag har inte lyckats stilla överlevnadsångesten. Trots workshop hos AW i vecka 3 med min Selma.
Elias resa har börjat så mycket bättre. Lugn och fin de första två veckorna. Jag har verkligen njutit! Han har ätit ordentligt. Legat vid brösten halvtimmesvis. Gick upp ett halvt kg på en vecka! Inte mycket kräkningar alls. (Flickorna hetsåt från start i max 5 minuter och hade kaskadkräkningar efter varje mål.)
Imorgon blir han tre veckor. Kvällstrasslet har kommit som ett brev på posten sedan 4 dagar tillbaka. De första två kvällarna skrek han och kom inte till ro och somnade förrän kl 23. Hade då varit vaken 4 resp 6 timmar. Har haft orden "mat vid minsta pip" ringandes i öronen sedan han kom men de sista dagarna/kvällarna har känns som jag matat för mycket eftersom han hetsäter när han har ont och får då ännu mer ont. Stressen hos mig blir enorm. Nej, nej ,nej jag vill inte hamna där igen!!!!!!!!!!
Så läste jag på igår igen i bb om SM och kvällsstrul. Åh vad skönt. Det är "bara" kvällsstrul! Med ny attityd gick gårdagskvällen toppen! Behövde aldrig slänga in nån extra lur i sista sm-målet. Vi badade och han orkade precis 2 timmar och somnade! Inte ett skrik eller magont på hela kvällen! Sov toppen bra hela natten. Matade från ett bröst när han vaknade och la sen tillbaka i sin "innevagn" efter rap och han somnade om alldeles själv- hann han ens vakna?! Elias och jag har innan igår natt samsovit i makens och min säng hela nätterna.
Idag har han krånglat. Ont i magen. Vaknat innan en timme ens har gått. Somnar inte om. Startar nytt SM-mål. Känner mig nere på en gång. Känner igen mönstret med utspänd mage och helt hysteriskt skrik. Han har ont! Lägger jag till bröstet som han ändå söker efter så hetsäter han och jag riktigt hör hur han får i sig ännu mer luft. Sätter i halsen och skriker om möjligt ännu mer.
När han inte har ont så äter han så lugnt och fint. Vissa SM-mål fungerar så klockrent. Han ligger till och med nöjd på golvet i upp till 30 minuter!
Men jag går här hemma som på nålar. Är så orolig för att trilla dit igen. Kan jag trilla dit igen om jag inte "sköter mig"?
Om jag verkligen satsar på att få till SM-målen och kvällarna i säg tre dagar, sitter det sen då?
Eller är det här ett kontinuerligt projekt ända fram till 2-3 månader då man kan sätta tider?
Har alla "vanliga" barn (icke kolikbarn) bra och dåliga dagar? Dvs en pissdag då det mesta går åt skogen men sen är det bra igen? Eller skapas det ett skrikmönster om man inte lyckas bryta det i tid?
Visst är det så att SM inte ger fasta tider utan det blir lite flytande från dygn till dygn beroende på hur länge barnet är vaket och sover även om jag strävar efter 2-2 nu?
Jag känner mig helt låst. Vill inte åka iväg eller få hem besök för då tappar jag fokus på den lille. Eftersom gästerna gärna vill hålla och titta så tycker jag det är så himla jobbigt att säga nej, nu är det dax för det eller det... nej han ska sova 1 timme till kom tillbaka en annan dag.... Det räcker att jag har resten av familjens rutiner att ta hänsyn till. Vågar knappt gå ut eftersom han sover sämre i utevagnen och då kanske vaknar för tidigt....
Jag är så rädd för att trilla dit igen!
/lilla mia