Och så känner jag att jag kapar alla andra trådar jämt med mina genusdiskussioner
Hur gör ni/vill ni göra för att minska stereotypa könsroller som barnen formas in i redan som små?
Hur tänker ni ang. skillnader på tjejer resp. killar?
Jag kan börja med mitt senaste argument till folk (med skygglappar) som säger:
- Jamen vi har uppfostrat våra barn PRECIS lika och ändå så gillar killen bilar..
Och inte kan se att, även om de nu skulle ha lyckats med konststycket (vilket typ ingen klarar) att själv, helt fritt från fördomar och inpräntade könsroller, uppfostrat sina barn EXAKT likadant, så finns det andra människor runtomrking så påverkar barnet.
Mitt argument är:
Om det vore så att barn från födseln är så olika beroende på kön, så skulle väl jämlikshetsprojekt som Tittmyran och Björntomten inte ge nån effekt alls?
Då skulle väl barnen, trots ihärdiga försök från de vuxna, fortfarande vara så stereotypa? Alla killar skulle fortfarande vara mindre verbala och vildare, ta för sig mer och gilla bilar? Alla tjejer skulle vara lugnare, mer verbala och gilla dockor? Om det vore så att det var medfött skulle vi ju inte kunna påverka det?
Och alla studier visade ju att det blev skillnad.
Men de visar också, att när de kom till skolan och tjejerna tog för sig sååå mycket (vilket var lika mycket som killarna, inte mer) så tog det bara två veckor för lärarna och få dem in i den lugna, fina, tysta fållan där tjejer "ska" sitta igen!
Så det är väl själklart att VI påverkar dem!
Frågan är vad vi ska göra åt det???
Apropå tv-program för större barn så är "Avatar-legenden om Aang" helt lysande! Där finns en hop med otroligt duktiga, tuffa, starka tjejer. En syster som är duktigare än sin bror i att "eldbända". Hon är också den onda och han är snäll. Alla vi här hemma älskar den serien!
Asisatiska serier och filmer innehåller ofta många starka tjejer!
Nu väntar jag bara på en film/serie, med en snäll, mjuk, kille som är lite fåfäng (och straight). För det får inte bara blir att alla ska vara tuffa och starka för då är det "manliga" fortfarande norm!
Och så väntar jag på att reklamen, både i tidningar och tv, som är riktad till barn ska sluta vara sååå sjukt stereotyp. Jag blir tokig varje gång jag ser det!
Fick hem nån leksaksreklamblad häromdagen och där hade man lagt leksakerna på olika sidor med texten ".. för tjejer" och ".. för killar"
Det jag stör mig på mest är att "tjejers" leksaker ska fungera så dåligt, vara passiva och leda till enbart lugna lekar. De presenteras med mjuka röster, och lugn musik.
"Killars" leksaker fungerar bra, är tekniska och leder till aktiva lekar. Presenteras med häftig musik och en snabb röst!
Leksaker är inte allt, färger är inte allt, men om budskapet är "du är tjej, alltså ska du vara passiv och lugn" alternativt "du är kille, alltså ska du vara aktiv och vild", och man får det här inpräntat allt som oftast, hur svårt är det att inte bli det som förväntas av en??
Mottot måste ju vara att man får vara den man är, oavsett kön!
Göra det man vill, utan att anses "fel"!
Ja, det här kan jag prata MYCKET om
Inte för att jag uppför mig perfekt i det här själv, hela tiden, men diskussionen måste föras, och man måste tänka på vad man själv gör.
Som alla andra förändringar måste man börja hos sig själv!
Kram Blomman