Har kurat min dotter i ett par veckor nu. Hon har svarat superbra tycker jag. Är sååå nöjd med hennes framsteg och min nyvunna kunskap. Så logiskt egentligen! Är innerligt tacksam gentemot Anna som har delgett oss sina kunskaper. I såväl Barnaboken som SHN.
(Om någon kan hjälpa mig att få beställa ett signerat ex. av nya Barnaboken så skulle jag bli enormt glad!
Idag har jag ett par frågor som snurrar i huvudet:
Igår så passade en släkting vår dotter under bl a kvällsluren. Det visade sig att han inte hade förstått kuren och när vi kom hem så låg vår dotter i sin säng gråtandes med nappen bredvid (den har vi skippat för längesedan). Jag plockade då upp henne eftersom tiden för luren var förbi. Hon hade inte sovit någonting tydligen (45 min kvällslur).
Läggningen sedan blev som vanligt numera utan problem. Men sedan vaknade hon kl. 2 och "pratade" i säkert en timma sammanlagt. Jag ramsade från och till, hon lyssnade och gjorde pauser hela tiden. Först lät hon arg men sedan så lät det mer och mer som "skrik" så då gick jag upp och solfjädrade en kort stund, ramsade och lade tillrätta henne igen. Sedan somnade hon utan problem efter det.
"Skrikit upp sig" såhär har hon inte gjort sedan vi började med kuren. Kan det ha att göra med osäkerheten hos vår släkting tidigare på kvällen att hon blev såhär? (alt. att jag tog upp henne då hon grät) Tycker det känns logiskt att det skulle vara det men vill gärna ha er åsikt. Hur pass "allvarligt" är det att det blir "fel" ibland? (ja vi lär ju i och för sig märka det framöver)
Jag helammar fortfarande och vill fortsätta med det om det går en månad till iallafall. Mitt problem är att brösten rinner som kranar frampå morgontimmarna. Sedan så finns det LITE mjölk kvar på kvällen. Hon verkar då inte få den där extra skvätten som hon behöver. (Hon sover 11 timmar utan amning) men (igår) har jag istället börjat amma henne på morgonen vid 6-tiden. Ska jag då sätta klockan och väcka henne kl 6 eller är det bästa att vänta tills hon vaknar själv innan jag tar upp henne? (vet att hon inte ska "skrika" när jag tar upp henne, utan vara lugn.) För hon vaknar alltid där i kring av sig själv.
Hade också problem med första förmiddagssömnen i förrgår då hon vaknade en halvtimma för tidigt och "skrek" och jag fick vagna henne (trots att jag hellre ser att göra en ramsa. Är det ok att vagna fortfarande eller är det att likställa med buffningen (om man är ute och går)?
Att hon vaknade och inte ville somna om här satte jag i samband med att hon hade haft ett så långt matuppehåll under natten och inte hunnit "tanka" upp sig tillräckligt innan promenaden. Detta åtgärdade jag dock dagen efter. Med tre gånger mat i första "målet". Då gick det bättre. Letar hela tiden nya saker att anpassa kuren efter min dotter (som det här) Vägrar tro att det inte ska fungera fullt ut. Har jag fattat det fel, eller är det realistiskt att förvänta sig alla dagens läggningar utan "frågor"?
Också nu på middagssömnen så är hon extra orolig. Ja, jag misstänker att släktingen (och ev jag) "släppte in vargen" igår. När han daltade och jag plockade upp henne när hon grät.
Kan man börja "buffa" helt plötsligt igen? Eller ska man bara fortsätta med ramsan enbart och ibland solfjädern?
Struligt det blev nu. Men jag blir så orolig att vi "förstörde" kuren igår nu innan den verkligen "satt" sig ordentligt genom att låta släktingen passa henne.
Har ni några råd ang. helamning och SHN-kuren? Hur får man det att funka?
Vet ju att mat, mer mat och ytterligare mat är grunden till en långvarig sömn. Har tyvärr haft svårt att ge henne det på kvällen när en hel del av dygnsransonen rinner ut under morgontimmarna.
Hur viktigt är det att i början förlägga alla sömnpass på samma platser?
Detta är något jag fuskat med rätt mycket. Ibland blir det vagnen, ibland vår säng, ibland hennes, ibland kompisars säng.
Vårt schema är samma som det första schemat i SHN-boken. Jag kopierade det rakt av men flyttade fram det två timmar bara.
Dottern är nu 5 månader.
Enormt tacksam för stöd/svar! Tack!