VI KOMMER INTE LOSS!!!
Nu behöver jag glada tillrop, pepp och kanske också lite hårda ord??! Vad som helst, för jag blir smått galen.
Dag fyra på schemat. Igår var första hyfsat framgångsrika dagen, men det berodde på att de två långa lurarna (2 x 2tim) sovs i vagnen under promenad. En lur påbörjades inomhus, men efter 45 min ungefär, när strulet började, tog jag helt enkelt och gick ut igen, för storebror skulle ju ändå hämtas.
Men inomhus funkar det inte. Nu har jag stått och vagnat i 45 min med avbrott på några minuter. Har en halvtimme kvar innan knyttet skall upp. Jag får oavbrutet stoppa i nappen, för det är just nu enda sättet att få honom att somna om. Eller slumra om, för sömnen är ack så ytlig. Försöker att strunta i nappen, men då öppnar sig sonens avgrund. Och jag är mån om varje minut, för vi sliter fortfarande med att hålla vakentiden VAKEN. De senaste veckorna har sett precis likadana ut, även om vi ibland har en bättre lur. Men jag tror inte att vi har haft en enda verktygsfri lur.
Ibland kan han ta sig igenom slummern och napp/vagningsstök och faktiskt somna ordentligt. Då får jag väcka. Men oftast blir det en timmes mer eller mindre konstant vagning.
Jag vill egentligen gärna ta bort nappen, men den har räddat flera timmar nattetid, så jag är ändå lite mesig. Men det är sååå tjatigt att stoppa i den hela tiden. Och vagnandet vill sig inte. Jag KAN vagna, har gjort det i Gastsjön och kan man inte innan, då kan man det efter en vistelse där.
Men inte gör det oss lyckliga här, inte. Suck.
Sedan är det kvällarna. Han kan hålla sig vaken i evigheter, men han kan inte äta. Så jag lärde mig väl igår att jag måste lägga in en power-nap, för att inte timmarna skall rusa iväg, vilket de har gjort de sista kvällarna. Läggning enligt schemat är åtta och jag har inte lagt för kvällen före tio någon kväll. Försöker jag, så sover han tjugo minuter och vaknar för mer mat. Flera timmars matkamp, det är vad vi har. Frustration på alla håll och en trötthet hos mamma som liknar den jag hade när han var nyfödd. (Det blir inte bättre av förkyld och gnällig storebror, som också behöver natthjälp.)
Jag har fått byta tillbaka till napp storlek 1, för när det stökar och han är knäpp, då rinner mjölken överallt och magen protesterar å det grövsta. Magdropparna har jag kört i tre dagar, då han har pruttat något ohemult. Än vet jag inte om de gjort någon nytta, vi får väl se.
Skall jag ta bort nappen??? Bra att veta kan vara att jag inte har plats för hela vagnen i sovrummet, utan bara ställer insatsen brevid min säng. Alternativet är ett oergonomiskt buffande, om jag måste verktyga.
)
Kanske säger han MER HUSLJUD, arga telefonsamtal, (det sa Tor 