Stort behov av hjälp! (dagslur, osäkerhet)

Frågor och svar för dig som tänkt genomföra eller genomför kuren.
nona
Inlägg: 29
Blev medlem: tis 04 nov 2008, 14:57

Inlägg av nona »

:cry:
Nu sitter jag har mitt i natten (03.25) och har en liten kille som har gratit sedan nagon gang vid ett snaret, samma monster som igar natt alltsa men mer konstant grat nu inatt.

Jag har gett honom alvedon men misstanker att han iaf inte har feber och det kanns ju ocksa misstankt att han vaknar vid samma tid aven inatt.

Han lyssnar inte pa ramsan overhuvudtaget men blit lugn nar jag gar in till honom for det har jag tvingats gora nu ett antal ganger. Detta far mig att tro att han inte ar arg utan faktiskt ledsen och i sadana fall varfor fungerar inte ramsan?

Jag kanner mig sa uppgiven for jag har verkligen gjort allting efter konstens alla regler och jag ar overtygad om att jag inte verktygat for mycket. Min attityd har varit sjalvsaker och glad.

Nu ar jag snarare orolig att jag lamnat honom for mycket och att han darfor har blivit radd.

Snalla hjalp mig med hur jag skall gora. Jag ar just nu desperat.

Tacksam for alla svar.

/N
Mamma till lille Lasse född 31 mars 2008
nona
Inlägg: 29
Blev medlem: tis 04 nov 2008, 14:57

Inlägg av nona »

Nu ar det ju inte sa att jag brukar sitta med datorn pa natterna men nu inatt sa har jag kannt mig desperat som val tydligt marktes av mitt senaste inlagg...

Nu har han iaf somnat men no thanks to me som man sager. Han har val mer eller mindre gratit sig till somns och det kanns val sadar men jag maste saga att jag tror inte att jag kunde hjalpa honom pa nagot satt inatt. Nar han tystnat sa bekraftade jag och efter tio minuter sa gick jag in och la pa honom tacket och kollade att han lag ok.

Som sagt vore jag supertacksam om nagon kunde ge mig lite guidning.

/N
Mamma till lille Lasse född 31 mars 2008
Gäst

Inlägg av Gäst »

Usch vad jobbigt ni har det just nu! :( Jag förstår precis att du tycker det är ledsamt att höra ditt barn gråta - annars vore du ju inte En Mamma... :heart:

När mina barn har gråtit över något mitt i natten som jag vet att jag inte kan påverka särskilt mycket alls - det har getts vaccin eller vad det nu är - så har det hjälpt mig att tänka så här:

Okay, om jag nu går och tar upp barnet och bär henne i famnen - tror jag att hon skriker mindre då eller rent av slutar skrika?

Sofia, min minsta fick en jätte-elak rotavirus (tror läkarna att det var!) när hon var tre månader. :cry: Hon kräktes och kräktes och kräktes i VECKOR och tillslut blev vi inlagda på sjukhus. :( Jag var Orolig Mamma numer ett. :roll: Jag tyckte så synd om henne som inte ens fick behålla vätskeersättning och när hon grät i natten hemma hos oss gick jag en natt och hämtade henne till oss. JAG ville ha henne där, bredvid mig, mellan oss, JAG ville ha min lilla bebis som var så sjuk bredvid mig, en liten hjässa att gosa med, en bebis att trösta och krama.

Men det ville inte hon... 8-[ Hon blev STÖRTFÖRBANNAD. :o Inte bara hade hon det jobbigt tack vare sjukdomen, nu kunde hon inte sova heller! :x Inne hos oss - i vår vuxensäng gosar man och umgås - det var det hon visste. Där sover man inte. Och hon hade absolut ingen lust att umgås klockan mitt i natten. :evil: Så jag fick snabbt snabbt bära henne tillbaka till hennes egen säng där hon bökade och knorrade lite och sedan sov hon. :shock: Visst vaknade hon till och grät fem miljoner gånger tack vare sjukan, men då visste jag i alla fall att jag INTE skulle hjälpa henne genom att ta upp henne och gulla med henne. (Det hade jag ju provat... 8-[ ) Och då blev det så mycket lättare att svara henne mjukt och deltagande, med en betryggande ramsa som sade till henne:

"Usch då älskling vad jobbigt du har det. Jag förstår precis att det inte är något kul alls. Men jag finns här och hjälper till genom att hålla i alla fall alla vargar borta, så om du kan, somna om."

(Och naturligtvis bytte jag lakan och erbjöd vätskeersättning även mitt i natten, så snabbt, tyst och sakligt som det gick att göra!)

Hoppas det här kan ge dig något..? :heart:
nona
Inlägg: 29
Blev medlem: tis 04 nov 2008, 14:57

Inlägg av nona »

Tack Paivi!

Det maste verkligen ha varit superjobbigt att ha din lilla dotter sjuk sa lange. Vad vi gar igenom ar ju en petitess i sammanhanget.

Idag mar han mycket battre, ingen feber och verkar ha mindre ont av tanderna. Dom jaklarna har inte spruckit igenom annu men den vita pricken blir storre och storre, segt tandkott eller nat!

Jag misstanker att han faktiskt inte alls var dalig inatt utan att han pa nagot mystiskt satt fatt for sig att det ar ok att vakna mellan ett och tva mitt i natten och att det da kommer att handa nagonting. Hur han har fatt denna ide fattar jag inte for vi har pa intet satt visat att det ar sa det skall vara.

Jag hoppas verkligen att jag far tillbaks min lille glade utsovde kille snart for allting var ju sa otroligt mycket roligare nar allt fungerade. (dagslur och vargtimmestrul till trots!)

Ar det vanligt att barnen far sadana har aterfall?

/N
Mamma till lille Lasse född 31 mars 2008
Gäst

Inlägg av Gäst »

Angående fråga om återfall:

Anna skriver om det i SHN - boken: det händer, och det handlar om ett par nätter då barnet liksom MÅSTE fråga: MENAR ni att det skall vara så här underbart nu i evinnerliga tider :?: Verkligen :?: Kan jag lita på det här? Det var inte bara fråga om en konstigt underbar vecka? :shock:

Typ... :wink:
nona
Inlägg: 29
Blev medlem: tis 04 nov 2008, 14:57

Inlägg av nona »

Ok! Jag trodde att det mer syftade pa mer i anslutning till kuren. Det kanns som att vi har hallt pa med SHN sa mycket langre an de 3 1/2 vecka det faktiskt bara ar.

Som sagt, jag maste nog jobba pa mitt talamod.

tack igen Paivi for att du engagerar dig i var somn!

/N
Mamma till lille Lasse född 31 mars 2008
nona
Inlägg: 29
Blev medlem: tis 04 nov 2008, 14:57

Inlägg av nona »

Hej igen,

Nu har det gatt ytterligare nagra dagar och situationen ar battre an vad den varit. Dagslurarna fungerar mycket bra och vargtimmen verkar vara ett minne blott iallafall pa det satt som det var.

Min lille kille ar fortfarande sjuk, nu har det utvecklats till en rejal forkylning med hosta och massor av slem. Han ar faktiskt ratt sa rejalt under isen men ingen feber som tur ar.

Det nygamla problem som uppstatt at att han vaknar, vander sig till rygg och trasslar in sig mot ett horn, mellan spjalorna eller nagor annat knasigt. Han ligger och gnyr lite till och fran for att sedan bli jatteledsen (han kan ju inte flytta pa sig). Detta har nu lett till att jag gar in och lagger honom ratt nar jag hor att han vaknar av att han ligger fel. Oftast sa ar han da i nagot halvsovande stadie sa da smyger jag in och snabbt "drar"honom tillratta pa magen (ramsar ej ut for da vacker jag honom), nar jag hor att han somnat ordentligt gar jag in efter 10 min och vander honom tillbaks till mage for da har han vanligtvis redan vant sig igen!

Han sover sa otroligt mycket battre pa mage men jag tror inte att han fattat det sjalv annu. Han kan vanda sig sjalv saklart men jag later honom anda ova sig dagarna i ande sa att han skall vilja gora det pa natten ocksa.

Sa som det ar nu blir det ju ett jakla spring in i hans rum men jag ser inget annat alternativ for tillfallet. Vad sager ni?

Och en annan fraga, kan man bekrafta for mycket? Jag har ju varit lite orolig att ramsan inte helt gatt in sa vi har sett till att bekrafta valdigt konsekvent den sista tiden.

Tack/ N
Mamma till lille Lasse född 31 mars 2008
nona
Inlägg: 29
Blev medlem: tis 04 nov 2008, 14:57

Inlägg av nona »

Hej igen,

Nu har det gatt ytterligare nagra dagar och situationen ar battre an vad den varit. Dagslurarna fungerar mycket bra och vargtimmen verkar vara ett minne blott iallafall pa det satt som det var.

Min lille kille ar fortfarande sjuk, nu har det utvecklats till en rejal forkylning med hosta och massor av slem. Han ar faktiskt ratt sa rejalt under isen men ingen feber som tur ar.

Det nygamla problem som uppstatt at att han vaknar, vander sig till rygg och trasslar in sig mot ett horn, mellan spjalorna eller nagor annat knasigt. Han ligger och gnyr lite till och fran for att sedan bli jatteledsen (han kan ju inte flytta pa sig). Detta har nu lett till att jag gar in och lagger honom ratt nar jag hor att han vaknar av att han ligger fel. Oftast sa ar han da i nagot halvsovande stadie sa da smyger jag in och snabbt "drar"honom tillratta pa magen (ramsar ej ut for da vacker jag honom), nar jag hor att han somnat ordentligt gar jag in efter 10 min och vander honom tillbaks till mage for da har han vanligtvis redan vant sig igen!

Han sover sa otroligt mycket battre pa mage men jag tror inte att han fattat det sjalv annu. Han kan vanda sig sjalv saklart men jag later honom anda ova sig dagarna i ande sa att han skall vilja gora det pa natten ocksa.

Sa som det ar nu blir det ju ett jakla spring in i hans rum men jag ser inget annat alternativ for tillfallet. Vad sager ni?

Och en annan fraga, kan man bekrafta for mycket? Jag har ju varit lite orolig att ramsan inte helt gatt in sa vi har sett till att bekrafta valdigt konsekvent den sista tiden.

Tack/ N
Mamma till lille Lasse född 31 mars 2008
Gäst

Inlägg av Gäst »

Aha - vändningscirkus! :lol:

Det här upplever det flesta - och just nattetid. 8)

jag skulle, om jag var du

a) bona in sängen lite extra med spjälskydd och hårt hoprullade filtar så att han inte kan skada sig/få det alltför obekvämt oavsett hur han ligger.

b) bjuda på EN vändning/med tillrättaläggning och därefter ramsa sparsamt vid absolut behov. Det här tar en vecka kanske, sedan kan han vända på sig nattetid också. 8)

Min Sofia lärde sig den här konsten när vi var på semester vid stugan i finska ödemarken och där sov vi alla kollektivt på andra våningen. Inga alternativ. Jag hade ändå skärmat av två "rum" för barnen. Sofia vände jag i vartimmen (runt fem tror jag det var) tyst och snabbt mera för att hon inte skulle störa sin storebror med sitt glada joller. :wink:

och så öva på dagtid. :)
nona
Inlägg: 29
Blev medlem: tis 04 nov 2008, 14:57

Inlägg av nona »

Tack Paivi du ar en klippa!

Ok, da skall jag forsoka sakra sangen sa gott det gar! Spjalskyddet vi har ar ratt sa kasst. Kanske kan man gora nagot arrangemang med filtar etc.

Menar du en vandning med tillrattalaggande per natt? Skall jag fortfarande ga in till honom efter han somnat for att forsoka fa hans somn att vara langre?

Kan jag vanta med att infora denna regim eller ar det en saker vag in i ett trask av vandningar??? (jag tanker pa att han ar sjuk och skall slippa att vara arhg och frusterad samtidigt som han kampar med ont i halsen, hosta slem och andra otrevligheter!)

Tack igen, nu skall jag vacka min snuviga son!

/N
Mamma till lille Lasse född 31 mars 2008
Gäst

Inlägg av Gäst »

Jag igen... :)

Jag skulle bjuda på en vändning med tillrättaläggelse per natt och försöka underlätta andning/djupsömn för en förkyld liten sötsak genom andra sätt:

:arrow: rå lök på en liten tallrik på en pall i höjd med hans huvud - bredvid sängen. :shock:

:arrow: höjd huvudända - med hjälp av exempelvis telefonkataloger

:arrow: bastubad (eller om ni inte har tillgång till bastu het vattenånga med hjälp av rejält varmt bad) underlättar andningen innan nattsömn

:arrow: öppet fönster - även om så bara på glänt.

Jag kommer ihåg att när Hugo var fem månader och sjuk tog jag faktiskt in en madrass till hans rum och sov bredvid hans säng. P ådet viset kunde jag ge honom en mjuk ramsa in i sömnen vid första bästa minsta lilla oroligt pip och han föll in i djupsömn innan han hunnit vakna till ordentligt. Men han var ju inget kurbarn, så i ditt fall kanske madrass utanför dörren..? Ramsa mjukt, nästan viskande vid första bök. "Mota Olle", du vet... :wink:

Hoppas att det kan ge dig något mera! :)
Gäst

Inlägg av Gäst »

hackad lök. 8)
nona
Inlägg: 29
Blev medlem: tis 04 nov 2008, 14:57

Inlägg av nona »

Tack Paivi!

Inatt gick det nagot battre men jag vande pa honom nagra fler ganger, kommer inte riktigt ihag hur manga men jag skall plocka fram penna och papper tills ikvall for att halla battre koll pa mig sjalv om inte annat!

Han ar fortfarnde ratt sa dalig och pa ett absolut uruselt humor, vilket gor att ovningarna dagtid inte tas emot med glada toner. Hans nya grej ar att forsoka stalla sig upp mot allt, nagot som han verkligen inte beharskar sa det resulterar i fall och ytterligare frustration. Nar han ibland lyckas ar han sa stolt sa att han nastan spricker!

Jag har justerat schemat ytterligare och nu ser det ut sa har:

7.00 morgon
8.00 frulle
9.15 45 minuter sova (som jag justerar inom marginalkvarten fran nar han faktiskt somnar)
11.30 lunch
13.15 1.5 sova
14.50 mellanmal
17.00 middag
18.00 bad
18.30 kvallsgrot
19.00 sova

Vad tror ni om detta?

Just nu sa ater han nastan ingenting men det antar jag beror pa sjukdomen eftersom han annars ar en storatare. Hoppas bara att det atergar till det normala snart igen, han ar inte den enda som stors av nar rutinerna bryts nu for tiden!

Forresten, gor jag ratt som fortsatter att skriva i samma trad? Titeln stammer ju inte alls langre?

Jag passar ocksa pa att be om ursakt for avsaknanden av prickar men jag bor utomlands och aven om jag satter pa svenskt tangentbord sa missar jag de riktiga bokstaverna av gammal vana sa jag har for lange sedna tagit ett belsut att vara konsekvent. Hoppas att det inte stor alltfor mycket!

Tack igen/N
Mamma till lille Lasse född 31 mars 2008
ilindstrom
Inlägg: 2797
Blev medlem: ons 14 nov 2007, 14:56

Inlägg av ilindstrom »

Du gör helt rätt som skriver i samma tråd.

Angående ditt schema så undrar jag om det inte är lite länge att vara vaken en timme inanna fruksot. Det är rätt vanligt att man ger två frukostar. En liten direkt när de vaknar typ välling och sedan efter ca 1,5 timme. Då kan du skjuta på lunchen lite så att han läggs proppis på långluren.

hälsningar :heart:
Ida
Storbus :heart: -02
Mellanbus :heart: -04
Lillbus :heart: -07

www.sovgott.net
nona
Inlägg: 29
Blev medlem: tis 04 nov 2008, 14:57

Inlägg av nona »

Hej och tack for svar!

Nar han vaknar pa morgonen sa hanger han med sin pappa i var sang fram tills 8 da jag tar over och serverar frulle. Han vagrar trots idoga forsok att ta flaska sa valling ar dessvarre inget alternativ. Tror ni att det kanske funkar en vacker dag om man gor lite forsok da och da med flaska?

Det hade ju varit mycket bra att skjuta pa lunchen sa att han verkligen ar matt till langluren, skall klura lite mer pa hur man skulle kunna gora.

Det har med att han slutat ata nu nar han ar sjuk, ar det nagon som upplevt att problemet kvarstar efter att barnet blir friskt? Eftersom han som sagt inte tar flaska sa ar det ett gissel att fa i honom tillrackligt med vatska, speciellt nu nar han ar dalig.

Tack!

/N
Mamma till lille Lasse född 31 mars 2008
Skriv svar

Återgå till "Forum om kurbarn mellan 4 och 12 månader"