Härligt med livstecken från dig
Och det är förunderliga med SM, är ju att man hela tiden tror att man vet hur det ska vara, men så måste man retirera, tänka om, och tänka nytt, och kohandla lite på vissa områden
Jag körde också benhårda tider, och vakentid,
och så tokigt tänkte inte folk på 70-talet

har jag kommit fram till...
Och jag förstår at det är mycket nu, jag var jusst där själv

och ibland lackar svetten, och allt är bara kaos. En trettonmånaders är ju inte direkt självgående. Och kan nästan behöva lika mycket uppmärksamhet, som en bebis.
Hoppas att du får lite klarhet, i diabetesfrågan, om du är "låg" eller sockerhög, så minskar det ju inte stressen precis...
Kram
