misslyckad första natt med kuren!

[Jasmine]

Igår kväll började jag med "sova-hela-natt" kuren på min 8 mån. flicka. I början gick allt bra, jag la henne i spjälsängen o buffade, hon ville inte liggas på magen så la jag henne på sidan o buffade.
Det tog 30 min. men hon somnade till slut, till min stora förvåning då hon är van vid att vaggas.

problemet började klockan 5 på morgon, hon vaknades o jag buffade då blev hon jätte arg! jag har aldrig sett henne så hysterisk!!! Gud vad hon höll på men jag tog inte upp henne utan försökte att lugna ner henne. Det gick inte alls bra!

Hon började storgråta o sa mellenåt ma...ma....ma..
Det var så hjärskärande o jag började själv gråta med henne när jag ramsade då gav min man upp. Han orkade inte längre, så han tog upp henne o tröstade. Idag har jag varit jätte arg på honom o samtidigt vet jag inte heller om det hade funkat så som hon höll på.

Så snälla ni som har gått genom kuren, känner ni igen detta? för att enligt Anna Wahlgren o de som har följt kuren sägs det att barn SKA inte gråtas till sömns så detta var jag inte alls förbered på.

Nu vet jag inte vad jag ska göra? Jag är trött på att vagga, hon vaknas flera ggr varje natt så jag känner mig som en zambie då jag får bara sova högst två timmar i sträck.

[wicky]

Hej Jasmine,

var inte arg på vare sig dig själv eller din man [-X - det är ingen lätt situation ni tre hamnade i under natten

Sen - se vilket framsteg ni gjorde om hon tidigare inte kunde sova längre än två timmar i sträck! =D> Hur många timmar blev det under natten??

Min (ännu rätt ringa)erfarenhet är att är man minsta osäker eller ledsen så smittar det av sig direkt till barnet =vargen svansar runt benen. Så jag kan tänka mig att er lilla tös kände på sig att du var ledsen och kom därför inte till ro... Det var sedan under vargtimmen hon vaknade och den kan ta lite tid att arbeta bort plus att den kan återkomma någon gång emellanåt så att du är beredd på det.

Så jag tycker ni ska ta nya tag igen och tänk på att både du och hon behöver sömnen och lita på att tösen vill sova. Och framför allt - känn inte att du på något sätt har misslyckats för det är en tuff situation när ens lilla sötnos gråter. Men hon ska inte gråta sig till sömns utan ni finns ju där med buffningar och ramsan tills hon känner sig trygg att somna. Däremot får man räkna med "frågor" och dessa ska besvaras.

En fundering är om din man möjligen kan ta de första nätterna om det är jobbigt känslomässigt för dig?

Hoppsan, det blev långt och kanske lite rörigt, men jag hoppas du förstår hur jag menar

[MarieH]

Hej!
Till att börja med får jag säga bra jobbat med första läggningen! .

Och, jodå, visst kan kuren vara jättejobbig de tre första dygnen, speciellt om man väntat ganska länge. Ovanorna sätter sig även hos de små. Det fanns rätt gott om inlägg från föräldrar som var lätt chockade efter första natten på det gamla forumet. Men i stort sett alla hade kommit fram till samma slutsats - deras gamla liv var inget de ville gå tillbaka till, så de genomförde kuren fullt ut.

Det tar de tre kur-nätterna plus en uppföljningsvecka innan man kan dra några slutsatser om schemat, så gör inga ändringar i det.

Det som krävs för att det skall fungera är att man dels har läst på noga, gjort ett schema som man sedan kommer att kunna följa helt framöver, övat buffningstekniken och sist, men inte minst, odlat Attityden av självklarhet. Det är mycket nytt att ta in, men det är värt det i slutändan!

Jag reagerade på några saker du skriver, säg till om jag fattat fel:
* Du lade henne och buffade i trettio minuter, tills hon somnade.
Om du buffade henne ända till dess att hon somnade så blev det för länge. Buffa tills hon blir lugn, och ramsa sedan ut. Kom ihåg påminnelseramsa (vid behov) och bekräftelseramsan nu under kuren.

* Du blev förvånad över att hon somnade.
Det låter som om Attityden behöver odlas mer...

* Hon vaknade vid 5 och du gick in och buffade henne, men hon blev arg.
Att hon blir arg, eller ställer frågor är helt OK, men hon får inte vara ledsen. Det går att höra skillnad, även om det är svårt i början. När hon vaknar, prova att bara ramsa först. Om det inte hjälper (efter att ha väntat ungefär dubbelt så länge som du ramsat, c:a en minut), så gå lugnt och stilla in, lägg barnet tillrätta, buffa tills barnet är lugnt, ramsa och gå ut.

När du buffar bör du kunna märka att frågorna minskar vad gäller både hur högt barnet skriker och hur länge. Det kan ta tid första gången! (Själv stod jag och vagnade min lilla skrutta i 1.5 timme, men det var nog flera frågor... ). Här är det bra om den mest sakliga föräldern tar hand om det hela, annars blir det dubbelt påfrestande. Om maken inte vill köra kuren, men du är säker på att du vill: låt honom ta hand om vaknätterna.

Och det är helt rätt att barnen inte skall gråta sig till sömns, men de får ställa frågor (som mamma/pappa nöjaktigt besvarar med att det inte är någon fara), de får vara förbannade och de får ligga och prata. Du får ta ledningen och berätta att det är OK att sova själv på nätterna, vargen tar ni hand om.

Om du har bestämt dig för att köra kuren, och känner att du har läst på tillräckligt - fortsätt! Världen går inte under för att det blev fel en gång. Men, om du är osäker och känner att du behöver "plugga" lite mera - vänta ett tag och se till att du har full koll när ni kör.

Oavsett hur du gör, så finns det gott om människor här på forumet som har erfarenhet och gärna hjälper till. För att inte tala om hur mycket peppning man kan få!

Kram och lycka till!
/Marie

[Jasmine]

åhhhhhhh tack för att ni finns!

Det var så skönt att höra att det kan hända vem som helst!
jag tror jag måste vänta lite med kuren eftersom jag känner mig så ensam när det gäller metoden. Jag får kritik från alla håll o det att jag inte har sovit bra på ett tag hjälper inte heller. Jag har helt enkelt inte så mycket ork att både övertyga alla andra, speciellt min man, o att köra kuen helt ensam.

Det kändes ändå jätte bra att skriva av mig lite

[MarieH]

Ta den tid du behöver för att känna dig trygg i ditt beslut, och sedan kommer det att gå galant!

Det är inte alltid så lätt när man möter mycket motstånd från omgivningen, men det är värt det när man får sova hela natten och har dagar där man faktiskt får tid för sig själv - och bebben är den som är mest nöjd 8) .

/Marie

[mammamy]

Hej Jasmine!
Nya tag, du kommer att fixa det här! Hon ska inte gråta sig till sömns, nej, men gråta och skrika måste hon få göra men DU SVARAR, det är skillnaden. Det sista hon hör innan hon somnar är DITT LUGNA SVAR som talar om att allt är bra, hon är trygg, ni finns där för henne, dvs RAMSAN. RAMSAN skall lugnt och betryggande besvara alla frågor hon ställer, oavsett vilka ord eller uttryckssätt hon använder. Du kan omöjligt ge ett lugnt och betryggande svar när du själv gråter, där måste ATTITYDEN vi tjatar om här komma in. Ja, man måste föreställa sig ibland, men vi är så vuxna att vi kan det! Du måste låta henne gråta och skrika, det är hennes språk, men du skall svara som sagt.
Glöm igår natt och se framåt och se till att din man läser på också så ni är eniga i detta. Ni fixar det här!!