Engla och dagis!

[K-ina]

Förlåt att jag hoppar in här i dagistråden - som jag för övrigt ÄLSKAR! Tack *frieda*!
Jag kommer följa diskussionen!!! (Och kanske lägga mig i också?! 8) )

Jag vill bara understryka det Susanne skriver:

Vår dotter skolades in när hon var 2,8 år. Vi tog det oxå alltid lugnt efter dagis. På helgerna gjorde vi inte heller många knop. Jag tycker det hände lite nu när han blev runt 4,5 då känns det som att hon har större lust och ork till mer aktiviteter. Det behöver inte vara ngt speciellt. Tex gå till parken och åka skridskor.

Jag har tänkt rätt mycket på det där de senaste veckorna. Vi har haft dagis till lillkillen sen han var 15 månader. Det har alltid fungerat bra. Inga sorgliga lämningar och ingen gråt och tandagnisslan... Han har haft långa dagar under vissa perioder och tretimmarsdagar under andra perioder och oavsett längden på dagen så har han älskat att komma HEM! Vi har varit så måna om hans fritid hemma så han har inte haft en enda aktivitet under hela sin livstid... Troligtvis är han ensam om det bland sina kompisar men jag har aldrig funderat över annat. Lugn, ro, tid att vara med familjen varje dag, tid att leka med sina egna leksaker, tid att hinna läsa bok, tid att sitta vid köksbordet och rita osv. Och nu "på äldre dar" tid att springa över till grannkillen och leka nån timma och tid att leka en stund i parken...

Jag tror att det här är jätteviktigt! En fröken på dagis berättade härom dagen att hon vet familjer på vårt dagis som nästan varje dag skyndar hem från jobb och dagis för att hinna umgås. Vacker tanke tänkte jag... MEN umgänget gick ut på att hinna med badhuset, leklandet eller lek med andra kompisar... Och MÅSTE man gå hem efter dagis så SKA man ha en kompis med sig... Jag känner stressen komma över mig bara jag tänker tanken!!! Så kära nya dagisföräldrar! SUG i er Susannes kloka råd!!! Jag tror det finns en nyckel till trivsel eller inte trivsel på dagis här! Om man får hämta sig i lugn och ro och vistas hemma så kan man också vara borta från hemmet!

[Gäst]

Hejhej!

Vet inte hur aktiv jag kommer vara i tråden, men Anton går 15-timmars sedan oktober (då var han 2,5) och Abbe kommer börja i höst då han är 15-16 månader ungefär. Inte riktigt heltid, men inte långt ifrån heller. Detta har vi stött och blött härhemma, och det kanske inte är det bästa för Abbe, men för familjen som helhet.

Åh, kom på en sak vi funderar lite över. Vi är helkära i Antons fröknar, dom är rätt så fantastiska . Det är nog en utopi i dagiskaosets Göteborg, men det ideala tycker vi hade varit att Abbe får vara på storebrors avdelning. Ni som har syskon på dagis, har det varit lätt/svårt att få in syskonen på samma avdelning?

Shit, tänk om det till och med blir olika dagis, vilket spring det blir då.
Wellwell, med 8 dagis inom 5 minuters promenadavstånd, så blir det kanske rätt nära iaf. Närmsta dagiset ligger PÅ vår gård .

[Gäst]

Jahapp!

Sofia grät några mornar och det var inget kul, nej, men så fick jag ju bild-sms innan bilen hunnit rulla nerför backen om en glad skrattande Sofia - och då var det lättare att koppla upp sig till attityden igen. 8) Det tog fyra mornar, med varje gång lite kortare sorgligheter. och snabbare bild-SMS. 8)

Nu iförrgår morse promenerade hon rakt in, vände sig om, tittade på mig och sade: "mamma kommö snaat." "Nu ska Sofia måla en röd fisk." 8)

"hejdå älskling..."

Men det här med eftermiddagarna!

Jag suger absolut i mig, då jag känner i magen att båda barnen behöver vila efter dagis, landa hemma, och så känner jag mig lite stressad för att Hugo skall få sin övning också... De övar ju på dagis med honom, men inte i den mängd som han skall ha...

[Susanne G]

Jag håller helt med K-ina (som ni kankse förstår). Det är oerhört viktigt för barnen att inte ha massa inbokade aktiviteter efter dagis eller på helgerna. Bara att gå på förskolan med alla andra barn och intryck är alldeles tillräckligt för deras små hjärnor.

Jenny H
Har de inte syskonförtur? De har man här i Malmö i allfall. Fast då ska det ju till att det blir en ledig plats förstås.

[LindaVega]

Angående syskon på samma ställe, så lämnade vi det önskemålet när vi ansökte om plats. De har syskonförtur här, med det är på samma dagis, vi ville ha barnen på samma avdelning, och det gick alldeles utmärkt. Tycker om att barnen får vara tillsammans de timmar de är borta från hemmet. Vårt dagis har fem avdelningar totalt. Två syskonavdelningar, två avdelningar för större barn och en renodlad småbarnsavdelning.

En annan fördel med syskonavdelning tycker jag, är att de små kan ta efter de stora i mycket. Nu vet jag inte hur systematiskt de arbetar med det i verkligheten, men mycket uppstår ju naturligt tänker jag ( vid matbordet/påklädning/toalettbesök)

Linda

[Lovis]

Underbart Susanne! Håller helt med om det viktiga lugnet!!

Om syskongrupper....jag pratade med en om detta som påstod att syskongrupper var jobbigt både för personal och barn.
Personalen får t.ex. avbryta aktiviteter med de större barnen för att ta hand om ett litet barn.
Storasyskonet känner automatiskt ett större ansvar för sitt lillasyskon (halleluja! i mina ögon sett) och det ska inte storayskonet behöva bära . "Om det större barnet sitter och pysslar så börjar lillasyskonet gråta och då måste storasyskonet avbryta".
Det blir inte bra med olika grupparbeten (varken hackat eller malet, typ) med olika åldrar.

Jag googlade på detta och fick många träffar där detta bekräftades av personal (däremot inga barn tillfrågade..). Bl.a hittade jag någon studie som hade gjorts.

Jag anser inte att ovan problem är några problem! Jag tycker det är fullt naturliga händelser i ett syskonliv! Jag hade väldigt gärna velat ha mina på en syskonavdelning men det finns inte på vårt dagis pga att personalen anser som ovan. Det pratas om att det ev. ska bli en syskonavdelning men då undrar jag vad personalen kommer ha för inställning till det? Anser de som ovan att det är mycket problem så lär det ju bli en självuppfylld profetia. Susanne och ni andra, vad har ni för erfarenhet av detta?

Malin

[Gäst]

Jag tycker det är bra att jag inte har Hugo och Sofia på samma avdelning. Sofia har ju tagit på sig väldigt mycket just en "storasyster-roll" gentemot Hugo, och jag tycker hon kan gott vara "bara" Sofia, två år gammal när hon är hos dagmamman. 8) (Och Hugo kan få knyta sina egna bekantskapet i lugn och ro, på sitt eget sätt... )

När vi kommer hem på eftermiddagen ser jag hur mycket Sofia hjälper Hugo alldeles utan att jag har vare sig bett henne om det eller utan att jag anser att Hugo borde HA någon hjälp - vilket han tacksamt tar emot förståss. en lite speciell situation: HON vill känna sig stor och kunnig - vilket ju hon är - hon vet hur man tar av sig stövlarna och vill gärna visa för storebror och hjälpa honom som inte kan - hon vet hur man tar av sig jacka och tjockbyxor, och vill då hjälpa honom... Han tar mycket tacksamt emot hjälpen. 8) Men då lär han sig inte detta själv... :-k Jag upplever att Sofia är lite snabb för honom, i vissa lägen.

På dagis finns ingen Sofia till hjälp, så där får han lösa det mera själv.

Jag vet inte om jag borde här hemma säga till Sofia att det är jättebra att hon är så hjälpsam och kunnig, MEN nu måste Hugo få lära sig hur man gör alldeles själv... Vi har precis kommit hem från dagis och jag vill inte gärna ha några bryta-ihop-scener då vilket jag befarar ifall jag försöker - aldrig så snällt och varsamt - lotsa bort Sofia från Hugo.. Det här är helt nytt också, och hon kanske tröttnar lite på det med tiden

Just nu låter jag henne höra vad HJÄLPSAM och KUNNIG hon är som KAN hjälpa sotrebror så fint - vilken tjej! och låter henne hållas. Men jag vet inte... han sitter där passivt låter henne jobba som en liten aktiv ekorre...

Hm..

[LindaVega]

Ja där ser man, finns tydligen fler sätt att se på saken

Jag har enbart gått på min egen magkänsla, och den sa mig att jag ville ha barnen tillsammans JUST för att Vega kan ta lite ansvar för Malte (precis som hon gör hemma) och att de alltid har varandra när de är på "bortaplan" Jag har inte stött på ngt motstånd från personalen, egentligen mest uppmuntrande ord om att Vega och Malte leker så bra tillsammans. Att Vega är mån om sin lillebror. Jag har nog sett det som uteslutande positivt.

Hos oss brukar de dela på gruppen vid samling. Barn under tre år sitter med en fröken och barn över tre med den andra. Då åldersanpassar de sånger/lekar mm. När de yngre sover får de äldre vila med saga i lugn och ro. Vi har en gympasal som barnen får gå till en gång i veckan. Varannan vecka små barn, varannan de lite större. På så sätt blir det både gemensamt och mindre grupper blandat.

Linda

[Susanne G]

Hej!

Jag jobbar själv på en småbarnsavdelning så de flesta syskonen är separerade stor del av dagen. När vi är ute på gården och har gemensam sångstund så ses dom.
Det dagis där min dotter går är det bara en avdelning. Hon har ju inga syskon men jag ser själv mest fördelar med att ha åldersintegrerat.
Hade hon haft syskon så hade jag velat att de skulle vara tillsammans på dagarna.

Jag har jobbat på syskonavdelning men det var väääldigt länge sedan. Men jag kan inte minnas att det skulle vara några nackdelar med det. Snarare tvärtom. Så tycker jag.

[ElinN]

Skulle så gärna vilja att de hade syskongrupper på vår förskola, men dom har bara åldersgrupper... Tyvärr...

[Gäst]

Hej!

Vad roligt med lite infallsvinklar!
Syskonförtur i Göteborg är en het debatt, och beslutet fattades/fattas i dagarna. Dock har jag inte fått grepp på vad det innebär i praktiken för oss.

Anton går ju på en 1-5 årsavdelning, som öppnade i september. Frågade fröknarna om vad de visste om syskonförturen, och dom sötnosarna sa att dom inte visste så mkt, men om vi sökte plats på Antons avdelning så kunde dom ligga på också så att dom kunde få ha Abbe också . Visst är dom härliga!

Självklart beror det på vilken situation man har om syskonen får ut mest av att vara isär eller ihop. Abbe och Anton kunde gott behöva bonda sig lite, på annat sätt än med knytnävarna . Så jag vill ha dom ihop .

[K-ina]

Vi har, eller rättare sagt hade, båda på samma avdelning. Jag gillar tanken med att blanda åldrar. Det blir ett naturligt hänsynstagande och man delar barnen ändå under vissa tider på dagen.

De stora har språksamling, läsvila istället för sovtid osv. I stora lekhallen får inte alltid de små vara med och då får de stora utlopp för vildare lekar.
Gustav och Axel är oerhört tighta och man funderade nästan över hur det skulle gå för Gustav när Axel slutade dagis. Gustav betedde sig som om han aldrig hade funnits där... Axel saknade lillebror på skolan däremot...

[Lovis]

Villken intressant läsning!!
Jag tycker bara det låter positivt med syskongrupp måste jag säga.
Tänk också vad smidigt för föräldrar med gemensam lämning och hämtning. Kontakten mellan peronal/föräldrar måste ju också bli smidigare känns det som.
Är så glad förresten....kanske kanske kommer det finnas en 50% tjänst till mig när jag börjar jobba! Tjoho! Då blir det förmodligen ca 5 timmar arb.tid per dag plus ledigt fredagar. Kan ju inte bli bättre!!

[Gäst]

Tjoho - vi har haft utvecklings-samtals-premiär!

Det var roligt, Anton fungerar hur bra som helst på dagis. Dom hade bara bra saker att säga om honom. Väldigt roligt att höra!

Syskonförturen i Göteborg verkar vara en invecklad historia, så vi får väl se hur det blir.

[*frieda*]

Oj ja, ursäkta mig Det har varit lite mycket på senare tid: Hepatos, slasktrattar och sekt-anklagelser... Ja ni vet

Jag tycker att det är jätteroligt att se att tråden lever och att intresset är så stort som det är.

Jag läser om middagssömnsomställning, syskongrupper/inte syskongrupper, vikten av lugn och ro när man kommer hem från dagis, utvecklignssamtal m.m. Jag suger i mig och nickar bekräftande

Den här veckan har Engla gått sina tre 5-timmars dagar på dagis och det har gått utmärkt. Med en liten korrigering: Vi hämtar henne innan middagssömen så hon får sova hemma, för det går verkligen inte bra att ha henne sovandes på dagis Det blir kaos och panik av allt ihop och schemat blir helt uppåt väggarna... Det är helt enkelt inte värt det. Inte om man väger in att jag är ganska sjuk för tillfället och inte orkar plocka fram vare sig attityd eller verktygslåda

När hon har sovit sin middag är hon sprudlande glad, charmig och inte snål med återberättelser om vad hon gjort på dagis. Hon är därtill gosig och klarar för första gången på länge av att leka själv igen. Hennes leksakskorg har fått en renässans. Hon tar sig dessutom an den sociala delaktigheten med stor entusiasm. Visar sig kunnig och duktig i alla lägen :thumbsup: Och jag måste erkänna att det är ganska skönt med ansvarstagande barn när man själv inte gärna kryper på golvet och plockar upp leksaker och kritor... Ja, stormagen ni vet

Kram på er