Vår tös började för 3 veckor sedan hoppa ur spjälsängen och vi var förberedda på detta och jag visste hur vi skulle gå tillväga efter att ha läst i SHN-boken och här på forumet.
Men det är fortfarande en läggning på 45 min till 1 timme varje kväll
och nu är jag nära ett "utbrott" 
.Vi får inte bukt på detta och det slutar nästan varje kväll med en arg och ledsen tös och en väldigt frustrerad mamma
.En ny bebis är på gång om ca 2 veckor och jag vill verkligen få fason på detta innan dess
Vi sitter på vakt utanför dörren (lämnar platsen ibland), ibland hinner vi in innan hon klättrar ur sängen och ibland fångar vi henne vid dörren.
Det tar ca 1-2 minuter varje gång hon har lagt sig, så är hon uppe igen. Vi försöker att undervika in- och ut-springandet så mycket som möjligt eftersom det tydligt känns som underhållning för henne när hon håller på så här. Hon får klättra i själv och lägga på sig filten och vid de gånger hon protesterar mot att klättra i själv, det är då vi går in i rummet och "visar". Annars så står vi kvar i dörröppningen och bara säger "gå och lägg dig" när det behövs.
Det känns som att hon bara vill ha in oss i rummet och jag vet inte riktigt längre hur vi ska göra
Till slut är jag så irriterad att jag har lust att skita i allt
Dagsluren har vi ibland hoppat över eftersom hon inte alltid somnar och då kan hon få 5 eller 20 minuter till sena em istället. Hon verkar inte alltid ha behov av att sova på dagen och de gånger hon inte somnar försöker vi kompensera till nattläggningen.
Vila till dagen får hon däremot
Hon är väldigt duktig på det själv. Tar sin snutte och gosedjur och drar fram madrassen i köket eller lägger sig i soffan när hon känner att hon behöver det ."Nana färdigt" är ett standard-uttryck från henne på kvällen och vi svarar alla frågor och påstående med ramsan.
Kan inte komma på själv vad vi gör för fel, men är ganska säker på att denna fnurra borde vara över nu
Det jag inte provat än är att låta henne sitta på en stol i rummet om hon inte vill sova och vänta tills hon själv ber att få lägga sig. Eller ska hon då sitta utanför rummet i hallen, så att jag kan få vara upptagen med mitt
Behöver verkligen hjälp med detta nu
Tack för att ni finns
).
.
. Hon kom nu inte ut ur rummet eftersom jag satt i vägen och hon sprang säkert fram och tillbaka mellan säng och dörr 100 gånger, men jag bara satt där och gjorde mitt. Nyfiken var hon...
var hon men detta kändes som att vi var på "rätt väg". Hellre en arg tös än en skadeglad tös... 
Tack för rolig läsning och goda nyheter NINA! 
Förstår att hon lider mycket i sin trots nu och jag kan säga att den har kulminerat bara de sista dagarna, t o m dagmamman har reagerat och frågat hur vi ska gå tillväga i vissa situationer. Vi har jättebra kontakt så det känns inte jobbigt på det sättet men inombords känns det jobbigt för mig