1 mån ska börja på SM på ondag.. lite frågor...

[ilindstrom]

Hej!

Vill bara säga att jag tycker du jobbar på så målmedvetet och klokt. Din lilla har tur som har just dig till mamma. Snart är ni i mål.

kramar
Ida (busmamman)

[Miss Giggle]

Tack snälla Ida!

Vår förr så underbara daglurar har nu börjat strula lite. Eller ja , inte så värst men förr sov hon som en stock i 1.5h och sen var det klart liksom .
Nu skarvara hon igen och jag har nu fått dra ett par tag och skaka flera gånger om. ÄR det vanligt? Gör jag rätt?
Försöker låta henne vara så mkt som möjligt men vill ju heller inte att hon ska vakna, för då blir det ju svårare att få henne att somna om...

Fråga två är om det är dags att plocka bort lite sovetid för lillfisen?
Hon är nu fulla 17v gammal och idag har vi 11.5+1.5+1.5+45 vilket ger oss 15h 25 min.
Har dock märkt på henne att hon klarar längre vakenperioder nu än tidigare och att hon gärna vaknar lite i förtid på lurarna, även innan nappen togs bort...
Kankse bara ha 20 min på em ist? Vad tror ni?

kram

[ilindstrom]

Jag tycker det är lite tidigt att ta ner sovtiden man brukar säga att 3-4 månaders bebisar behöver 15,5 timmar.

Jag skulle istället se till att hon är proppis innan hon ska sova och hjälpa henne i skarvarna om det behövs. När ramsan börjar ta så skulle jag upplysa henne med den istället för vagning.

kram
Ida

[Miss Giggle]

Nu har vi ju smygit in den bakvägen men jag kan inte riktigt känna att den tar, tyvärr.

Ikväll har jag backat rejält, är så rädd att jag ska hamna i ett vagnings/buffningsträsk.
SÅ jag nattade lillfisen, och gick. Hon bökade i typ 10 min sedan började hon hetsa upp sig. Så gick jag in och buffade lite kort. Hon lugnade sig och sen gick jag ut.
5 min senare var det samma sak igen, fast då gick hon direkt till nästan gråten- kom och hjälp mig gråten.
Då gick jag in, höll handen på henne och gungade henne lite lätt, och vips så sov hon. Problemet är att jag tror att hon somnade typ direkt, och nu är jag feträdd att hon ska få för sig att mamma ska vara där alltid när hon ska somna om.
Hon borde ju inte ha somnat direkt bara för att jag la handen på henne och lugnade ner henne tycker man? Eller var hon bara så slut att hon behövde bara lugnas så somnade hon?
Eller tror jag kankse bara att hon somnade direkt för hon började andas sakta och djupt nästan direkt, och så gjorde hon inte det?

Åh jag försökte ju verkligen inte hamna där, och så fort det har gått isf!

PÅ dagarna i vagnen ligger hon verkligen och skriker om jag inte vagnar, och jag har verkligen försökt att inte gå dit direkt. Bara snabbt drag och sen skak och gå. Avvaktar och ändå verkar det inte funka för jag är där titt som tätt inann hon somnar till.

Vad muppigt allt blev nu!

[Ewa]

Hej

Missmodet blåser vi bort direkt, tycker jag! Jag citerar mig själv från tidigare

Så ha nu inte för bråttom och bli för otålig. Hon har snart släppt nappen - och nätterna blir snart ljuvligt fridfulla för er alla, men räkna inte timmarna och minuterna. Jobba med målet i sikte och vetskapen om att du gör din lilla, rara tös en stor tjänst som hon har med sig livet igenom. Tillgången till den egna, goda sömnen

Här är ingen fara på taket. Det enda du gör är att bli osäker när du egentligen vet hur du ska bete dig. Nattningen gick väl finfint. Här har vi möjligen lite olika erfarenheter, vi dipplade, men jag - personligen - tycker att man väntar med att sätta ramsan ordentligt tills nattmålet ryker. Annars ger man dubbla budskap. Tycker JAG. Andra har säkert annan erfarenhet här.

Att använda ramsan som signal, precis som tillrättaläggandet tycker jag är jättebra. Likaså när man går ut. Men att verktyga med ramsan medan man fortfarande har nattmål tycker jag, personligen, är lite knepigt. Som vi ju pratade om. Och därför har du heller inte ramsan som verktyg på det sättet nu. Men du skötte ju situationen alldeles strålande. Inte sant. Och det är ju inte meningen att det där nattmålet ska dröja sig kvar någon längre stund, och då låter du ramsan helt göra jobbet. Personligen tror jag att du (och liten) är redo för att skippa det där nattmålet om någon vecka eller så 8) , så jag ser inget problem med att ha den handlingsplan du nu har. Du avvaktar och kommunicerar dina verktyg när så behövs. Precis som du gjorde. Vad gäller daglurarna, så tar det några dagar innan liten är tryggt förvissad om att hon kan somna och somna om själv. Och det gäller här, som i övrigt, att backa vartefter. Att tänka att man ger mindre av den goda varan varje dag, och snarare än man tror är man där man vill vara. Bara man har målet i sikte. Och det har du ju :thumbsup:

Kram Ewa

[Miss Giggle]

Stackars lillfisen ser tröttare ut för varje dag som går, inatt har jag varit inne två vändor, somalltid 23 och 03 och duttat lite på henne.
Men sen har jag gett mig fan, rent ut sagt, på att inte gå in där. Hon klarar ju flera uppvak själv (även om de tar tid) och ja, vill hon inte ta nytta av det jag erbjuder gång 1 då får hon skylla sig själv, lite iaf.

Men det syns i hennes ögon och framför allt under dem att hon inte har klockren sömn ännu, men det tar väl ett tag att lära sig att somna utan napp, även i uppvaken, så jag får ge det tid.

Synd bara att min unge inte är lika bright som din ElinN så hon tar tummen ist! SÅ hade det varit mycket lättare för henne själv, men alla är de olika, det är väl lite av tjusningen med dem inte sant!

[ElinN]

Synd bara att min unge inte är lika bright som din ElinN så hon tar tummen ist! SÅ hade det varit mycket lättare för henne själv, men alla är de olika, det är väl lite av tjusningen med dem inte sant!

Inget av mina barn har hittat tummen! Men det går ändå! Lillan är lätt att lägga för natten, men inför dagslurarna tar det lång tid för henne att komma till ro och somna och hon låter ganska mycket. Jag tycker jag ger henne alla dom rätta förutsättningarna, och mer kan jag inte göra...

Fortsatt lycka till -det går ju verkligen jättebra! :thumbsup:

[Miss Giggle]

Nu har jag ett fett breakdown!!!!!!!!
Sitter här och tjuter, det är bara inte skoj just nu.

Lillfisen vaknade mitt i FM luren och vägrade somna om. Bara låg och skrek först och sedan grät för hon inte kunde komma till ro. Jag vagnade som en idiot men inget funkade, jag lät henne vara- funkade inte.
Jag vill ju inte ge henne nappen tillbaka men samtidigt orkar jag inte med att se henne så ledsen. Eller själv vara så ledsen....

Nu ligger hon på mattan och leker som om inget har hänt...

[annawahlgren]

Jag vill ju inte ge henne nappen tillbaka men samtidigt orkar jag inte med att se henne så ledsen. Eller själv vara så ledsen....

Nu får du snart lägga ifrån dig nappen - DU, alltså

Du tror uppenbarligen fortfarande att nappen är något hon behöver och som du gräsligen berövat henne, och titta nu, så ledsen hon är Det du då oundvikligen överför till henne är osäkerhet: du står inte bakom ditt beslut, du har inte glömt nappen en sekund Du talar alltså om för henne att någonting är fel här, någonting är inte bra, någonting är inte som det ska vara och hennes reaktion kan inte bli annat än förvirring - och/eller vrede, för hon vill inte ha sin ledare, beskyddare och överlevnadsgarant osäker. (Vem vill det )

Jag tror helt kallt att du får lägga dina egna känslor - DIN nappabstinens - under lupp nu och välja mellan följande två vägar att gå,som är de enda. Den du väljer ska du sedan stå bakom helt och fullt

1) Glöm nappen. Lär dig vagna effektivt (det finns filmklipp nu under SHN-klippen, på både "vanlig" lugnande vagning och effektiv kris-vagning) ("Tryckpressen") och inse att jobbet att lugna är ditt, inte nappens. GLÖM den

2) Ge tillbaka nappen. Stå då helhjärtat för din tro på att den behövs, att den lugnar, att den är lösningen på oron (både barnets och din egen ) och ger svaret på barnets frågor [-o<

Utvärdera efter fem sex dygn, en vecka

O:)

[Miss Giggle]

Du har säkert alldeles rätt Anna.


Min osäkerhet är ju ngt jag måste ta itu med, jag är så rädd för att göra henne illa på ngt sätt att mitt i detta flödar allt över och jag vill mest bara krypa in iett hörn och gömma mig.


Det som oroar mig är ju just att daglurarna spökar nu, och att det kommit på samma gång som att vi tagit bort nappen. Då täker jag direkt att det är nappen som är orsaken till det. Då blir jag osäker.

Jag ska ta ett rejält samtal med min sambo ikväll om detta och försöka att lugna ner mig själva...

[Miss Giggle]

Hannah har sovit utan napp i natt, och gissa vad, hon har fixat alla sina uppvak utom ett själv.

Hon fick ingen napp igår, jag tog mig i kragen, ringde till min syster och bölade av mig, tog ett bad och lugnade ner mig sedan lade jag lillfisen för at sova både 1230 och 16 utan napp. Så enkelt var det kände ja.

Hon somnade svårt kl 1230 men kl 16 hade jag sett vagningsfilmen ca hundra gånger om och då somande honbetydligt snabbare!


Lite jävlar anamma var visst vad jag behövde!

[annawahlgren]

Pris och beröm, duktiga :-({|=

[Miss Giggle]

Nu har jag kommit på en sak jag undrar.. igen..

När jag lägger Hannah för att sova vill hon inte mera. Hon ligger bara med huvudet upp och tittar runt.
jag lägger henne tillrätta igen och går, men hon somnar inte, bara ligger och lyfter huvudet igen. vad gör jag då?

Om hon vaknar och jag inte kan få henne förbi skarven vad gör jag då? Låter henne ligga i sängen bara och sköta sig själv?

[ilindstrom]

Låt henne vara så länge hon inte blir ledsen. Du kan bara ge henne förutsättningarna för att sova men du kan ju ine sova åt henne.

Så gå du och pyssla om korna och de andra bebisarna. Det samma gäller på daglurarna. Du ge förutsättningarn men vad hon gör med sovtiden är upp till henne.

kram
Ida

[Ewa]

Lite jävlar anamma var visst vad jag behövde!

Visst är det härligt med den självinsikten :thumbsup: