Min stora tjej är nästan två och ett halvt och jag funderar en hel del nu över det här med NÄR blöjan definitivt ska bort. Har läst noga i Barnaboken men har ändå lite tankar.
Först lite bakgrund; min tjej har aldrig varit mycket för att ha kläder på kroppen här hemma, går dock bra att ta på pyjamas, eller att klä sig inför utevistelse, utflykter etc. Men när hon var typ två så började hon även ta av sig blöjan och säga till när hon kissade/när det precis hade kommit. Så jag inhandlade en pall och en sån där barnring till toastolen, och det blev kiss lite här och var men även en del i toaletten. Sen tappade hon intresset ett tag och hade blöja som vanligt, sen kunde det komma en period igen med blöj-avtagande osv. Sen hade hon ett rätt långt uppehåll innan hon nu har börjat springa naken igen om dagarna. Nu är hon riktigt duktig, händer såklart en och annan olycka men oftast hinner vi till toan och idag har hon till och med bajsat där !
Nu till nästa fundering! Hon springer ju som sagt naken mest hela tiden här om dagarna, vill inte ens ha trosor. Jag antar att det är okej när det bara är vi i familjen hemma, även fast jag gärna skulle vilja att hon hade trosor åtminstone. Men när det kommer hit andra människor känns det inte lika okej. Nej, jag ser INTE hennes nakenhet som något sexuellt eller onaturligt. Men hon är för det första väldigt fysisk med sig själv, petar och pekar på sina nedre regioner, dels fysisk med andra, sitta knäet, hålla handen, peta i håret osv. Och detta gäller även folk hon inte känner så jätteväl. Detär nog rätt många som det inte känner sig helt bekväma med att ha ett så "stort" naket barn i famnen eller att hon sitter och pillrar dem i ansiktet när hon nyss har pillrat sig där nere, osv. Förstår ni min tankegång?
Ja, detta blev långt och svamligt!