Hjälp mig nu att ramsa bra, hjäääälp mig nu att raaaamsa bra, HJÄLP mig nu att raaamsa bra, hjälp mig nu att RAMSA braaaaaaa
Hej igen!
Nu är jag tillbaka. Allt går så bra, jag är fortfarande lite chockad (dock inte naken) över att det är så lätt att INTE flyga in vällingflaskor nattetid.
Men man får ju räkna med vissa uppvak en tid framöver, och än så länge blir jag mest peppad då det händer, eftersom jag då får chans att dra fram verktygslådan.
Det jag nu vill öva upp är ramsan. Buffa kan jag. Vagna kan jag (allt för väl).
Attityden av total självklarhet har jag. Den behöver jag inte ens fejka längre, nu är det verkligen fullkomligt självklart att man sover på natten och att Charlie KAN sova på natten.
Men jag har lite tekniska funderingar, som lyder som följer:
Charlie sover som sagt i en vrå i vardagsrummet. Vi befinner oss bakom en rumsavdelare när vi kollar på tv/läser före sänggående. I kväll vaknade han runt kl 22.
Vad blir bäst taktik här? Att ramsa från soffan? Eller att smyga ut från vardagsrummet, ramsa i dörröppningen (där det inte finns någon dörr) och sedan förflytta mig ut mot köket? Spelar det någon större roll?
Vid nattens uppvak kl 06 flyttade jag ut i vardagsrummet och opererade därifrån, mest för att slippa flänga fram och tillbaka, eftersom Charlie inte var så inne på att somna om alls. Men visst är det meningen att jag ska befinna mig i annat rum om det ska ramsas flera gånger? Det finns dock ingen dörr till vardagsrummet, och det känns ju inte så hållbart att stå inne i sovrummet och skrika.
Alltså: VAR ska jag stå och ramsa? Skäll gärna på mig om ni tycker att jag fuskar. Jag antar att jag gör det.
Kan ni hålla med om att det nu är dags att låta ramsan ta över och sluta buffa? Måste motvilligt erkänna att jag är lite rädd för den dusten. För då får jag räkna med att ramsa högt och tydligt tills den tar, även om det blir hundra ramsor och mycket ledsen bebis? Jag tycker att han ofta får "panik" ganska snabbt om man inte ingriper fysiskt och jag har ärligt talat inte mycket is i magen när bebis har panik. Svår linje att balansera på här, tycker jag. Ska jag fortsätta vara generös med buffning, på samma sätt som man kan vara generös med vagning dagtid när man ska sätta ett nytt schema? Risken för träsk är ju rätt överhängande i båda fallen.
Ja, det här var ju inga knivskarpa tankar direkt, hoppas ni förstår lite i alla fall.
Jag vill avsluta med en dikt.
Nej, jag skojar. Jag kan inte skriva dikter. Jag avslutar med att tacka Anna Wahlgren med ett fyrfaldigt hurra: Hurra, hurra, hurra, hurraaaaaa!
Fanny
Fanny, mamma till världens bästa Charlie, född april 2009.
Storasyster f feb 07
Han är fantastisk, började gråta när jag gav honom välling på madrassen för jag älskar honom så mycket."