Kalaskakan: Åh vad bra att du inte tog illa upp
Nancyfamiljen på nya äventyr
-
Nancy
Elle: En icke obetydlig del av kraften kommer härifrån forumet och inte minst från Dig
Du är då fenomenal kvinna på att få en att känna sig riktigt speciell och... hjältinneaktig
8)
Kram på dig
(f*n inte illa att få vara en hjältinna trots att man går dubbelvikt och gnäller hela dagarna)
Kalaskakan: Åh vad bra att du inte tog illa upp
För det var ju inte meningen alls. Tack så jättemycket för peppande ord som jag inte skäms för att säga att jag verkligen tar till mig. De behövs. Jag lever för de små miraklerna som en stunds smärtfrihet, en egen kväll vid datorn utan värk, en present från Lussi i form av mitt eget lypsyl eller en kladdig havrefras, ett översvallande "jag ääääääälskar dig mamma" från Leia eller att maken äntligen rakat av sig semesterskägget. Nu slipper jag få fnissanfall och utbryta: "sluta, det är som att få en puss av morbror Yngve".
Nancy
Kalaskakan: Åh vad bra att du inte tog illa upp
-
Gäst
Personlig teori: kan det vara så att det är uteslutande mänNancy skrev:
Dagens fundering: Det står i Bibeln att kvinnor skall föda sina barn i smärta. Måste man då bära dem i smärta -också![]()
![]()
![]()
*kryper tillbaka under den sten hon kom ifrån*
Nähä
Glöm gammelskäggen.
Många kramar följer här:
-
Nancy
Päivi: Din teori låter onekligen intressant. Om man lägger till ingredienser som att kvinnor är "orena" runt mens eller barnafödande, att de skall tiga i församlingen (fast det var nog inte från Bibeln utan från nåt kyrkomöte) ja då tror jag att det är gamla sura gubbar som varit i farten.
Lussi framför sin specialhälsning till dig: "Gaba gaba" (valfri betydelse).
Mia: Åh tack för uppmuntran, stor kram till dig
Jenny:
Roligaste Leia-kommentaren på länge kom häromdagen angående mina toksvullna ben:
Leia: Men hur försvinner vattnet
Mamma: Det kissar man ut sen när bebisen fötts.
Leia: Men mamma, du har ju inget hål i fötterna
Leia är en klippa these days. Hon blåser på magen och benen när jag har ont (jag är dock mycket noga med att påpeka att det inte är bebisens fel), hon hjälper mig upp ur soffan, hon hämtar papper när jag blöder näseblod och hon håller allas vårt mod uppe genom berättelser om vad bebisen skall få på BB (gosefilt och mjukdjur "Tiger") och vid hemkomst (rosa-orange body som Leia högtidiligt förvarar i sin och Lussis garderob). Leia är även den som håller kärlekens fana högt med storstilade kärleksförklaringar (fyller på reserverna så hon har att ta av i trotsutbrotten
), pussar, kramar och genom att kura ihop sig hos oss i soffan precis hur länge som helst.
Idag har jag och Leia en alldeles egen dag. Lussi är hos mormor på egen hand för första gången. Lussi är annars en riktigt glädjespridare hon också. Nu när hon kan gå är hon befriande ettårskaxig och nästan idel solsken
Fast hon har varit glad nästan hela tiden sen hon föddes förutom lite persodvis gnäll innan hon började gå. Det är otroligt spännande att lära känna Lussi. Hon känns som en lite annan sort än övriga familjemedlemmar.
Idag är det en vecka kvar
En vecka som kan gå snabbt eller vara en evighet. I nattens mörker är det evigheten som råder. Måste ringa BM idag för detta börjar bli nästan löjligt. Smärtorna i benen och magen smular sönder sinnet och gör att man tappar både sans och perspektiv. Nä MVC, det kan inte vara "normalt" att ha så här ont
Kram från Nancy
Mia: Åh tack för uppmuntran, stor kram till dig
Jenny:
Roligaste Leia-kommentaren på länge kom häromdagen angående mina toksvullna ben:
Leia: Men hur försvinner vattnet
Mamma: Det kissar man ut sen när bebisen fötts.
Leia: Men mamma, du har ju inget hål i fötterna
Leia är en klippa these days. Hon blåser på magen och benen när jag har ont (jag är dock mycket noga med att påpeka att det inte är bebisens fel), hon hjälper mig upp ur soffan, hon hämtar papper när jag blöder näseblod och hon håller allas vårt mod uppe genom berättelser om vad bebisen skall få på BB (gosefilt och mjukdjur "Tiger") och vid hemkomst (rosa-orange body som Leia högtidiligt förvarar i sin och Lussis garderob). Leia är även den som håller kärlekens fana högt med storstilade kärleksförklaringar (fyller på reserverna så hon har att ta av i trotsutbrotten
Idag har jag och Leia en alldeles egen dag. Lussi är hos mormor på egen hand för första gången. Lussi är annars en riktigt glädjespridare hon också. Nu när hon kan gå är hon befriande ettårskaxig och nästan idel solsken
Häääjja, häääjja, baaaraaa schjuuuu nycklaaar kvaaar!
Ellööör eän väcka!
(Det är svårt att frammana dalmål i text men jag gjorde ett försök.
)
Jag har inget mer uppmuntrande än så att bidra med. Härda ut, bit ihop och le, haha! (Kanske en svår kombination?)
Tur att smådamerna hjälper dig på traven.
Tänk vilka duktiga bebisar som ligger kvar i magen med tanke på Leias tillkomst, bara det något att vara lite tacksam för mellan smärtattackerna.
Och inte kan vi roa oss med att gissa kön, födelsedag eller namn. Hm. Vad ska vi då hitta på? Nu kom jag på en grej!
Alla som läser Nancys tråd kan väl ägna nån minut åt att skicka lite helande tankar. Se henne framför er inbäddad i ett rosaskimrande ljus, leende och fridfull med en liten bebistjej i famnen.
Kram du tappra! Jannika
Ellööör eän väcka!
Jag har inget mer uppmuntrande än så att bidra med. Härda ut, bit ihop och le, haha! (Kanske en svår kombination?)
Tur att smådamerna hjälper dig på traven.
Tänk vilka duktiga bebisar som ligger kvar i magen med tanke på Leias tillkomst, bara det något att vara lite tacksam för mellan smärtattackerna.
Och inte kan vi roa oss med att gissa kön, födelsedag eller namn. Hm. Vad ska vi då hitta på? Nu kom jag på en grej!
Alla som läser Nancys tråd kan väl ägna nån minut åt att skicka lite helande tankar. Se henne framför er inbäddad i ett rosaskimrande ljus, leende och fridfull med en liten bebistjej i famnen.
Kram du tappra! Jannika
-
Fjällfolket
-
blivandemamma
- Rådgivare/advisor
- Inlägg: 1573
- Blev medlem: tor 14 dec 2006, 21:03
Du tappra kvinna
Tänk vilket fantastiskt jobb kvar, nu är det bara upploppet kvar. Du fixar det här! Ligg i soffan, lös korsord, ladda och se den där guldklimpen framför dig!
Jag skickar alla mina helande tankar till Dig!
Kramar, Anna
Tänk vilket fantastiskt jobb kvar, nu är det bara upploppet kvar. Du fixar det här! Ligg i soffan, lös korsord, ladda och se den där guldklimpen framför dig!
Jag skickar alla mina helande tankar till Dig!
Kramar, Anna
Gammalt barnaboksbarn och mamma till
Arvid - 07
Ebbe -08
Alfred - 11
Otto 2016-08-12
Arvid - 07
Ebbe -08
Alfred - 11
Otto 2016-08-12
-
Gäst
Jannika, precis så såg kära Nancy ut när jag träffade henne på bb när Lussi var några dagar gammal (plus ett robocopbenJannika skrev: Se henne framför er inbäddad i ett rosaskimrande ljus, leende och fridfull med en liten bebistjej i famnen.
Nancy, om du nånsin kan fatta vilken stark, god (ja, jag vet, lite bitchig när det behövs också, det är bra), snygg, härlig, kärleksfull och ruskigt god vän du är... Jag är helt gråtig i dag, så nu gråter jag igen.
-
blivandemamma
- Rådgivare/advisor
- Inlägg: 1573
- Blev medlem: tor 14 dec 2006, 21:03
blivandemamma skrev:Du tappra kvinna![]()
Tänk vilket fantastiskt jobb kvar, nu är det bara upploppet kvar. Du fixar det här! Ligg i soffan, lös korsord, ladda och se den där guldklimpen framför dig!
Jag skickar alla mina helande tankar till Dig!
Kramar, Anna
Mäh!
Gammalt barnaboksbarn och mamma till
Arvid - 07
Ebbe -08
Alfred - 11
Otto 2016-08-12
Arvid - 07
Ebbe -08
Alfred - 11
Otto 2016-08-12
-
Gäst
Om det inte gör allt för ont att skratta i ditt sprickfärdiga tillstånd, kan jag roa dig med attNancy skrev:Päivi: Din teori låter onekligen intressant. Om man lägger till ingredienser som att kvinnor är "orena" runt mens eller barnafödande, att de skall tiga i församlingen (fast det var nog inte från Bibeln utan från nåt kyrkomöte) ja då tror jag att det är gamla sura gubbar som varit i farten.
Nancy
kvinnorna ansågs orena
Den orena kvinnan fick inte komma in i kyrkan med sin orenhet.
De flesta kvinnor blev gravida omedelbums efter att den förra hade fötts. Preventiv... vaddå
Gåta:
Hur ofta kunde kvinnorna besöka kyrkan efter att de fyllt 12
Om man absolut ENVISADES som kvinna fanns det bredvid kapellet uthugget ett litet "rum" (en mrök håla i väggen) där man kunde sätta sig. Från hålan i väggen fanns ett litet "fönster" in mot kapellet. Hålan i väggen var till för
HEJA! =D>
Man måste vara RIKTIGT desperat efter Guss'ord för att sätta sig bredvid den spetälske mannen
-
Gäst
Hej Nancy, Leia och Lussi (och pappan också, som jag hann vinka till i farten...)!
Jag vill säga tack för en skön dag, om än lite utmattande
.
Lussi, som går omkring med sin gosefilt antingen över huvudet som ett spöke eller som en filmstjärnesjal
. Som är sååå exalterad över bebisar och gärna gärna vill känna hur långt in i munnen (eller ögat
) man kan få fingret på mindre människor
. Som hjälper mamman så fint att plocka upp köksredskapen som hamnat på golvet och som storasyster inte var lika snabb på att plocka upp. Som fick Abbes ögon at glittra på ett sätt som knappt storebror lyckats med! Hur söt och charmig får man BLI?
Leia, som är den bästa bästa treåring jag känner, alla kategorier. Vad bra det var att få döva lite Anton-abstinens med Leia idag. Leia som plockar blommor till mamma, som lägger sig jämte Abbe på mattan och tålmodigt visar olika färger (trots Abbes nedåtgående mungipor, som Leia stiligt inte låtsades om), som gav mig sköna kärleksfulla kramar, som berättar och diskuterar omd et mesta väsentligt som kan finnas i livet
.
Lillasyster, som vi inte vet så mycket om än. Men som lever om i magen på mamman så att man inte kan låta bli att titta storögt på magen
.
Och sist, men inte minst (fast inte så stor heller, förutom om dom stackars vristerna
):
Nancy, som är så imponerande uthållig och tapper. Som utan att tveka trattar i Abbe 180 ml i ett streck
. Trots värk, höggravid mage och lite av varje, tar hand om en treåring och en ettåring på ett väldigt kärleksfullt sätt. Tro inget annat, Nancy. Dina tjejer är tokbra på alla vis, och det är ingen slump.
Nu är det bara 5 dagar kvar
Stor kram från tant Jenny
Jag vill säga tack för en skön dag, om än lite utmattande
Och sist, men inte minst (fast inte så stor heller, förutom om dom stackars vristerna
Nu är det bara 5 dagar kvar
Stor kram från tant Jenny