Här sitter jag med en tung blivande tre-åring i knät som delar sin tid mellan att putsa skärmen med babyvåtservett (alltså, lite grumligt blir det...) och sin lillasysters huvud. Varje gång han putsar lillasyster fyrar hon av ett solskensleende och säger: Datt-datt! Jander är inbegripen i ett komplicerat legobygge här intill. Em husbil med rymligt innanmäte och roliga rum. För flugor.
Den har små lufthål, fönster och en liten dörr så han får in sina nyaste husdjur. Nu är vi inne på dag fem med husbil för flugor och intresset ser inte ut att mattas av. Hittills är det rätt många flugor som fått sätta livet till, jag vet inte om det är det omilda infångandet, bristen på syre och näringsrik föda (uppblöt sockerbit), mörkret eller tristessen men varje dödsfall möts av stor förvåning, beklagande och omfattande begravning. Nike ska åka med pappa idag och hjälpa farfar att flytta. Hon är stark den lilla spetiga ungen! Just nu avhandlar hon dagens schema med farfar i telefonen. Darlingen står med bar överkropp och mest bara är dödligt snygg utan att veta om det.
Så om ni kan se det här framför er så inser ni att jag kommer att ha lite svårt med koncentrationen i just det här inlägget.
*frieda* du är en utmärkt med-astrolog! Kör på du! Excentrisk - väldigt vanlig vattuman-egenskap.
LO skrev:jannika har ju skrivit om vår trista, bekväma "jord"-familj...
Va? Har jag skrivit trista? Det kan jag aldrig tro. Trist är
en tolkning av trygg, förutsägbar eller sansad. Tre underskattade egenskaper för en lyckad relation. Visst finns det placeringar med mer passion men härreguuud, hur mycket av den varan orkar man med i längden? Såna förhållanden kan vara väldigt utmattande. Och kortlivade. Otrygga.
Och riktigt bra sex, där själen får vara med, kräver en rejäl dos trygghet är min erfarenhet.
Däremot lättja och/eller stress gör ingen glad. Har ni läst
Bitterfittan? En mycket modig bok. Inget nytt under feministhimlen men modigt. Fick den av en helt överentusiastisk svägerska som köpt tio ex som hon delade ut till alla som ville ha en, haha! Hon är lite yngre och saknar min digra erfarenhet av kärleksrelationer. 8) Just därför gillar jag Åsa Jinders
Av längtan till dig.
"Tänk alla famnar jag lämnat av längtan till dig,
för jag trodde att du fanns och väntade mig.
Alla dagar jag vandrat så sorgsen och trött
för att möta den vackraste människa jag nånsin mött."
Har ni tänkt på att erfarenhet är en eftersträvad egenskap inom alla områden utom när det kommer till kvinnlig sexualitet?
Susanne*, mitt inlägg var inget svar på blommans egentligen. Det bara kändes som skuldkänslorna för eventuella missade svar/bemötta inlägg lade sordin på stämningen. Alla orkar ju inte brodera ut sig i evinnerlighet (som en annan
), scrolla upp och ner för att inte glömma någon och hålla på. Min grundkänsla är att alla vill varandra väl och ingen blir glömd "med flit". Antingen får man skriva så fantastiska inlägg så det inte går att missa
eller så får man protestera om man känner sig förfördelad. Och det var ju just det blomman gjorde. Men ansvaret ligger hos en själv så slipper folk ha skuldkänslor i onödan och tråden får fortsätta vara en rolig kackeltråd. Här huserar ju många underbara gästinhoppande deltids-ödlor vars inlägg iaf inte jag vill missa.
No strings attatched. Ungefär så tänkte jag.
Men att man skriker till och kanske ibland tänker en extra gång.
Just så ja.
Det är svårt det där. En del forumister har man ju historia med i IRL, i andra sammanhang och andra trådar. Andra lär man känna under resans gång. Det är som med vänskap i verkliga livet. Vissa har faser i livet som sammanfaller med sånt man själv bearbetar och just därför kanske deras inlägg attraherar mer. Kan det vara så? Sen har vi guldkorn som Nancy, som skriver så härligt att iaf jag vill läsa vad det än handlar om. Och hon har en särskild förmåga att ge personlig respons till alla. Ett föredöme. Men också väldigt tidskrävande!
[quote="*frieda*]"Från Jesus till Moder Teresa", men jag vet inte vad författaren heter [/quote]
Du menar "Tergel-stenen". Alf Tergel. Den läste jag utan själ och fort som f-n så jag minns knappt nåt, haha! Som du kanske märkte.
Näe, nu har jag inte tid med er mer! Kram Jannika
Att sitta på balkongen och äta sen frukost, länge. Mata Ivar och gosa länge - också på balkongen, medans en firma är hemma och städar ens hus. Så var det för mig igår 
I och för sig hade han lyckats stänga av det och avboka Securitas, men han är en ganska osäker kille och var rätt blek när jag kom. Då kände jag mig som stora starka mamma Åsa, som ordnar allt. 
Det är ju ett sådant evighetsgöra! Men känslan när man väl har städat går inte av för hackor.