Tack, ElinN! Ja, det här ska gå så bra så bra! (Fast läggningen ikväll klockan 19 tog 20 minuter av rekordskrik som ibland även var ledsna. Men i morgon är en annan dag...)
Och jag håller helt med om att det inte är hela världen med något tidigt uppvak, en halvtimme hit eller dit bryr jag mig inte om så väldigt. Så om det verkligen kniper får han sova första luren tidigare. Men att gå upp klockan SEX, det är galenskap! Kan knappt fatta att jag numer anser att klockan 07 är en okej starttid på dagen. Helt galet. Sjukt många vuxenpoäng. Gå upp klockan 07! Och där går egentligen min gräns. Och förhoppningsvis snart även Charlies.
Jaja. Vi jobbar på. Tack för pepp, helt fantastiskt att ni finns!
Skriket till godnatten - och det lyckliga slutet
Ja, att lägga för natten klockan 19 är verkligen succé!
Inte. Nu har han skrikit i 30 minuter. Igår i cirka 20, och det var inte bara arga toner. Men klockan sex vaknade han i alla fall i morse som vanligt, så det blev ju lite mer sömn åtminstone. Alltså att han inte vaknade ÄNNU tidigare trots tidigare läggning.
I morse fick jag snilleblixten att lägga över honom i vagnen och vagna till sömns, efter det obligatoriska bajsblöjebytet. Tänker liksom att den nya tiden ska sätta sig i kroppen på honom. Ja, det blev 50 minuters vagning. Gossen sov, bara vagnen rullade.
Det här tilltaget har jag då aldrig någonsin blivit tipsad om vid tidiga uppvak, men jag har faktiskt gett upp hoppet. Han har vaknat klockan sex och därikring ända sedan vintertid inträdde. Några få lyckliga morgnar har han sovit till sju. Några få.
Ja, så jag lämnar öppet för er att skriva "We told you so" sen när jag konstaterat att inte heller detta var någon strålande strategi.
Som ni märker har jag Attityd så det räcker och blir över!
Det positiva är dock att jag inte längre blir ARG när han vaknar för tidigt - vilket ju är djupt orättvist mot älsklingen. Nu förväntar jag mig att vakna klockan sex och att sedan ägna en timme åt att inte ta upp honom.
Sötaste sötaste älsklingen. Han är så fin. Och tjock. Tjock och fin.
Kram på er!
Inte. Nu har han skrikit i 30 minuter. Igår i cirka 20, och det var inte bara arga toner. Men klockan sex vaknade han i alla fall i morse som vanligt, så det blev ju lite mer sömn åtminstone. Alltså att han inte vaknade ÄNNU tidigare trots tidigare läggning.
I morse fick jag snilleblixten att lägga över honom i vagnen och vagna till sömns, efter det obligatoriska bajsblöjebytet. Tänker liksom att den nya tiden ska sätta sig i kroppen på honom. Ja, det blev 50 minuters vagning. Gossen sov, bara vagnen rullade.
Det här tilltaget har jag då aldrig någonsin blivit tipsad om vid tidiga uppvak, men jag har faktiskt gett upp hoppet. Han har vaknat klockan sex och därikring ända sedan vintertid inträdde. Några få lyckliga morgnar har han sovit till sju. Några få.
Ja, så jag lämnar öppet för er att skriva "We told you so" sen när jag konstaterat att inte heller detta var någon strålande strategi.
Som ni märker har jag Attityd så det räcker och blir över!
Det positiva är dock att jag inte längre blir ARG när han vaknar för tidigt - vilket ju är djupt orättvist mot älsklingen. Nu förväntar jag mig att vakna klockan sex och att sedan ägna en timme åt att inte ta upp honom.
Sötaste sötaste älsklingen. Han är så fin. Och tjock. Tjock och fin.
Kram på er!
Fanny, mamma till världens bästa Charlie, född april 2009.
-
chokladkaninen
- Inlägg: 2604
- Blev medlem: sön 16 mar 2008, 06:45
- Ort: Uppsala
Hej Fanny! 
Har du testat väckarklocka? Det är (tydligen, själv har jag inte infört det - men borde nog ha gjort
) effektivt när man har barn som tror att det är deras uppgift att hålla koll på när dagen ska börja. 
För som jag ser det verkar ert problem vara morgnarna, inte läggningarna.
Eller?
Du har säkert läst i slutet av min Bebbotråd om när Bebbo lärde sig somna om - en morgon blev jag trött på att springa och buffa och rent allmänt ta ansvar för hans morgonsovande - så jag tänkte att jag hade gjort vad jag kunde, och på natten sover man, ju, och så sköt jag igen dörren till sovrummet och gjorde inget mer. Och se, då lärde han sig somna om!
Han vaknar fortfarande för tidigt ibland, men då bjuder jag på en ramsa, max, och han har lärt sig att han antingen får somna om då, eller underhålla sig själv tills det blir morgon. O:) Det finns hopp!
Har du testat väckarklocka? Det är (tydligen, själv har jag inte infört det - men borde nog ha gjort
) effektivt när man har barn som tror att det är deras uppgift att hålla koll på när dagen ska börja. För som jag ser det verkar ert problem vara morgnarna, inte läggningarna.
Eller? Du har säkert läst i slutet av min Bebbotråd om när Bebbo lärde sig somna om - en morgon blev jag trött på att springa och buffa och rent allmänt ta ansvar för hans morgonsovande - så jag tänkte att jag hade gjort vad jag kunde, och på natten sover man, ju, och så sköt jag igen dörren till sovrummet och gjorde inget mer. Och se, då lärde han sig somna om!
Han vaknar fortfarande för tidigt ibland, men då bjuder jag på en ramsa, max, och han har lärt sig att han antingen får somna om då, eller underhålla sig själv tills det blir morgon. O:) Det finns hopp!
Mamma till Storasyster f feb 07
och Lillebror f okt 08
Storasyster f feb 07och
Lillebror f okt 08Hej choko, och tack!
Ja, nu känns det ju som att vi (eller Charlie, rättare sagt) har problem med både läggningar och morgnar. Nu verkar läggningsproblematiken dessutom ha spridit sig till daglurarna också. Tar en halvtimme av protester. Härliga tider.
Till frukosten satt jag och funderade på att ge upp och låta dagen börja klockan sex. Så kan man ju också göra. Men då får man ju inte sitta och gnälla sen.
Väckarklocka var det ja. Nej jag har inte provat på riktigt, bara lite halvdant. För jag tror helt enkelt inte på det. Jag tror inte att Charlie vaknar för att han inte "vet" när det är morgon. Jag tror att han vaknar för att han inte längre är trött. Jag har liksom helt tappat tron på att man kan "programmera" de små precis som man vill ha det. Det har ju inte gått så bra hittills, ens med dagarna. Men det kanske är min sömnlöshet som talar. Den som gör mig lite smått pessimistisk.
Och som jag ser det är inte heller det största problemet med tidiga morgnar att han stör mig. Jag skulle inte vara "nöjd" om han låg och underhöll sig själv med glada skratt i en timme heller. För det är ju sova jag vill att han ska göra, om det nu är så att han behöver 14,5 timmars sömn för att må bra.
Om jag låter lite butter är det för att jag är det - just idag när ingenting går Charlies väg.
Funderar på om hela schemat borde göras om. Tvivlar. Och det är ju Charlie verkligen inte betjänt av över huvud taget! Det är jag som ska vara klippan. Jag som ska veta vad som är bäst för honom. Det är ju därför det känns så trist när jag inte gör det.
Soliga sommarhälsningar
/Fanny O:)
Ja, nu känns det ju som att vi (eller Charlie, rättare sagt) har problem med både läggningar och morgnar. Nu verkar läggningsproblematiken dessutom ha spridit sig till daglurarna också. Tar en halvtimme av protester. Härliga tider.
Till frukosten satt jag och funderade på att ge upp och låta dagen börja klockan sex. Så kan man ju också göra. Men då får man ju inte sitta och gnälla sen.
Väckarklocka var det ja. Nej jag har inte provat på riktigt, bara lite halvdant. För jag tror helt enkelt inte på det. Jag tror inte att Charlie vaknar för att han inte "vet" när det är morgon. Jag tror att han vaknar för att han inte längre är trött. Jag har liksom helt tappat tron på att man kan "programmera" de små precis som man vill ha det. Det har ju inte gått så bra hittills, ens med dagarna. Men det kanske är min sömnlöshet som talar. Den som gör mig lite smått pessimistisk.
Och som jag ser det är inte heller det största problemet med tidiga morgnar att han stör mig. Jag skulle inte vara "nöjd" om han låg och underhöll sig själv med glada skratt i en timme heller. För det är ju sova jag vill att han ska göra, om det nu är så att han behöver 14,5 timmars sömn för att må bra.
Om jag låter lite butter är det för att jag är det - just idag när ingenting går Charlies väg.
Funderar på om hela schemat borde göras om. Tvivlar. Och det är ju Charlie verkligen inte betjänt av över huvud taget! Det är jag som ska vara klippan. Jag som ska veta vad som är bäst för honom. Det är ju därför det känns så trist när jag inte gör det.
Soliga sommarhälsningar
/Fanny O:)
Fanny, mamma till världens bästa Charlie, född april 2009.
-
chokladkaninen
- Inlägg: 2604
- Blev medlem: sön 16 mar 2008, 06:45
- Ort: Uppsala
-
Kalaskakan
07.00 Kuckeliku, klockan är sju.
09.00 Sova 45
12.00 Sova 2
16.00 Sova 20 (promenad i vagn)
19.00 Natti natti, sov så gott
07.00 Morgon
08.45-09.30 Sova 45
12.00-14.00 Sova 2
16.15-16.35 Sova 20
19.00 Natt
Spånar lite nu.
Kan det vara så, att trots att Charlie har för "få" sovtimmar ändå behöver vara vaken längre mellan lurarna?
Smulan har i princip fått styra sen jag släppte tyglarna lösa vid 10-12v.
Hon visar när lurar behöver skjutas fram 15 minuter och när de behöver kortas av. Likaså fick hon visa när hon var redo för 12-timmars nätter.
Det senaste hon visat, slutet på förra veckan var att 45'an, den sista bara skulle vara 20'.
Nu i dagarna visar hon att hon behöver mer än 1h30min/1h45min vaket på första passet för att sussa gott på sin första 45'a.
Att Charlie vaknar för att han inte längre är trött. Hm.. du känner honom bäst MEN tänk på att Charlie också visade att han var mätt och inte ville ha mer mat innan du kom på att erbjuda mer mat.
Vad jag vill ha sagt är det där med att vi får lära våra barn att äta, att korsa gatan, cykla you name it. Vi får de facto också lära våra barn att sova.
Du är världsbäst mamma till Charlie Fanny, jag emotsäger inte dina funderingar, jag ger dig bara lite mer att klura på.
Samt ett förslag till schema
09.00 Sova 45
12.00 Sova 2
16.00 Sova 20 (promenad i vagn)
19.00 Natti natti, sov så gott
07.00 Morgon
08.45-09.30 Sova 45
12.00-14.00 Sova 2
16.15-16.35 Sova 20
19.00 Natt
Spånar lite nu.
Kan det vara så, att trots att Charlie har för "få" sovtimmar ändå behöver vara vaken längre mellan lurarna?
Smulan har i princip fått styra sen jag släppte tyglarna lösa vid 10-12v.
Hon visar när lurar behöver skjutas fram 15 minuter och när de behöver kortas av. Likaså fick hon visa när hon var redo för 12-timmars nätter.
Det senaste hon visat, slutet på förra veckan var att 45'an, den sista bara skulle vara 20'.
Nu i dagarna visar hon att hon behöver mer än 1h30min/1h45min vaket på första passet för att sussa gott på sin första 45'a.
Att Charlie vaknar för att han inte längre är trött. Hm.. du känner honom bäst MEN tänk på att Charlie också visade att han var mätt och inte ville ha mer mat innan du kom på att erbjuda mer mat.
Vad jag vill ha sagt är det där med att vi får lära våra barn att äta, att korsa gatan, cykla you name it. Vi får de facto också lära våra barn att sova.
Du är världsbäst mamma till Charlie Fanny, jag emotsäger inte dina funderingar, jag ger dig bara lite mer att klura på.
Samt ett förslag till schema
-
Kalaskakan
chokladkaninen skrev:Fanny,
nu tjurar du bara! [-X
Du är varken den första eller din sista som har det här problemet, men helt klart kommer det inte att lösa sig förrän du faktiskt har lust att lösa det.
Ja, tjura på. Och läs. Så får du tjura lite till över mitt käcka inlägg!
-
Anna-Helene
- Inlägg: 125
- Blev medlem: mån 20 jul 2009, 15:49
Hej Fanny!
Ville bara flika in lite, om det är ok?!
Jag brukar läsa din tråd. Och först måste jag säga att det har varit jätte roligt och mysigt att följa er! Perfekt att hämta inspiration i din tråd, när min egen inspiration tryter...
Hursomhelst; vill bara ge en liten uppmuntran! Förstår exakt hur du känner det. Ibland känns det bara så hopplöst, det känns som om allt går i fel riktning och man vill bara 'lägga ner'. Men, det kommer bättre dagar! 8) Håll ut någon dag till, gör justeringar i schemat om så krävs och fortsätt kämpa!
Du vet ju redan allt detta! Men, du ska veta att vi är fler här ute som 'i det tysta' hejar på dig och Charlie! Detta kommer du att lösa!
Kramar!
Ville bara flika in lite, om det är ok?!
Jag brukar läsa din tråd. Och först måste jag säga att det har varit jätte roligt och mysigt att följa er!
Perfekt att hämta inspiration i din tråd, när min egen inspiration tryter... Hursomhelst; vill bara ge en liten uppmuntran! Förstår exakt hur du känner det. Ibland känns det bara så hopplöst, det känns som om allt går i fel riktning och man vill bara 'lägga ner'. Men, det kommer bättre dagar! 8) Håll ut någon dag till, gör justeringar i schemat om så krävs och fortsätt kämpa!
Du vet ju redan allt detta!
Men, du ska veta att vi är fler här ute som 'i det tysta' hejar på dig och Charlie! Detta kommer du att lösa!Kramar!
Storebror född i februari 2007 Lillebror född 22 maj 2009 Gulliga gulliga ni. Ja, jag tjurar och tjurar här tills det går över. Tjurade precis i en halvtimme på Konsum. Satt på en sån där pall och bara stirrade på alla som målmedvetet la ner lök och morötter och annan föda i sina korgar. Min korg var tom. Sen gick jag hem - utan middagsmat. Jättemoget.
Ha ha!
Återkommer när jag tjurat färdigt.
Ha ha!
Återkommer när jag tjurat färdigt.
Fanny, mamma till världens bästa Charlie, född april 2009.
-
Clara Cecilia
- Inlägg: 992
- Blev medlem: ons 10 jun 2009, 19:40
- Ort: Stockholm
Kära Fanny
med den underbara tråden,
jag överlämnar till dom kloka på forumet hur du ska svara på Charlies morgonfrågor men jag svarar dig:
- glöm inte ett eget skrattet till gonattet!
Har själv funnit att det gör underverk när Attityden sviktar och det är lite för mörkt utomhus. Lägg in en beställning hos din fina man bums!
(Allt med trötta mammor tar tre dagar också så se till att sköta uppföljningsveckan ordentligt!)
Kram från en trogen läsare
med den underbara tråden,
jag överlämnar till dom kloka på forumet hur du ska svara på Charlies morgonfrågor men jag svarar dig:
- glöm inte ett eget skrattet till gonattet!
Har själv funnit att det gör underverk när Attityden sviktar och det är lite för mörkt utomhus. Lägg in en beställning hos din fina man bums!
(Allt med trötta mammor tar tre dagar också så se till att sköta uppföljningsveckan ordentligt!)
Kram från en trogen läsare
Mamma till V 2008, L 2010
Clara Cecilia, vilket supertips! Då får jag se till att han ålders- och viktanpassar tillställningen. Vårt skratt till godnatt på Charlie ikväll var nämligen:
1. Skälla som en galen hund
2. Svinga honom i armar och ben över sängen
3. Pruttljud
Fast om sanningen ska fram skrattade jag ju lika mycket själv när Johan skällde. Då det kanske skulle funka rakt av. Minus svingandet i armar och ben, då.
Tack för omtanken, den värmer enormt!
1. Skälla som en galen hund
2. Svinga honom i armar och ben över sängen
3. Pruttljud
Fast om sanningen ska fram skrattade jag ju lika mycket själv när Johan skällde. Då det kanske skulle funka rakt av. Minus svingandet i armar och ben, då.
Tack för omtanken, den värmer enormt!
Fanny, mamma till världens bästa Charlie, född april 2009.
Lilla lilla Charlie, vad är det som händer? De senaste kvällarna har han vaknat ungefär en timme efter läggdags och gallskrikit. Buffning har lugnat, men så fort vi slutar så skriker han helt förtvivlat igen.
Ikväll har vi hållit på i en timme, han sover fortfarande inte och är djupt olycklig. Ramsan funkar inte. Vi kan inte ramsa. Buffning funkar som sagt, men vi kan ju inte stå och buffa hela kvällen. Han är inte arg eller frustrerad, han är helt förtvivlad.
Det är faktiskt vi också, tyvärr.
Vad göra? Hjälp oss!
Vi tycker inte att det är okej att han skriker förtvivlat och tycker därför inte att mozart eller liknande är ett alternativ.
Ikväll har vi hållit på i en timme, han sover fortfarande inte och är djupt olycklig. Ramsan funkar inte. Vi kan inte ramsa. Buffning funkar som sagt, men vi kan ju inte stå och buffa hela kvällen. Han är inte arg eller frustrerad, han är helt förtvivlad.
Det är faktiskt vi också, tyvärr.
Vad göra? Hjälp oss!
Vi tycker inte att det är okej att han skriker förtvivlat och tycker därför inte att mozart eller liknande är ett alternativ.
Fanny, mamma till världens bästa Charlie, född april 2009.
-
chokladkaninen
- Inlägg: 2604
- Blev medlem: sön 16 mar 2008, 06:45
- Ort: Uppsala
Hej Fanny!
Här kommer ett förslag:
Pga av bara lite för lite sömn under en period har ni dragit på er ett övertrötthetsproblem som leder till tidiga morgnar. 
De tidiga morgnarna spär sedan på övertrötthetsproblemet så att solige Charlie blir gnällig på dagarna och strulig på kvällarna. Detta har lett till ett major varg-/Attitydproblem samt eventuellt ett matproblem.
Kan något av detta stämma?
I så fall vill jag rekommendera favorittråden om tidiga morgnar (och väckarklockan, igen): http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... ght=#90119
samt skjuta vargar-tråden: http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=12068
...och i händelse av att du fortfarande buffar nu, eller Charlie vaknar igen ikväll, så är det pangramsa med pondus som gäller. 8) Att buffa med en vargflock runt fötterna hjälper som du märker bara just medan man gör det. Så andas djupt och känn hur lugn du är och hur mycket du tror på din egen ramsa. Charlies skrik är som du vet frågor, och måste få trygga och betryggande svar.
Du klarar det här!
Här kommer ett förslag:
Pga av bara lite för lite sömn under en period har ni dragit på er ett övertrötthetsproblem som leder till tidiga morgnar. De tidiga morgnarna spär sedan på övertrötthetsproblemet så att solige Charlie blir gnällig på dagarna och strulig på kvällarna. Detta har lett till ett major varg-/Attitydproblem samt eventuellt ett matproblem. Kan något av detta stämma?I så fall vill jag rekommendera favorittråden om tidiga morgnar (och väckarklockan, igen
): http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... ght=#90119samt skjuta vargar-tråden: http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=12068
...och i händelse av att du fortfarande buffar nu, eller Charlie vaknar igen ikväll, så är det pangramsa med pondus som gäller. 8) Att buffa med en vargflock runt fötterna hjälper som du märker bara just medan man gör det. Så andas djupt och känn hur lugn du är och hur mycket du tror på din egen ramsa. Charlies skrik är som du vet frågor, och måste få trygga och betryggande svar.
Du klarar det här!
Mamma till Storasyster f feb 07
och Lillebror f okt 08
Storasyster f feb 07och
Lillebror f okt 08-
ElinN
Jag vill bara understryka Kalaskakans funderingar tidigare, om tidig 8-månadersångest (läs i BB!).
Vi hade en jättejobbig period i den åldern, min goa, glada, lättlagda tjej var inte sig lik alls.
Men vet du va? Det gick över! Runt 8-månader var min lillfia ute på andra sidan.
Motorisk frustration kan också vara en bit i pusslet -jag minns inte hur det är med Charlie, ålar han? Kryper? Det är mycket som ska falla på plats för dom små, och då gäller det att finnas där rock-solid som den stabila grund dom så väl behöver. Håll rutinerna, var ute massor i lugna milöjöer (utan folk!, dvs skog och mark), bjud massa mat och träna på ålning etc! Och snabba svar på frågor -pangramsa precis som Chokladkaninen skriver- inte ge chans att skrika upp sig.
Hitta er väg mot andra sidan. Den finns där om hörnet. jag lovar.
KRAM
Vi hade en jättejobbig period i den åldern, min goa, glada, lättlagda tjej var inte sig lik alls.
Men vet du va? Det gick över! Runt 8-månader var min lillfia ute på andra sidan. Motorisk frustration kan också vara en bit i pusslet -jag minns inte hur det är med Charlie, ålar han? Kryper? Det är mycket som ska falla på plats för dom små, och då gäller det att finnas där rock-solid som den stabila grund dom så väl behöver. Håll rutinerna, var ute massor i lugna milöjöer (utan folk!, dvs skog och mark), bjud massa mat och träna på ålning etc! Och snabba svar på frågor -pangramsa precis som Chokladkaninen skriver- inte ge chans att skrika upp sig.
Hitta er väg mot andra sidan. Den finns där om hörnet. jag lovar.
KRAM