Har så mycket att tacka alla här inne för! Utan er skulle jag aldrig ha tänkt tanken att skaffa ett syskon till våran dotter. Det hade jag inte orkat. Men nu ska hon bli storsyster i september
MEN. Sedan 2 månader tillbaka har de underbara 12 tim nätterna förvandlas till rena skräcken
Jag har då försökt att ramsa först. Men har sanbbt konstaterat att det INTE hjälper, har du gått in och buffat/klappat på henne, ramsat och gått ut. Då är hon tyst för några minuter och jag hinner nästan somna om, och hon gallskriker igen och så här håller det på timme efter timme, natt efter natt ](*,) . Iband vill hon ha vatten, då ger jag henne vatten och ibaland byta blöja och då byter jag. Men detta hjälper inte.
Igår kom hennes pappa hem. Har inte setts på dessa 2 månader. Utan jag har varit ensam med dotterna och mina heltidsstudier, vilket kanske har gjort att jag inte har föjlt spelreglerna riktigt för SHN. När hon har varit sjuk har jag tagit upp henne för att orka gå på mina föreläsningar dagen efter..
Våran tjej är väldigt framåt! Äter bra! Glad! Trottsig som få
Men nu orkar jag inte mer.. SNÄLLA. Jag behöver verkligen HJÄLP