Alice (6v) har svårt att hålla kvar maten i magen

Barnavårdsforum. Standardmodellen och andra råd och dåd i Barnabokens anda
Världsministern
Inlägg: 21
Blev medlem: ons 30 jul 2008, 23:27

Alice (6v) har svårt att hålla kvar maten i magen

Inlägg av Världsministern »

Hej och hopp.

Först måste jag bara berätta hur oerhört tacksam jag är för den här webplatsen, människorna här och alla kloka visa och erfarna föräldrar.
Denna plats är verkligen ett ljus i mörkret när man som vilsen förälder står rådlös över hur man skall få sina barn att må så bra som möjligt.
Tack för att ni finns! :heart:

Det nu snart 1.5 år sedan jag skrev här sist. Då vände vi oss som ovana föräldrar till allt material här (och i Barnaboken) för att komma underfund med hur vi bäst hjälper vår son Samuel (som nu är 18 månader och stormtrivs). :D

Idag, denna gång, gäller det vår lilla dotter Alice som kom med storken den 3:e december 2009 (BF 6:e dec). Det gör att hon nu snart är 6v gammal.

Vi har följt standardmodellen efter bästa förmåga, det tar ju lite tid att komma i form och vi har fått läsa på oss en hel del. Man glömmer så lätt när man har det så bra som vi haft det med Samuel. :oops:

Nu till några funderingar som vi har och som vi gärna önskar få era synpunkter på.

Alice anordnar fest på kvällarna. Hon blir orolig och brukar ofta ventilera den oron så tydligt hon kan.
Recepetet för att få ner intensiteten på detta festande brukar stavas mat-mat-mat-mat, mys och vältajmade power-naps om jag tolkar det som skrivs på forumet rätt.

Problemet för oss kommer redan i punkt 1, mat.
Ni ser, Alice har i över en vecka börjat kräkas i samband med måltider i början, under och ibland efter dessa kvällspartyn.
Och det är inga små kräkningar heller. Här forsar det ut som en raket genom båda näsborrarna och munnen, ibland flera gånger med någon minut emellan. Jag vågar påstå att det mesta av maten som hon fått i sig flyger ut igen.

Och utan mat i magen står sig överlevnadsångesten ganska stark. :cry:

En dag kräktes hon rejält varannan måltid vilket fick oss att åka ner till lasarettet på inrådan av sjukvårdsrådgiviningen för att utesluta medicinska problem. Inga medicinska problem kunde påvisas av personalen.

De kraftiga kräkningarna fick oss att dra ner lite på maten och göra matningarna en aning tätare då hon tycktes kräka när hon ätit riktigt ordentligt, men det följdes snabbt av sämre sovande och intensivare kvällspartyn. Inget vidare, mer mat måste till förstod vi.

Alice äter ersättning ur flaska. Innan spyande började lagade vi ersättning på 180ml vatten vilket resulterar i knappt 200ml välling. Eftersom kräkningarna oftast kommer då hon fått i sig så här mycket mat har vi dragit ner på måltidsstorleken till ersättning baserat på 150ml vatten (ca 165ml tillredd). Detta är den mängd mat hon i regel får i sig under de stora målen på dagen. Men det känns inte som att den mängden riktigt räcker till för att lindra överlevnadsångesten.

Vi har provat med olika napparstorlekar (Dr Browns lvl1 och lvl2). Hon spyr nästan enbart när hon fått genom lvl2-nappen så den har tagit bort, allra helst på målen kring kvällspartyt.

Vi står alltså inför ett litet dilemma.
För att hon skall må så bra som möjligt behöver hon äta ordentligt.
Men när hon äter ordentligt spyr hon rejält och den dryga timmes mat-trugande känns förgäves. Efter en kräkning har det gått så pass mycket tid att hon hamnar i "vinkelvolten" (d.v.s. att hon är för trött för att äta och för hungrig för att koppla av). Och överlevnadsångesten som vi så gärna önskar jobba bort kommer tillbaka.

Alice ger sällan tecken på att hon är mätt heller. Det resulterar ofta i att man går över gränen och i stort sett all mat kommer upp som ett resultat.

Jag önskar era synpunkter på hur vi bäst tillväga för att lugna överlevnadsångesten på kvällarna givet det jag nyss nämnt.

Ett typisk dygn för Alice ser ut ungefär såhär:
* vakna runt 8, mål 1 (165ml). vaken runt 1-1.5h
* sover jättebra 2-2.5h
* vakna runt 11-12, mål 2 (165 ml), vaken 1.5-2h
* sover drygt 1.5h med buffning till sömns mitt i
* vakna runt 15, mål 3 (165 ml), vaken 2h
* här börjar tidigt kvällsparty, sover runt 45 min max
* tas upp runt kl 18 mål 4 (165 ml) med stor spyrisk, vaken 2h+ stor chans att hon spyr upp maten igen.
* håller kvällsparty och småsover i pyttestunder fram till runt kl 22 då hungern gör sig påmind igen. chans till kräkning här med
* somnar under måltiden, vaknar ~20-30 min därefter, får resterande mängd mat. sover därefter ordentligt.
* nattmål 2 sker runt 03.30 - 04.00

NU blev det här inlägget massivt, men jag ville ge så mycket bakgrundsinfo jag kunde så vi slipper leka detektiv allt för mycket.

Sammanfattning:
Alice mår bra men spyr upp maten under de kritiska tidpunkter på dagen då hon behöver vara mätt som ett ägg. Det får till följd att hon håller kvällsparty. Det vill vi få bukt med så snart som möjligt.
Pappa till Samuel jun -08 och Alice dec -09
Kalaskakan

Inlägg av Kalaskakan »

Oj, nu kommer mitt svar att kännas en smula tafatt då jag inte har den erfarenheten ni har.

Men, som ni själva har märkt med nappstorleken - kör på den som funkar bäst, helt klart och givet. Byta upp en storlek kan ni alltid göra när kräksen ger med sig mer.

Min andra tanke är vilken ersättning får Alice?
Personligen tyckte jag att Smulan kräktes mer av Semper än av NAN.
Kanske kan vara värt att testa NAN2 isf om ni inte använder den? (NAN2 kan ges från början om man inte ammar).

En tredje tanke är att inte mata henne full per varje matomgång, tycks väldans motsägesfullt MEN chansen är att hon får behålla mer varje gång. Mata mindre som ni redan gör och helt enkelt mata oftare hade jag försökt göra.
Sen det där med att hålla upprät etc efter matning antar jag att ni redan gör ju.

Rapa försiktigt, typ gungandes på era knän snarare än buffandes på rumpan över axeln.

Sen som tröst så är det inte bara kvällsmatningen som är avgörande för matångesten, det är dygnets totala intag. Att hon får mat när mat begärs.
En till tröst är att hon ännu är pytte, så mata på. Magmunnen kommer ju så småningom att "lära sig" att sluta sig ordentligt och kaskadkräksen kommer att avta mer och mer (får vi hoppas).

Jag hoppas att fler kloka kommer med svar och erfarenhet.

Slutligen varmt välkomna och grattis till Liten Alice :)
Världsministern
Inlägg: 21
Blev medlem: ons 30 jul 2008, 23:27

Inlägg av Världsministern »

Kalaskakan skrev:Oj, nu kommer mitt svar att kännas en smula tafatt då jag inte har den erfarenheten ni har.
Ditt svar låter inte alls tafatt, tvärtom. Det känns snarare väldigt skönt att få lite respons från andra som inte "snöat in sig" i problemet som vi har.
Kalaskakan skrev:Men, som ni själva har märkt med nappstorleken - kör på den som funkar bäst, helt klart och givet. Byta upp en storlek kan ni alltid göra när kräksen ger med sig mer.
Ja, vi var nog lite för ivriga med att få upp mängden mat per mål. Men eftersom det gick alldeles förträffligt den första veckan och vi såg att Alice trivdes mer och mer på kvällarna kändes det lite som ett bakslag att behöva byta ner nappstorleken.
Innan bytet åt hon bara ca 100ml ersättning per mål (då med mer än en timmes matande). Med nappstorlek 2 fick hon i sig över 170 ml varje mål och sov mycket bättre och var alltmer tillfreds på kvällarna.
Kalaskakan skrev:Min andra tanke är vilken ersättning får Alice?
Personligen tyckte jag att Smulan kräktes mer av Semper än av NAN.
Kanske kan vara värt att testa NAN2 isf om ni inte använder den? (NAN2 kan ges från början om man inte ammar).
Tack för detta tips. Vi har inte ens tänkt tanken på att det kan vara maten själv som bidrar till kräkandet. Vi provar! :thumbsup:
Kalaskakan skrev:En tredje tanke är att inte mata henne full per varje matomgång, tycks väldans motsägesfullt MEN chansen är att hon får behålla mer varje gång. Mata mindre som ni redan gör och helt enkelt mata oftare hade jag försökt göra.
Sen det där med att hålla upprät etc efter matning antar jag att ni redan gör ju.

Rapa försiktigt, typ gungandes på era knän snarare än buffandes på rumpan över axeln.
Ja, ibland har man nog varit lite för snabb och häftig med rap-framkallandet, men efter dessa spyattackar tar vi det mer försiktigt. Speciellt nu när jag är inne på sista t-tröjan (det har gått åt en del :D) och en hel dag kvar till vår tvätt-tid :).
Kalaskakan skrev:Sen som tröst så är det inte bara kvällsmatningen som är avgörande för matångesten, det är dygnets totala intag. Att hon får mat när mat begärs.
En till tröst är att hon ännu är pytte, så mata på. Magmunnen kommer ju så småningom att "lära sig" att sluta sig ordentligt och kaskadkräksen kommer att avta mer och mer (får vi hoppas).
Ja, vår strategi är att satsa på de mer lugna måltiderna på dagen, något som är svårt nu när vi kör med mindre napp. Men med ömma järngreppet och ihärdigt väckande under måltiderna kommer vi nästan upp i önskad matmängd.
Sedan när kvällen nalkar sig ger vi lite mindre mat och mer kärlek.
Det verkar ha givit resultat. Hon har inte kräkts än idag i alla fall, och varit relativt tillfreds i humöret på kvällskvisten. Hoppas bara hon fått i sig tillräckligt för att klara natten!
Kalaskakan skrev: Jag hoppas att fler kloka kommer med svar och erfarenhet.

Slutligen varmt välkomna och grattis till Liten Alice :)
Tack för att du tog dig tid att sätta dig in i vårat bekymmer och att du bemödade dig att svara. Det uppskattas verkligen! :heart:
Pappa till Samuel jun -08 och Alice dec -09
Tetz
Inlägg: 1148
Blev medlem: mån 16 feb 2009, 14:49

Inlägg av Tetz »

Hejsan :D

Hoppar in här med en liten erfarenhet :D

Vi flaskmatade också och hade spyor a la fontän :wink: För att minska spyorna körde vi olika nappstorlek beroende på klockslag; större hål på dagarna när hon var mer alert och sedan mindre hål på kvällen. Största spyorna kom på kvällen när hon varit jättetrött. Det var som om hon halvsov och glömde svälja ordentligt :roll: och då hjälpte det om hon åt lite långsammare.

Lycka till med lilla bebisen! :heart:
Mamma till två barnaboksungar med apit på livet, födda i december 2008 och juli 2011
Kalaskakan

Inlägg av Kalaskakan »

Tack själva :heart:!

Tetz tips var ju super tycker jag :D

Hur går det för er Världsminister?
TorpSara

Inlägg av TorpSara »

Men fortsätter fontänkräkningarna skulle jag be att få komma tillbaka till sjukhuset. Pylorusstenos ger just sådana symptom, och de är inte skitduktiga på att diagnosticera sådant idag. :? (det var de inte 1976 heller, fövisso...) http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=27892
Världsministern
Inlägg: 21
Blev medlem: ons 30 jul 2008, 23:27

Inlägg av Världsministern »

Hej igen och tack för era inlägg.

Det är mycket att göra på dagarna. Jag har väl inte riktigt vant mig än med att ha fler än ett barn så det blir inte mycket tid över för Internet just nu. :wink:

Jag kan glatt konstatera att vi fått kräkeriet under kontroll. Hon har skjutit ut någon enstaka raket sen jag skrev sist.
Vår strategi blev att, precis som ni skriver, lägga krut på matningen under första delen av dagen för att sedan trappa ner lite på sista stora målet (det på kvällen).
Vi har under drygt en vecka enbart kört med minsta nappstorleken för att vara säkra på att maten som kommer ner i magen stannar i magen. Då Alice är väldigt nyfiken på världen har det varit oerhört tålamodskrävande att få i henne ordentliga mängder mat men tack vare Alice förträffliga mamma har vi lyckats hålla matmängden uppe ganska så bra.

Vi gjorde också en gradvis övergång till NaN 2 som ersättning för att få lite mer räckvidd på måltiden.

Och idag introducerade vi återigen napp-storlek 2 på mål 1, 2 och 3 tillsammans med en ambition att få i henne ca 200ml mat under dessa bespisningar. Det har gått bra, hon har ätit 160, 190 och 200ml under dessa mål utan att spy! =D>

På mål fyra och nattmålen (kl 22 resp 04) kör vi med napp 1 för att minska "glömma svälja"-situationerna som Tetz beskrev.

Alice mamma har lungt försökt förklara för Alice pappa att man inte skall vara alltför ihärdig med den lilla damen och därtill rekommenderat pappan att försöka undvika att mata Alice på kvällsmålet. Alice och sin far går inte riktigt ihop med varandra då. :oops:

Enligt BVC är Alice inne i en ökningsperiod (eller har varit inne i).
Vad innebär dessa ökningsperioder och vad brukar vara typiskt, beteendemässigt hos bebisarna, under dessa? :?:

Och när räknar man att barnet är två månader, är det 8v eller 2 kalendermånader från födelsedatumet? :?:
Jag går omedvetet in i schemaplaneringstankar på dagarna. Jag vill gärna börja sätta igång så fort som möjligt men det är ingen poäng i att börja förrän tiden är mogen!

Tack igen för era synpunkter och erat intresse!

PS. Alice har börjat le "igenkännande" när man pratar med henne. Det händer inte jämt men när hon gör det smälter man. Vår BVC-tant blev överraskad och utbrast "det här var första gången jag haft en bebis som blivit glad av att få en träpinne nedstoppad i munnen" när vi var och kollade efter torsk i svalget här i veckan. :D
Pappa till Samuel jun -08 och Alice dec -09
Kalaskakan

Inlägg av Kalaskakan »

Det HÄR var underbar läsning innan läggdags :heart::D!!!

Vill bara flika in att Smulans pappa inte heller helt gick i enad front vid matningarna. Jag tog det tranquillo, mat inom 1-1.5 timme medans han rappade på med typ gärna 200' på 20 min :shock:

Jag, och de flesta, räknar 2 månader från födelsedatumet (född den 22a mars - 2 månader den 22a maj) och 8v är just 8 veckor från födseln.

Ökningsperioderna ger sig till känna genom att barnet äter MASSOR, uppfattas som omättligt, man tror ibland att det inte finns ngt botten. Sömnen kan börja strula för att de är hungriga (och inte hat fått tillräckligt med mat).
De inträffar vid 3v, 7-8v och vissa har ännu en då de är 3 månader. Håller i sig 3-7 dagar.
De är som sagt ganska markanta så man märker snabbt när ökningsperioden kommer och lika snabbt när den blåser förbi.

Schema - förslagvis; planera nu, bestäm och kör när ökningsperioden, den vid 7-8v har dragit förbi. Hade jag gjort iaf men ALLA gör olika. (Lätt att snöa in på termer som rätt/fel mattider och missa att mata på natten under ökningsperioden).

Åter igen, så himla rolig läsning!
Världsministern
Inlägg: 21
Blev medlem: ons 30 jul 2008, 23:27

Inlägg av Världsministern »

Kalaskakan skrev:Det HÄR var underbar läsning innan läggdags :heart::D!!!
:D
Kalaskakan skrev: Vill bara flika in att Smulans pappa inte heller helt gick i enad front vid matningarna. Jag tog det tranquillo, mat inom 1-1.5 timme medans han rappade på med typ gärna 200' på 20 min :shock:
:lol: Precis så är det här med. Jag förstår inte var ni kvinnfolk hittar erat orubbliga tålamod någonstans.
Kalaskakan skrev: Jag, och de flesta, räknar 2 månader från födelsedatumet (född den 22a mars - 2 månader den 22a maj) och 8v är just 8 veckor från födseln.
MIsstänkte det. Ett par veckor kvar tills schema-introduktionen för oss då alltså (Alice blev exakt 7v idag).
Kalaskakan skrev: Ökningsperioderna ger sig till känna genom att barnet äter MASSOR, uppfattas som omättligt, man tror ibland att det inte finns ngt botten. Sömnen kan börja strula för att de är hungriga (och inte hat fått tillräckligt med mat).
De inträffar vid 3v, 7-8v och vissa har ännu en då de är 3 månader. Håller i sig 3-7 dagar.
De är som sagt ganska markanta så man märker snabbt när ökningsperioden kommer och lika snabbt när den blåser förbi.
Ja, isåfall har vi troligtvis haft vår andra ökningsperiod förra veckan då. Det var då hon åt så hon kräktes mest och hon verkade inte heller förstå att magsäcken inte kan rymma hur mycket som helst.
Kalaskakan skrev: Schema - förslagvis; planera nu, bestäm och kör när ökningsperioden, den vid 7-8v har dragit förbi. Hade jag gjort iaf men ALLA gör olika. (Lätt att snöa in på termer som rätt/fel mattider och missa att mata på natten under ökningsperioden).
Åter igen, så himla rolig läsning!
Jag är inne på samma tankar. Att vänja egna huvet med ett schema, att plugga in det i förväg liksom. Alice behöver vagnas ganska frekvent fortfarande. Minst 2-3 gånger varje sovpass och ännu mer på natt-läggningen. Hon ställer för många frågor fortfarande för att ett-på-kvarten-spikat schema skulle kännas OK att införa.

Just nu är jag så nöjd över att maten stannar där den skall vara och att Alice förhoppningsvis är på god väg mot stabilare sömn!

Natti natti!
Pappa till Samuel jun -08 och Alice dec -09
Världsministern
Inlägg: 21
Blev medlem: ons 30 jul 2008, 23:27

Inlägg av Världsministern »

Hej igen.

Här kommer lite schema-tankar. Feedback uppskattas.

Kod: Markera allt

Samuels schema (18 mån)

07.30-13.00 god morgon!
13.00-14.30 vila 1.5t
14.30-19.30 god eftermiddag!
19.30-07.30 god natt!

13.5tim sömn totalt

Kod: Markera allt

Alice schema (2 mån när vi börjar 3:e februari)

07.00-09.00 godmorgon, mål 1 ca 07.30
09.00-11.00 sova 2t
11.00-13.00 vaken 2t, mål 2 ca 11.30
13.00-15.00 sova 2t
15.00-17.00 vaken 2t, mål 3 ca 15.30
17.00-17.45 sova 45 min
17.45-19.00 vaken ca 2t, mål 4 17.45, insomningsslurk 18.50
19.00-07.00 god natt!

16tim 45 min sömn totalt.
Lite i överkant men Alice är oerhört trött efter kl 17 framt till natt-läggning (tidigt kvällskalas varje dag i stort sett). Det hoppas jag går över med åldern, och att det där sista sovpasset på 45 min blir en form av powernap.

I dagsläget går Alice upp senare och lägger sig senare, ungefär 7.30 - 19.30 och hon tar sällan de sovmöjligheter hon blir erbjuden (2t, 2t,~45m). Vanligast är att hon vaknar 40-45 min vid varje sovning och ställer en stor mängd frågor. Ofta tar det 20-40 min innan hon känner att hon fått svar på frågorna (både på för- och eftermiddagspasset).

Detta hoppas jag också försvinner ju mer vi arbetar in schemat. Är det vanligt med dessa frågeställningar i denna ålder? Hon är ju trött som ett as men likt förbaskat frågar hon.

Till dagsmålen siktar vi på att få i henne 200ml NaN 2, det brukar gå ganska bra (160 mål 1, ca 180 mål 2-3-4). Hon äter just nu 2 gånger på natten (2x100ml av 2x165ml möjliga). På ett dygn äter hon således ca 900ml per dygn.

Är det i samband med schema-introduktionen som man skippar ytterligare ett nattmål?

--- ta en paus från allt läsande här, ta några andetag och läs sedan nästa del ----

--- Texten nedan beskriver tankar hos två väldigt ömma föräldrar som börjar gå på knä. Ursäkta om det är lite grinigt formulerat ---

Sen har jag en avslutande fundering.
I över en vecka har Alice "ballat ur" i samband med att hon tas upp efter sista vilstunden på dagen (runt kl 18 efter att ha fått power-vila i ca 45 min).
Hon är som en tickande känslobomb. Minsta obehag resulterar i ett fruktansvärt ledsam och arg (ja båda samtidigt) tjej. :(
En prutt, en hickning eller bara att läggas i matposition får henne att protestera något oerhört. Att i detta läge bjuda på lite mat (hon har i regel inte ätit förrän kl 15 innan) gör det bara värre. Det är "kolik"-varning på henne i detta tillstånd.

Här har vi försökt allt vi kan tänka oss för att lindra obehaget. Vi bjuder på mat (ömma järngreppet) , vi vyssjar, vi visar världen, vi konverserar. Hur vi än gör resulterar det i 30-45 minuter umgänge med en röd, svettig och framför allt inte särskilt välmående tjej.
Det brukar sluta efter dryga halvtimmen eller när hon fått i sig 100ml mat (som nästan känns som tvångsmatning för oss) innan hon till slut slappnar av och blir i stort sett ko-lugn fram tills läggdags.

Jag kan lägga till att hon inte sover (dvs ligger lungt och är tyst i sin vagn) mer än 20-30 minuter under sovpasset strax innan, så jag förstår att hon är tröttis. Men hon vill inte sova mer, och hon vill inte äta, och hon vill inte vara vaken/social. Hon vill ingenting!
Är det detta som är kvällskalas? Hur får man bukt med det om hon blir vansinnig när vi bjuder på mat?

Tacksam för era synpunkter och erfarenheter som vanligt!
Pappa till Samuel jun -08 och Alice dec -09
Kalaskakan

Inlägg av Kalaskakan »

Hejje!

Så här ser jag det;
alla små kan inte sova - de vet helt enkelt inte hur man gör. Något så enkelt och något så svårt! Därav kan det och uppstår frågor även fast man är trött som ett as.

Skarvar där vid 45min gör MÅÅÅNGA, och lika många lär sig till slut att sova över den. Själva vagnade vi oss blå _alla_ lurar i 7-8 veckor. Till slut satt det.
Ni är ännu lite "nya" på det här, så fortsätt att leda, lära, visa och hjälpa :!: så kommer de där skarvarna att ge med sig, det tror jag helt och fullt på!

Ni har sen en rentvättad tröttmössa :D Välkomna. Trötta små rackare de där som föredrar sömnen alla gånger före maten på kvällen.

Lite krut här då:
Mata på de målen där hon äter bäst under dagen. Ni har hittat en bra taktik med nappstorlek anti kaskadkräksen. Så mata de målen hon äter mest och ha is i magen och gå efter hur hon sover på nätter samt lurar.
:arrow: För åter igen, det är inte sista målet som är avgörande för natten, det är hela dygnets intag! Anteckna hennes ml'/dag och för logg över hur hon sover. Ni ser då hur mkt eller lite hon klarar sig på.
Sover hon bra, skarvar inte inräknat - se dem som "jag har inte lärt mig att sova över skarvarna än, så får hon i sig tillräckligt.

Där på kvällen när hon är så där evinnerlig trött så kan ni försöka med att knalla runt med henne medans ni matar. Sjung, var så happy att ni storknar och erbjud, titta på spännande saker samtidigt, kanske ngn mönstrig gardin eller tapet, tavla, saker med mycket färg som fångar hennes blick och uppmärksamhet, Men erbjud inte till ledsamheter, matningarna skall vara glada men INTE ledsna.
Alternativt så kan ni bjussa på en power nap på 5min eller 20min där och då. I sjal, sele, på soffan, vilket som bara hon tar sig en nap för att orka äta.

Hur trötta dessa mössor är så brukar också den sista luren vara den knepigaste :shock:
Så mina tips and tricks är dessa ovan.

Sen vill jag skriva under på att ni kommer att komma ut på andra sidan :D Rockigt och sömnigt är det nu, jag tycker att ni jobbar så himla bra att jag faktiskt inte kan tänka mig att detta inte kommer att sluta med en sjusovandes liten dam i sinom tid :heart:

//Varma hälsningar från mig och Smulan - er dotters föregångare vad gäller kvällströtthet.
ElinN

Inlägg av ElinN »

PS: Kalaskakan och Smulans tråd är toppenläsning: :thumbsup:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... sc&start=0

PS2: Om ni lägger tidigare för natten pga av kvällströttis och känner att det blev för lite mat, kan ni vända på Liten efter ca 20 min och fylla på med en slurk mer eller mindre i sömnen, vända tillbaka och stoppa om! :sleep:

PS3: Har ni Sempers magdroppar? :idea: Dom är toppen!

Välkommen hit och GRATTIS till underverket förresten!

:thumbsup: :heart:
Världsministern
Inlägg: 21
Blev medlem: ons 30 jul 2008, 23:27

Inlägg av Världsministern »

Hej gott folk.

Jag ber om ursäkt för vår dåliga respons här i tråden.
Vi har läst det ni skrivit och länkat till men inte haft energin kvar besvara på ett ordentligt sätt.

Vår tjej Alice är nu 17 veckor gammal (4 månader + några dagar) och jag tror (hoppas) att vi börjar lämna en riktigt tuff period bakom oss.

Kortfattat = storsprång i utvecklingen hos Alice samtidigt som hela familjen varit förkylningsjuka.

Alice som var på så god väg mot stadig och pålitlig sömn blev helt förbytt. Hon slutade äta, slutade sova på nätterna och har varit i väldig obalans under vakentiden. Så har det varit i två veckors tid.

Men frångick vi schemat? NEJ
Frångick vi trugandet? NEJ

Hon sov och åt som skit, men miltalet på våra två vagnar som hon sover i är uppe i tusentalet, dom rullar helt skevt nu förtiden (det är t.om. en bubbla i ena däcket på ena vagnen).

I två dagar har hon nu börjat äta bättre, och igår kunde vi se en förbättring av nattsömnen.

Den här perioden har dock varit väldigt tung för mig. Jag har förlorat alla nerver. Jag får en klump i magen varje gång jag hör henna fråga/skrika under sovpassen. Under ett par dagar tappade jag hoppet totalt. Jag kände inte längre att någonting någonsin kommer kännas bra igen. Så tacksam för att min kära partner orkat hålla uppe familjen under denna tuffa tid.
Jag försöker krävla mig upp ur min deppighets-grop, det börjar kännas lite ljusare. Men jag är fortfarande så omskakad att jag inte har någon ro och balans i kroppen.

Nu är jag inte här för att folk ska tycka synd om mig, jag skrev ovanstående mest som ett konstaterande för att det skulle få en terapeutisk effekt.
Min oro/deppighet kommer endast från hur jag sett min dotter må den senaste tiden. INTE roligt.

Här kommer istället lite frågor! :)

Nu är Alice 4 månader och vi vill börja införa ramsan som ersättning till allt vagnande. 8)

Hur går man bäst tillväga med att införa ramsan i detta stadie? Hon svarar bra på vagning men jag vet inte hur länge det kommer fortsätta vara så.

Alice sover och kommer fortsätta sova i föräldrarnas rum. Vi har tyvärr inget eget rum till Alice och vi vill ogärna störa storebror med vrålande bebis och ramsande föräldrar.

Storebror sover i rummet på andra sidan väggen brevid oss.

På sikt vill vi helst flytta in lillasyster i samma rum som storebror. Är det rimligt?
När och hur gör man en sådan flytt på bästa sätt? Era erfarenheter uppskattas.

Vi vill inte förstöra storebrors väldigt intränade sovrutin/mönster.

En sista fråga.

Finns det något med vårat schema vi bör tänka på?

Kod: Markera allt

19-07 natt
07-09 morgonstund (frukost 07.30)
09-11 sova 1
11-13 lunchstund (mat 11.30 inkl fast föda)
13-14.30 sova 2
14.30~17.15 (mellanmål kl 15.30)
~17.15 powernap max 20 min
17.35 - 19 kväll (fast föda kl 18, nattslurk strax innan 19)

Totalt 15.5h inplanerad sömn (med undantag för powernap)


Nu får jag ta och sluta innan inlägget bli så långt att ingen orkar läsa det.
Morsning och tack för att ni läser!
Pappa till Samuel jun -08 och Alice dec -09
Kalaskakan

Inlägg av Kalaskakan »

Halloj Ministern!

Roligt att höra från er igen och tråkigt att det har varit tufft :!: Nu hoppas vi att ni är på rätt köl snart igen :D

1) Ramsan kan ni endera låta ta över vagningen helt, bara så där hux-flux genom att sluta vagna och istället ramsa. Då gäller det att lyssna till Lilltjejen. Verkligen LYSSNA. -Vad är det hon säger, är hon arg, frustrerad, ledsen osv osv. och svara med ramsan därefter som svar till eventuella frågor. Jag skulle vilja påstå att alla barn har olika läten för vad de säger.
Eller så smyger ni in den genom att efter skaket i vagnet säga den mjukt på er väg ut från sovrummet. När den då har satt sig får ni utröna med tiden, olika för alla barn.

2) Ja det är rimligt att flytta in henne till storebror. Man flyttar helt enkelt in henne :D Alla gör olika, jag vill minnas att t.ex. SusanD hade inflyttningskalas!
Storsyskon kan t.ex. hjälpa till att flytta in sängen, göra iordning och bona om och till nattläggningen vips, där ligger de.
Bara fantasin sätter stopp där!

3) Schemat har jag inga synpunkter på. Kör på om det är hennes preferenser, vi hade ngt liknande till SmulanTröttmössa. Justera med tiden om/när det behövs.

-Och du, det där onda i magen som kommer sig av när de skriker kommer att gå över. Been there twice and done that. Det kommer att ge med sig, promise!

Varma hälsningar till hela familjen!
:) :thumbsup:
Världsministern
Inlägg: 21
Blev medlem: ons 30 jul 2008, 23:27

Inlägg av Världsministern »

Hej Kalaskakan (och ni andra). Tack för ditt svar!

Då hon under sina språng- och förkylningsveckor haft täppt näsa, feber och allmänt obehag i kroppen har hennes sömnrytm hackats sönder på nätterna.

Nu när hon inte är sjuk längre upplever jag att hon börjat få in en rutin att vakna och fråga titt som tätt på nätterna.

Hon vaknar minst 4-5 gånger varje natt och frågar, varpå min kära sambo vagnar, och vagnar, och vagnar. Till slut blir lilla Alice så trött att hon lägger ner och somnar (och vaknar inom några timmar igen).

Det här är en utveckling som oroar och vi är på väg i att börja tappa greppet en aning.

Nu är hon inte sjuk längre, men fortfarande i full språngmarsch i utvecklingen. Men jag tycker en bebis ska sova ordentligt, vilket hon inte gör.

Det första vi tänker göra är att ta bort ytterligare en halvtimme sömn på dagsschemat. Alice verkar vara en piggelinare som går fort fram med allt.

Det blir alltså 15h planerad sömn, två 1.5h-pass sömn på dagen och 12h natt.

Men jag tvivlar på att det kommer vara tillräckligt, hon sover så oroligt på nätterna.

Är en SHN-kur den enda vägen ut på detta? Vi känner att vi har svårt att samla kraft för att kunna göra en effektiv kur.

Ska man ramsa även på nätterna efter att man vagnat tyst?

Nu bekräftelseramsar vi utanför dörren på kvällarna, när vi vuxna fortfarande är vakna. Sambon känner att ramsan förvirrar henne om den görs inne i rummet (det är ca 1.5m mellan dörren och Alice säng). Ska man då gå ut ur rummet mitt i natten och ramsa utanför också?

Jag måste erkänna att jag trots Barnaboken i handen känner mig ganska förvirrad och kluven till vilket tillvägagångssätt vi skall ha. Lite orolig och osäker, och det är den sista signal jag vill sända till min dotter.
Sjukdomar och utvecklingssprånget har tyvärr kastat oss ur vår trygga välsnitsade bana som det gick så bra med.

Hjälp oss gärna återfå självförtroendet och fokus. Det skulle vi verkligen behöva just nu.
Pappa till Samuel jun -08 och Alice dec -09
Skriv svar

Återgå till "Späda barn och små (nyfödd till 1år)"