Waldemars lillebror

[ÅsaB]

Hej tjejer!

Jag hade hoppats slippa posta här... Tycker mig egentligen veta hur man gör, åtminstone i teorin. Har läst och läst och läst, men nu behöver jag hjälp.

Gustav är nu sex veckor och en dag. Jag har haft SM i bakhuvudet sedan han föddes, men vi är lååångt ifrån en fungerande standardmodell. Ändå försöker jag tänka "förhållningssätt" och inte "regelbok", men vad gör det? Här är det kaos!

Jag matar enbart med ersättning, eftersom amningen inte velat komma igång och jag måste ha en fungerande vardag. Så jag matar med full flaska (120 ml) och lyckas då och då få i sonen hela flaskan. Väntar en stund, håller tummarna att maten skall stanna kvar i magen (har haft rätt mycket storkräkningar) och sedan, när det har gått en timme sedan jag började, då står jag med en ny flaska. Ibland går det bra, men ofta blir det oroligt. Jag ägnar massor av tid åt vad jag kallar "dutt-matning" - lite hit och lite dit. Jag kan mata konstant i två timmar av och till! Och inte sjutton får jag en garanterad tvåtimmarslur för det. Snarare tvärtom. Här har vi rejäla skarvar, det kan jag lova!

Idag, efter en fullständigt vidrig julafton (duttmatning och nästan ingen sömn på hela dagen - hur kul är det mitt i julfirandet???) har jag tagit nya tag. Halva dagen har fungerat ok, men sedan, under lur nummer två fick jag efter 45 min sätta igång och vagna. Och vagna och vagna och vagna... Sonen somnade stundtals, ibland till och med ganska länge.

Nu på kvällen hängde det sig fullständigt. Två timmars bra vakentid, en full flaska, en halvstor kräk och så några småsug på nästan flaska. Somnade själv efter två timmar (hurra!) och vaknade efter 30 minuter. Jag satte igång att vagna - men helt utan resultat. Nu ligger han brevid mig och vi är i full dutt-matnings-mode. Målsättningen nu är lååång vakentid, men det hängde sig precis ser jag nu. Han sover visst, men knappast i två timmar. Jaha, vad gör jag nu då???

Jag är rätt trött, kan jag säga. Behöver jag säga att vi inte är i närheten av några 6 sammanhängande timmar på natten? Om jag har tur får jag 4,5 timme - men det är ovanligt. 2-3 timmar är mer standard.

Jag antar att det är ännu mer mat som gäller, men jag fattar inte hur jag skall få till det. Jag vill mata ORDENTLIGT och inte dutta, men det verkar nästan omöjligt. Han är svårrapad, vilket säkert är en bidragande orsak.

Jag är ledsen att mina "symptom" är lite flummiga, men det är så snurrigt och flummigt att ni nästan får fråga mig specifika frågor, så skall jag försöka svara efter bästa förmåga.

(Till råga på allt har jag världens mammigaste storebror, som testar så mycket han bara kan och gärna ger sig på sömn-strejk!)

Jag måste nog också lägga till att vi har tampats med diverse förkylningar, som har resulterat i täppt näsa och hosta, som har fått maten att spruta över hela soffan. Gustav är lite täppt nu med och hostar lite, men det har lugnat sig.

Jag misstänker att alla har fullt upp med julfirande, så jag förväntar mig inte några snabba svar. Dessutom gör duttmatning och klängig storebror att jag har svårt att komma åt datorn, så jag kanske inte själv svarar snabbast i världen. Men jag ser fram emot lite tips och råd! Jag VILL ro iland det här! Han är förresten redan vaken igen.

Kram// Åsa

[HÖNSMAMMA]

Hejsan Åsa och grattis till lille Gustav!!

jag är inte riktigt rätt person att svara på din tråd, men jag ville bara säga att jag känner igen mig. Jag tyckte också att jag hade läst på och visste vad det hela handlade om - tills jag satt där med en bebis som inte alls åt och sov som jag hade tänkt mig...

Det jag lärde mig i Gastsjön när du och Walle också var där, var att lägga ett schema för mat och sovtider från 8 veckor och sedan använda mig av vagning för att få sovtiderna att hålla i alla fall. Ms L sov ju i vagn med sarong över suffletten även nattetid tills hon var ca 5-6 månader. Funkade bäst så tycker jag. Det underlättade också när jag skulle vagna bort nattmålet.

Jag har tyvärr inga råd att ge när det gäller matningen och kaoset kring det, för jag tycker inte att vi kom ur det kaoset förrän Ms L själv vägrade ta bröstet en morgon när hon var ca 7 månader och vi då tvärt gick över till havregrynsgröt.

Lycka till med allt och trösta dig med att du ju vet att det finns ett ljus i tunneln och det enda du behöver just nu i din trötthetskoma är praktiska tips - och det lär du ju få på detta eminenta forum!

Många julkramar till er alla! :santa:
/Kristiina

[Johanna w.]

Hej, ÅsaB! God fortsättning!

Först vill jag säga att de två första månaderna är lite vingliga, men det kommer en ny dag imorgon och då kan man ta nya friska tag

Jag klistrar in ett kanon svar som Anna gav en mamma, och som sedan blev klistrat i min tråd:

Lugna sig, lugna sig

En nyfödd kan verkligen vara omöjlig att både hålla vaken och väcka, eftersom sömnen hos en nyfödd är att likna vid medvetslöshet. Men den här lilla älsklingen är inte nyfödd längre, och det visar han bl a genom dessa långa nattliga sejourer som vi inte vill ha.

Du måste bryta detta mönster som går mot full snutt-karriär

Och då får man vara lite brutal. Sikta in dig på en (dryg) timmas matande åt gången dagtid. Då är det mata-rapa-mata-rapa som gäller och inte så mycket som en halv minuts slummer Så fort han börjar krångla vid bröstet eller håller på att somna, bestämmer DU att han absolut måste rapas just NU, och den rapen framkallas inte med några nuttiga små puffar över ryggen eller lilla baken utan med rejäla bonkningar, nerifrån och upp, så att du i princip CHOCKAR honom vaken, utan att för den skull naturligtvis vara våldsam. Kolla i spegeln att han inte blundar och se till att han inte har en chans, om man säger!

Så fort han sedan är vid medvetande igen, och har sina vackra ögon uppslagna (lätt chockad, alltså ) lägger du honom till igen, direkt, utan att darra på målet och utan att vänta på att han ska säga "Ja, tack, jag tar gärna lite påfyllning." Tratta in bröstet bara och träna in ömma järngreppet, så att han inte har så mycket att välja på - ingenting, rättare sagt. Bröstvårtan är i munnen och ingenstans kommer han, så det är bara att suga. Och så bryter DU när det börjar likna dåsande och icke-sugande och/eller protester och hivar upp honom på axeln igen, i ett utomordentligt stadigt grepp över ryggen, och bonkar på igen med andra handen löst knuten, så att han blir klarvaken igen, osv (och vi talar mindre än en minut här per "rap" under måltiden).

Det här är ett gammalt beprövat gamla-tiders-barnsköterske-knep. Man fick helt enkelt se till att "tvinga" ungen att äta när det gavs möjlighet, för sedan gavs det ju ingen mat förrän det var dags igen (tre och en halv timme senare (minst, enligt den förhärskande fyratimmarsprincipen).

Förstår du Bjud honom en timme åt gången på det här viset (dagtid) och lägg honom INTE ifrån dig medan "matningen" (mata-rapa-mata-rapa) pågår. Vi vill ha tydliga gränser här. När man äter äter man, länge nog. När man sover sover man, länge nog. Man blandar inte ihop saker och ting till en osäker snuttröra.

Ta alltså ledningen tämligen brutalt här och betänk att ditt jobb är att bevaka barnets intressen, inte att tycka synd om dig själv (ja, jag vet men DET har då aldrig kurerat någon liten älsklings överlevnadsångest).

När du sålunda kan genomdriva mål efter mål på det här sättet och sedan hålla honom vaken ytterligare minst en halvtimme, helst två (enligt principen 2-2, som du SIKTAR mot) blir ni av med både snuttande och ömsesidig osäkerhet, och han kommer också att äta mer och mer åt gången. Vilket behövs nu, och det får INTE tummas på

Din överkoncentration och oro är en annan bedrövlig femma som du får göra upp räkningen med, bäst du kan bakom kulisserna, och INTE låta påverka barnet. Naturligtvis måste han få sova groda med knäna uppdragna - det är ju det han är till för, höll jag på att säga. Vad i fridens dar ska du där och försöka räta ut benen på honom för då Låt barnet vara i fred, om du inte tycker dess ömme fader ska ändra DIN sovställning när du trynar som bäst Och givetvis kan du vagna. Varför inte

Men först och främst och grundläggande för evigheten måste du lära dig att ge barnet allt han behöver, snyggt och prydligt, varje gång, och sedan låta honom vara i fred för dig. Förlåt att jag säger det men det ÄR en konst att lära sig. Han kom till världen för tre veckor sedan. Vad upplever inte folk på en treveckorsresa i Thailand Han har inte kommit till världen enbart för att hålla dig i handen, lika lite som du skulle orka drunkna i ögonen på en och samma medresenär varenda minut dina tre veckor i Thailand.

Jag hoppas du förstår vad jag far efter och inte tar illa upp. Det är SAKLIGHET som anbefalles liksom respekt för att han måste få vila mellan varven från både det ena och det andra

För lilla barnets skull. Och för din egen. (Och mera mat )

Jag vet också att vissa bytt till större stl på nappen innan angiven tid ( på förpackningen) En vän till mig gjorde det, det funkade jätte bra, men sonen behövdes dock rapas mer och hade en tendens att spy mer. Men det kan vara värt att testa tänker jag :-k .

Kramar Johanna

[Johanna w.]

Och välkommen är du

[T.P]

Hej ÅsaB, ville oxå tipsa om nappbyte. jag bytte för någon dag sen redan och min lille är bara 3 veckor, men han fick i sej mkt mer. Märker inte av mer spy eller att det går för fort. Som johanna w skrev ,kan va värt att prova iaf
Lycka till /t.p

[ÅsaB]

Hej!

Nu har jag lagt för mig av mina hemlagade julgodisar och fått en GT av mannen (supersvag) och gör mig redo för respons. Gustav ligger vaken vid min sida.

Kommentarerna är inte så dumma. Våra problem handlar ju mycket om att Gustav blir för trött för att äta och för hungrig för att sova. Så nu har jag bytt flaska och sonen har en napp som släpper igenom lite mer. Dessutom jobbar jag som en idiot på att hålla honom vaken.

Än har det inte gett resultat. Jo, han har ätit mer än vad han gjort i ett svep på länge, men han sover inte. Max 60 minuter, men ofta mindre. Då är jag på honom och vagnar och buffar och till och med ger honom utrymme att fixa det själv, men framgången har lyst med sin frånvaro. Till slut, helt desperat, satte jag barnet i BabyBjörn-selen på magen och fick ihop lite sovtid till slut. Absolut ingen lösning i det långa loppet, men han sov i allafall lite och hade bättre ätning vid nästa mål.

Några frågor. Jag matar ungefär så här:
Flaska tills han blir nöjd (ca 30 minuter).
Umgänge.
Och så flaska igen, med start ungefär en timme efter att jag började med mål nummer ett.
Rätt??
För jag har ofta ett helsike att få till mat nummer två. Ibland tar ju matning nummer ett en evighet och det blir inte mycket utrymme mellan ettan och tvåan, om ni förstår. Då blir det nobben direkt och jag kan bli tvungen att vänta en evighet innan jag får i något mer. Och då kan det bli modell matning in i sömnen, vilket jag vill undvika.

Taktik och kommentarer emottages tacksamt.

Nu slumrar killen en stund, efter ca 90 min vakentid. Inte ultimat, men jag förväntar mig en lååång och seg kväll med matning mest hela tiden, så att jag får en MÄTT kille som kanske kan tänka sig att sova lite bättre inatt. Igår natt var inte särskilt bra och idag har varit katastrof på katastrof. Men kanske jag imorgon se resultat av dagen slit ändå. Hoppas hoppas hoppas... [-o<

[TorsMamma]

Hej Åsa, här kommer allt du förmodligen hört förr... Det tar ca 3 dagar för en sånt här skräp att fatta att han fått så mycket mer mat att man nu kan sova bättre så lite tålamod.
Jag märkte dessutom på Tor att det var lite så här typ... 2 dagar bra mat 1 dålig, 1 dålig sömn dag och 2 dagar bra. Dessa inföll ALDRIG samtidigt utan var klart förkjutna med just de där magiska 3 dagarna om du hänger med.

Sen är det ju maten över dagen som räknas. Här kommer dessutom ett svar jag har sparat från AW, jag tycker det är jättebra! Och du behöver nödvändigtvis inte göra en paus på 30 min utan mata på, proppmätt skall man vara och sen skall det som du gör, vagnas tills luren är slut typ.

(ärsch, ser att du redan fått inklistrat av Johanna tidigare..) HOn är snabb vår lilla iller.

Sen är det ju så att du har en ökningsperiod på intågande snart också, den vid 7-8 veckor, detta kan faktiskt komma så tidigt som vid 6 veckor beroende på om man korrigerar tid osv..

Har du läst om Nancy och hennes "skak i handtaget"?

Här kommer mina favoriter läs gärna runt, kanske gillar du lucine tråden och hittar stöd i den.

http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=14070

Jag och alla vi andra finns här, vi kommer att få dig på banan, det vet jag!

[Johanna w.]

[ÅsaB]

Lite kort: Det finns hopp om livet!

Inte har vi haft någon perfekt dag, inte, men jämfört med hur det var på julafton har det varit UNDERBART! Och då har jag ändå vagnat och jobbat, för inget har kommit gratis.
Gustav somnade ifrån mig i en paus mellan matningarna, då jag var tvungen att lägga Waldemar, så då fick vi stöka om lite. Att få liv i ungen igen var stört omöjligt, men jag kämpade på och fick sedan lägga en timme senare än planerat. Sedan har jag fått kämpa för lurarna, men det har varit lättare idag. Jag är lite regelvidrig då och då, låter vagnen smågunga mysigt och så, men jag tänker som så, att Gustav måste sova och då gör jag nästan vad som helst för det. Och vilken skillnad: När han har sovit ordentligt (som under vår utepromenad idag) - jösses, så han äter! Nu kan jag inte gå prommis varje gång han skall sova och det är då regelvidrigheterna tas till, men jag är ju medveten om dem och tänker backa, bara gossen visar tendenser att sova bättre. Jag har inte haft lika mycket dunder-protester idag, utan har faktiskt kunnat lugna, om än efter lite väl lång tid.

Kanske finns det hopp om längre sovpass nattetid inom räckhåll??? Fast vi tar en sak i sänder - nu är det mat och sov som gäller DAGTID!

Kram// Åsa

[Johanna w.]

:thumbsup:

[Emma80]

Hej Åsa! Tänk på att du har mer kunskap i bagaget denna gång och även om du skulle tillåta dig att ha lite längre smekmånad så vet du ju hur du ska styra upp saker och ting OM det spårar ur.

Kram Emma

[ÅsaB]

Hej alla!

Här är ömsom vin och ömsom vatten. En vecka med mer ordning, mer aktiv vaken- respektive sovtid. Resultatet är blandat.

Stundtals är det vansinnigt svårt att hålla Gustav vaken när han skall äta, mycket för att han nästan aldrig sover sina lurar rakt igenom utan att vi måste agera. Han sover en timme (max, ofta kortare), sedan får vi buffa, vagna, stoppa i nappen och på alla möjliga sätt hålla honom sovande. Tjugo sekunder efter avslutad buff/vagning är det dags igen. Jag är bättre än hönspappa H på att backa och se om han fixar det själv, men det är inte ofta. Samma pappa H sätter sig ofta i en fåtölj och småbuffar sonen i rumpan KONSTANT för att hålla honom sovande - inte ett sätt jag skriver under på, men det sovs hyfsat. Ofta lugnar han sig och sover så småningom riktigt bra, men det kan ta en timme!!! Och hur som helst, det lämnar tydliga spår på vakentiden. Som ibland inte alls går att hålla till två timmar långt. Puh! Lite trött blir jag. Längtar efter att lägga ner och sedan inte bry mig.
Går vi ut med vagnen är det lättare, men jag kan inte gå ut tre gånger per dag för så pass långa lurar. Förståligt, eller? Dessutom är vi sjuka igen...

Positivt i kråksången är ändå att när Gustav är vaken är han VÄLDIGT vaken. Han skrattar massor, vilket jag tror beror på att han ibland är mer utsövd. Han tittar med extremt vakna och intresserade ögon och är riktigt mysig att ha med att göra, trots sina ynka sju veckor. Han har också rusat upp i vikt och väger nu 4500 gram, nästan två kilo mer än när han föddes. Von Rosen-selen är också borta och ersatt med en sk Frejkakudde, som sitter som ett par hängselbyxor utanpå kläderna. Tar en evighet att byta, men det är ändå ett steg i rätt riktning.

Okej, buffdax igen...

Två nätter har vi haft med fem och en halv timmes sömn! Natten till nyårsafton var häpnadsväckande, för jag har verkligen inte trott att det var på gång. Han vaknade en gång, fick nappen och SOMNADE om! Sedan låg jag och undrade varför han inte vaknade. Inatt har jag stoppat i nappen flera gånger, men Gustav blev inte orolig förrän efter fem och en halv, så jag hade helt enkelt is i magen och väntade ut honom. Inte så mycket sömn för mamma, men vi är på väg!

Lite mer ostörd dagsömn bara, så kan man bli riktigt lycklig!

Skall börja fundera på schema för en 2-månaders. Har ni några förslag? Jag vet ju att det finns någonstans, men jag tar gärna ett tips här! Har ännu inte så mycket extratid, så snälla?!

Får rusa, napp och buff igen. Suck.

Gott nytt år, by the way1

[Johanna w.]

Hej ÅsaB, vad bra att nätterna går så fint :thumbsup: \:D/ .

Som sagt så måste du ha lite is i magen och kämpa på och jag LOVAR det kommer ge resultat annars skulle ju SM dött ut för länge sedan

Bra att du fixar det här m backningen det är super viktigt för att sonen ska kunna göra framsteg .

Lägg ner, vagna i ro skaka och GÅ. Låt reaktionerna komma om så bara efter någon sekund, men avvakta är nyckeln och bara påminna om och när han verkligen ber om det.

Vanliga tider för en två månaders är:

11+1.5+2+1.5
12+1.5+2+45
11+2+2+45

Hur ser det ut för storebror? När sover han långlur tex? Så att man kan synka lite


Kram Johanna

[Lua]

Hej Åsa

Det är inte utan att jag blir lite bejbissugen när jag läser din tråd! Jag tänker ofta på er.

I mina öron låter det som mera mat är på tapeten. 7-8 veckor är ju ökningsperiod så truga på älskvärt kafferepsvis. Har inte lusläst hela tråden men: vad har ni för napp och flaska?

Storkramen från Lua.

[ÅsaB]

Lua (HEJ!!! ) - Jag kan hålla med dig om att det kan vara mer mat som gäller, men det är inte okomplicerat. Jag matar och matar, rapar i oändlighet och så, innan jag vet ordet av, är det dags att mata igen. Ofta matar jag mer eller mindre oavbrutet under två timmar och ofrivilligt blir det mat in i sömnen.

Han äter stundtals jättebra, det bara rinner ner. Men så blir det luft i systemet och jag får börja med rap-kampen. Det kan tid, jösses! Fast det är bättre nu när skenan är av. Hur som helst, så är det dags igen och har man väl brutit en gång kan det vara jättesvårt att få till en bra matning, för han suger mer luft, rapas igen och innan man vet ordet av har man matat i 45 minuter. Så sköter jag honom, sätter på kaffe, går i duschen - ja, ni vet, allt man skall hinna med när man inte matar. Så, ofta för sent, blir det flaska nummer två och samma mönster. Tar jag fram flaskan inom tidsramen (en timme efter att första matningen satte igång) är det för tidigt - han vill inte ha.
Jag försöker verkligen att lägga honom vaken och att inte mata in i sömnen, men det är svårt. Och i ärlighetens namn vet jag inte hur jag skall få i honom mer mat heller. Så även om jag tror på resonemanget är jag också tveksam. Jag trugar ofta i evigheter och får ofta ge mig. Så jag vet inte...

Flaska: Dr Browns, med 2ans napp.

Idag har vi haft ett typiskt problem.
Första luren: Vaknade efter en timme - fick jobbas på mer eller mindre konstant andra timmen. Pust.
Andra luren - promenad i vagnen. Vaknade klassiskt i kassan på ICA, men somnade om igen. Vaknade precis efter två timmar (HURRA!!!).
Hemma matades sonen under ca en halvtimme och efter en tid kom jag med nästa flaska - lagom, en timme efter, som man "skall".
Då somnar han. Och går inte att väcka. Jag slänger upp Gustav på axeln och buffar rejält. Inget händer. Jag lägger honom brevid mig, på rygg. Sover lugnt vidare. Jag klappar honom med kalla händer - samma där. Det slutar med att jag ger upp och han får sitta i babysittern och sova. Det blir en halvtimme ungefär.
Sedan har jag haft honom vaken två timmar och nu sover han igen. För att jag skall slippa vara vaken heeela natten tar jag nu upp honom efter en timme, för att hålla vaken i tre timmar och få lite sömn i natt. Förstår ni mitt tänk?

Och hur GÖR MAN när barnet ifråga bara tvärsomnar och inte går att väcka?? Hallå??? Frustrerat!