Oh well... vad är väl ett marathon i juni...
...när man kan föda barn i augusti??!
Jag måste be er alla om ursäkt för min något kryptiska påannonsering om marathon. Något traditionellt sådant blir det inte i år. Men en förlossning är ju ett slags marathon, det också.
Förlåt!
Några träningsupplägg och förbättrade tider kommer jag alltså inte att hänga med på, men jag biter mig kvar här i tråden, för jag mår visserligen pyton, har ett järnvärde som liknar ingenting och ett blodtryck som skulle må bra av att åtminstone, nästan, kanske, lite grand nå uppåt 100-strecket. Det är verkligen botten. Så jag är lite trött...
Men jag lufsar på. Inte så fort, men jag håller igång. Det är skönt. Pumpar upp blodtrycket lite. Rensar ut alla läskiga överskottshormoner som bara gör mig illamående. Piggar upp i största allmähet.
Nu vet ni i alla fall varför jag maskar lite!
Kram alla träningskompisar!
Ulrika
på vinst och förlust. Körde uppvärmningen, fick anpassa ett par rörelser men annars ok. Fortsatte anpassat en bit in i huvudpasset, skuttade sen till magpasset och avslutade pigg och fräsch - skönt!
)
