Har du inte läst Barnaboken
Där lägger man öronen i blöt ! På sid 238 så skriver Anna :
"Påminnelsen om fosterlivet blir tydligare om också öronen sänktes under vatten. Den lilla blev mycket stilla, liksom lyssnande. Då började jag tala och inbillade mig att det hördes precis som när den lilla låg i moderslivet. Lillan såg oavvänt på mig, och jag tyckte mig se en mjuk tillfredställelse i hennes ansikte. Det blev ett långt bad. "
Detta fortsatte Anna med vid varje bad och inget av hennes alla barn fick bekymmer med öronen. Det är minst lika viktigt att tvätta öronen som att borsta tänderna.
Jag följde Annas råd och lillan hade väldigt lite öroninflammationer om jag jämförde med de andra i min mammagrupp .
Öronbekymmer kan komma helt oanmält - flera ggr märkte jag att lillan ( som var en ätare av rang - hon sänkte 330 ml välling 6 ggr / dag
)inte ville äta. Ingen feber, inget övrigt kink förutom vid nattning - då var det öronen.
Men mest troligt är nog att lillprins ställer frågor ( varje skrik är ju en fråga ( de kan ju inte tala ! ))
* Tala lugnande så du överröstar skriket och tänk på att varje skrik är en fråga
* Lyssna, vad säger prinsen ?
* Störta inte in till killen - du säger genom handling " Jajamensan lillen, du har alldeles rätt, här är otrevlig och direkt livsfarligt att vara ! "
* Om du är lugn och säker så kommer frågorna att avta ( en del frågar mer än andra - min frågade väldigt i vissa perioder !! Långt upp i åldern !!
* Ibland händer det mer i huvudet på dem än annars - och då frågar de ibland väldigt mycket.
Kom ihåg att leva , vara lyckliga över underverket och analysera inte sönder allt - Tänk " Sån´t är livet " tänk " klackspark " tänk " Jasså, vad frågar han nu ?"
Tänk Attityd ( ännu en gång !!
)
Kram Sessan som nu loggar ut - sov gott så hörs vi i morgon !
! Hon var skinnflådd i rumpan 